Forskningsprojekt Myndighetskommunikatörer som online-agenter i cyberkrigföring

Cyberkrigföring har kommit alltmer i fokus efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Såväl NATO som EU fokuserar allt mer på olika typer av säkerhetshot on-line. Ett aktuellt exempel på sådana hot är desinformationskampanjer kring vaccineringen mot COVID-1.9 Ett annat är inlägg på sociala media med medvetet vilseledande ”fakta” om väder och klimatförändringar från så kallade trollfabriker. För att försvara samhället mot de nya hoten sätts civila myndighetskommunikatörer nu in som agenter i cyberkrigföringen. Med hjälp av tekniker och kunskaper från den militära tränas de i att kunna upptäcka och bemöta desinformation från främmande makt.

I det här projektet frågar vi därför hur civila myndighetskommunikatörer kan fungera som första linjens försvarare av demokratin och om inte denna nya roll att upptäcka och möta desinformation också kan motarbeta viktiga demokratiska värden. Hur kan myndighetskommunikatörer både vara agenter i cyberkriget med uppgift att skydda allmänheten från desinformation från främmande makt och samtidigt stå upp för den demokratiska yttrandefriheten och en öppen kritisk dialog kring myndighetens verksamhet?

Vi besvarar den här frågan genom att studera myndighetskommunikatörer inom folkhälsa och meteorologi i fyra länder (Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige). Länderna har olika traditioner av hur man drar gränsen mellan civila och militära myndigheter. Projektet bidrar till ökade kunskaper om olika sätt att hantera spänningen mellan att å ena sidan skydda samhället från säkerhetshot och att å andra sidan värna ett öppet demokratiskt samhälle. Därmed kan även samhällets beredskap mot cyberhot stärkas.

Projektets fullständiga titel: Omförhandlade gränser mellan det civila och militära - myndighetskommunikatörer som online-agenter i cyberkrigföring.