Forskningsprojekt Symptomnätverk vid nedstämdhet/ångest hos patienter i uppstart av psykoterapi
Forskningsprojektet syftar till att utveckla och utvärdera om dagliga symptomskattningar i uppstart av psykoterapi kan skapa ett stabilt symtomnätverk där det framgår hur symptomen påverkar varandra och om detta nätverk kan vara användbart för patient och terapeut som fallkonceptualisering och val av behandling.
Diagnoskriterierna för depression består av nio känslo-/beteendekriterier av vilka fem måste vara uppfyllda för att få diagnos. Detta innebär att två individer som diagnostiseras med depression kan ha helt olika symptombilder. Denna variation (heterogenitet och komorbiditet) hos patienter kan ligga bakom de blygsamma behandlingsresultaten vid depression.
En möjlig lösning på detta är att se enskilda symptom som inbegripna i "kausala nätverk", där symptomen påverkar och förstärker varandra. Vissa symptom kan vara mer centrala än andra, det vill säga att de påverkar flera andra symptom och vidmakthåller dem, och är alltså bra att försöka påverka i en behandling. Genom en individuell analys av dessa kausala nätverk, ett slags strukturerad form av fallkonceptualisering inom KBT, blir det irrelevant vilken diagnoskategori patienten ingår i, utan behandlingen utformas istället utifrån hur symptomen påverkar varandra för just denna patient.
Projektet syftar till att utveckla och utvärdera symtomnätverksmetoden på Psykologiska kliniken där studenter bedriver KBT.
Projektbeskrivning
Projektet undersöker om dagliga skattningar av symptom och hur de påverkar varandra kan läggas ihop till ett genomsnittsnätverk över flera veckor. Tanken är att detta, genom att vara upprepade mätningar som bara gäller en dag åt gången, kommer ge en mer reliabel bild av patientens problem, hur de påverkar varandra, och vilka problem som är centrala.
Syftet är att detta instrument ska kunna användas av terapeuter för att effektivisera uppstarten av terapi - och möjligtvis också predicera vilka patienter som svarar bäst på behandling. Den nya metoden kallar vi för MAPPIT (The Momentary Assessment of Perceived Problem Influences Tool).
Forskningsprojektet har tre huvudsyften:
- att identifiera hur många dagars mätningar som behövs för att skapa ett stabilt symptomnätverk (reliabilitet)
- att undersöka hur patienter och terapeuter uppfattar metoden, och hur den kan förbättras (face-validity)
- att undersöka om egenskaper i patienternas symptomnätverk (ffa antal feedbackloopar) kan predicera behandlingsutfall i terapi (prediktiv validitet).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Therese Anderbro
Universitetslektor
Lars Klintwall-Högberg
Postdoc, leg. psykolog
Medlemmar
Publikationer
Studentuppsats, 2022
Andikkhash, V., & Jäger, N. (2022). MAPPI: Nätverksanalys som fallkonceptualisering – en explorativ studie av reliabilitet och användarupplevelse i dagliga skattningar för att skapa problemnätverk. Examensuppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Studentuppsats, 2023
Koernig. F., & Lönnros, A. (2023). Självskattade symptomnätverk. Utvärdering av en förbättrad metod med individualiserade respektive kontextuella problem. Examensuppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Mer om projektet
Övriga medverkande i projektet
Studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet:
- Vida Andikkhash
- Nelly Jäger
- Alexandra Lönnros
- Frida Koernig
- Gustav Almelöv
- Olivia Wideroth