Forskningsprojekt Offentliga organisationer som nyhetsproducenter
Vad händer när offentliga organisationer startar nyhetskanaler? Vilka blir konsekvenserna när kommuner använder metoder och format från journalistiken för att kommunicera med invånarna, samtidigt som de traditionella massmediernas resurserminskar?
I projektet Offentliga organisationer som nyhetsproducenter studeras denna omvandling av medielandskapet med fokus på organisationer, identiteter och texter.
I det nya medielandskapet tar kommuner, regioner och statliga myndigheter allt oftare rollen som nyhetsproducenter. Förändringen drivs på av flera samverkande trender i samhället: digitalisering, marknadisering, medialisering och det faktum att den professionella journalistiken urholkas när de traditionella massmediernas resurser minskar.
Det finns flera exempel på hur metoder och språkbruk från journalistiken har rört sig in i offentlig verksamhet i Sverige. I Gävle kommun uttalade sig kommunikationsdirektören redan år 2015 i termer av att lokala medier inte har monopol på att berätta berättelsen om staden (Dagens Samhälle, 2015). Linköpings kommun, som har satsat på att bygga upp en ”nyhetsförmedling”, har i ett uttalande på liknande sätt förklarat att ”ingen äger begreppet nyheter” (Journalisten, 2019). Återkommande har också relationen mellan journalister och offentliganställda kommunikatörer debatterats. I fokus för debatten står det faktum att journalisterna blir färre medan kommunikatörerna blir fler, något som bland annat har väckt oro för att organisationernas perspektiv ska bli dominerande samtidigt som den journalistiska granskningen blir lidande.
I projektet studerar vi hur offentlig sektor tar sig roller som nyhetsproducenter på flera sätt. I en delstudie gör vi en fallstudie av Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VGRfokus, som lanserades under hösten 2017. I en text vinjetterad ”Ledare” presenterade regionens kommunikationsdirektör den nya kanalen som en nyhetssajt med en ”självständig redaktion av tjänstemän”. Projektet har följt VGRfokus från dess start. Olika datakällor kombineras: intervjuer med medarbetare på Västra Götalandsregionen, analys av texter från VGRfokus och texter från andra mediekällor som refererar till VGRfokus (både traditionella och sociala medier), analys av riktlinjer och andra styrdokument samt observationer (på plats i Göteborg men även deltagande vid digitala redaktionsmöten).
I en annan delstudie har vi genomfört en nationell kartläggning av i vilken mån offentlig verksamhet tar roller som nyhetsproducenter, bygger upp egna redaktioner och startar egna nyhetskanaler samt hur offentliganställda kommunikatörer resonerar kring detta. Vi har också intervjuat kommunikatörer i ett urval svenska kommuner som använder journalistiska metoder och format i sin kommunikation med medborgarna. Detta har gett oss underlag att diskutera bredare, principiella frågeställningar om vad som kan förstås som en nyhet samt innebörden i begreppet journalistik.
I en tredje del av projektet arbetar vi nu med att knyta ihop trådarna. Resultaten från våra tidigare och pågående studier analyseras och diskuteras med utgångspunkt i följande frågeställningar: Vad innebär den pågående förändringen – och de nya genrer som därmed uppstår – för journalistiken, för de olika typer av organisationskommunikation som är framträdande i offentlig sektor och för offentlig verksamhet i bredare bemärkelse? Vad betyder förändringen för journalistens och kommunikatörens roller och yrkesidentiteter? Hur påverkas det offentliga samtalet och – i förlängningen – demokratin?
Projektperiod: 2017–2024
Projektmedlemmar: Maria Grafström (vid Score) och Hanna Sofia Rehnberg (vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet) (båda är projektansvariga)
Finansiärer: Forskningsprojektet finansieras huvudsakligen av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning. Vi har också fått bidrag av Journalistfonden, Wahlgrenska stiftelsen samt Åke Wibergs stiftelse.
