Forskningsprojekt Skolans betydelse för de ungas psykiska hälsa
För barn och ungdomar utgör skolan en central livsmiljö. Den är central inte bara för lärandet, utan även för elevers självbild, erfarenheter av stress och hälsa. Skolans betydelse för stress och psykisk hälsa står i fokus för vårt forskningsprogram.
Inom forskningsprogrammet utgår vi från en modell där vi ser skolan som bestående av två arenor: en ’arbetsmiljö’ och en ’social arena’. I egenskap av arbetsmiljö ställer skolan krav på eleverna och hjälper dem i sina ansträngningar mot lärande. Medan både skolans krav och elevens ansträngningar gynnar lärandet kan de också utgöra källor till stress och ohälsa. Huruvida en kravfylld situation leder till stress och ohälsa kan dock bero på andra typer av arbetsförhållanden. Till exempel så kan upplevelsen av stress minska om eleven själv har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta kan ske genom medinflytande i schemaläggningen av läxor och prov, eller genom tillgång till stöd från lärare.
Programmet initierades år 2007 genom ett programstödsanslag från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS; Dnr 2006-1637).
Projektbeskrivning
I egenskap av social arena karaktäriseras skolan av relationsarbete bland jämnåriga. Detta arbete handlar om vänskapsrelationer och kamratgrupper, status och popularitet, samt ibland kränkningar och mobbning. Sociala relationer kan inbegripa stress, såsom risken för att bli socialt utesluten, men de utgör också en viktig källa till socialt stöd, såsom stöd från vänner. Dessa omständigheter, under vilka unga människor arbetar och skapar sociala relationer, kan vara av stor betydelse för deras psykiska hälsa.
Inom ramarna för detta forskningsprogram studerar vi olika aspekter av skolan med avseende på deras betydelse för stress och psykisk hälsa. Aspekterna inkluderar bl.a. bördan av krav, möjligheterna till medbestämmande, graden av ansträngning, skolprestationer och betyg, tillgången till socialt stöd och individuella strategier för stresshantering. Aspekterna inkluderar också individens vänskapsrelationer, sociala status eller popularitet bland de jämnåriga i skolan samt upplevelser av kränkande behandling eller mobbning.
Barns och ungdomars liv i en vidare bemärkelse studeras också, speciellt eftersom levnadsförhållandena i familjen kan påverka både elevens hälsa och situation i skolan. Det är också viktigt att studera skillnader mellan flickor och pojkar – det finns stora könsskillnader i psykisk hälsa där t.ex. flickor i högre grad rapporterar psykiska besvär. Levnadsvillkoren i skolan sätter spår i barn och ungdomars hälsa, men de kan även sätta spår på längre sikt och återspelglas som hälsoskillnader i vuxen ålder. Sådana långsiktiga konsekvenser studeras också inom forskningsprogrammet. Detsamma gäller frågan om det finns hälsoskillnader inte bara mellan individer utan också mellan skolklasser eller skolor som helheter, s.k. kontextuella effekter.
Projektgruppen som arbetar med dessa frågor är sammansatt av forskare inom sociologi, psykologi och medicin. Genom analyser av stora befintliga datamaterial, och genom insamlingen av nytt material med fokus på stressmarkörer och detaljerad information om socialt samspel i skolan, vill vi försöka öka kunskaper om hur skolan kan arbeta som en hälsofrämjande institution, och om hur lärande och hälsa kan gå hand i hand.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Viveca Östberg
Professor
Medlemmar
Sara Brolin Låftman
Studierektor/universitetslektor
Lisa Folkesson Hellstadius
Projektmedarbetare
Anders Hjern
Gästforskare
Petra Lindfors
Professor
Bitte Modin
Professor
Mer om projektet
Under vårterminen 2010 genomfördes datainsamlingen: ”Stress och Stöd i Skolan”. Här återfinns information för alla som på olika sätt var berörda av datainsamlingen: elever, föräldrar och lärare.
Projektgruppen vill tacka alla er som deltog i datainsamlingen! Ert deltagande bidrar till att öka kunskaperna kring stress bland skolelever.
Stress och stöd i skolan
Urvalet för datamaterialet inkluderar elever i 19 skolklasser (årskurs 8 och 9) fördelad över två skolor i Stockholmsområdet (n=545). Förberedelserna inför datainsamlingen påbörjades redan under våren 2009, t.ex. med att söka etiktillstånd och kontakta de deltagande skolorna.
