Stockholms universitet

Forskningsprojekt Stockholms projekt för rättspsykiatri (SPRätt)

Våldshandlingar av personer med psykossjukdomar väcker samhällsoro på grund av dess oförutsägbara och obefogade karaktär.

Bikakeformad illustration av Genetik-Barndom-Droger/Symtom-Biologi och Psykologi.

Förekomsten av denna typ av våld jämfört med alla aggressiva handlingar i samhället är relativt låg, med det är ett allvarligt problem då det förorsakar stort lidande för de som utsatts för våldet, stigmatisering av individer med psykosdiagnoser och höga behandlingskostnader per individ. Nuvarande riskbedömningsmetoder vilar till stor del på skattning av bakgrundsfaktorer: ofta konstateras att den största risken är tidigare våldshandlingar.

Epidemiologisk forskning har pekat på substansbrukssyndrom och generella brottsfaktorer som viktiga faktorer, men dessa studier förklarar inte när någon mitt i livet utan våldshistorik och drog- och alkoholbruk blir våldsam utifrån innehållet i sina psykotiska upplevelser. Forskningen hittills förklarar inte heller varför vissa individer blir våldsamma, men inte andra, trots att de delar samma riskfaktorer.

Det är således viktigt att studera biologiska och psykologiska riskfaktorer för våld för att på längre sikt tidigt kunna identifiera individer och sätta in rätt åtgärder för att minska våldsrisken.

Projektbeskrivning

Stockholmsprojektet för Rättspsykiatri jämför 3 grupper – de med psykosdiagnos och tidigare våld som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, de med psykos utan våldshandlingar, och friska personer. Via intervjuer skattas information om barndoms- och andra trauma, symtom och självskattad känsloreglering. Följande mäts: datoriserat arbetsminnestest under undersökning med funktionell nära infraröd spektroskopi, hudkonduktans och pulsmätning; socioemotionell igenkänning; reaktiviteten i ansiktsmimik.

Dessa undersökningsresultat kopplas därefter med direkta eller indirekta studier av genuttryck (metylering i hela genomet), proteinuttryck i blodet, samt analys av variation i relevanta gener för att skapa länkar mellan genetik, tidig miljö, droger, symtom och den psykologiska och biologiska funktionen i nutid.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Anette Johansson

Överläkare i psykiatri, Postdoktor

Karolinska Institutet

Medlemmar

Marie Allen

Professor

Uppsala Universitet

Håkan Fischer

Professor i Humanbiologisk psykologi

Psykologiska institutionen
Håkan Fischer Foto: Psykologiska institutionen/HD

Lennart Högman

Universitetslektor

Psykologiska institutionen
Lennart Högman, miljöbild

Marianne Kristiansson

Professor

Karolinska Institutet