Forskningsprojekt The Global Bread
The Global Bread är ett flervetenskapligt projekt som kombinerar etnologi, kulturhistoria och fakta om konsumtion och hållbar livsstil, förståelse för vardagliga beteendemönster och pedagogik.
Syftet med projektet The Global Bread är att förbättra utbytet av kunskap inom och mellan olika utbildningsverksamheter och myndigheter. Syftet svarar mot behovet av ökade konsumtionskunskaper i vardagen: inom hälsosam, ekonomisk och miljömässig livsstil. Det andra syftet med projektet är att öka det internationella samarbetet kring olika delar inom den etiska konsumtionskulturen.
Projektbeskrivning
Global Bread-projektet diskuterar, strukturerar och sammansätter etnologisk och kulturhistorisk förståelse med beprövade kunskaper och fakta om konsumtionsmönster. Projektet grundar sig på studier om läraryrkets ramfaktorer i hem- och konsumentkunskap, likvärdig undervisning, samt bemötande av den ökande problematiken kring den unga generationens bristande kunskaper inom hållbar konsumtion och privatekonomi. Redan för tio år sedan tog Nordiska ministerrådet tillsammans med alla de nordiska länderna fram en strategi för undervisning om konsumentkompetens, och målen för detta arbete har diskuterats tidigare under åren 1995 och 2000. 2009 utfärdade OECD en rekommendation om konsumentutbildning och även UNESCOs program Decade of Education for Sustainable Development (DESD) 2005-2014 sammanfattar förväntningarna på nationella och lokala initiativ inom konsumentutbildning. Konkreta åtgärder saknas fortfarande, det behövs ämnesöverskridande, tvärvetenskaplig samarbete och läromaterial som sammanfattar de nationella riktlinjerna från de statliga myndigheterna, så som Skolverket, Livsmedelsverket och Konsumentverket.
Global Bread och konsumtionsetos
Konsumtionsmönster och vanor bygger på socioekonomiska utgångspunkter och olika typer av strukturer i den materiella kulturen. Samtidigt är konsumtionsetos också kopplat till principerna för etiskt beteende. Kulturen av etisk konsumtion bygger på medvetenhet om konsumtion som både en process och ett fenomen, och dess inverkan på människors hälsa, ekonomin och mer övergripande hela livsmiljön. Konsumtionskultur består bland annat av vanor och beteendemönster som anses vara socialt och tidsmässigt kontinuerliga och frekventa. Etos för ett fenomen kan klassificeras som en subkultur, eller en kulturell egenskap. Att förändra och på ett etiskt sätt förbättra vardagliga vanor och beteendemönster börjar med ökade kunskaper, färdigheter och valmöjligheter. Ett av syftena med projektet är att lyfta fram etiken som en del av begreppet hållbar konsumtion, och inom hälsosam, ekonomisk och miljömässig livsstil. Det pedagogiska perspektivet fokuserar på att öka kunskapen och medvetenheten. Det etnologiska och kulturhistoriska perspektiven diskuterar individuella val utifrån hemmets privata sfär, de konkreta vardagsvanorna, livsstilen, som påverkar samhället och som påverkas av samhället. Perspektiven tas alltså inte direkt upp för att öka konsumenternas val i praktiken, utan göra unga konsumenter mer medvetna och därmed mer krävande gällande valmöjligheterna i samhället och gentemot företagen.
Projektet har en konkret pedagogisk utgångspunkt. Studier visar att individernas praktiska färdigheter ökar social jämlikhet och främjar hållbar utveckling. Kunnighet och praktiska färdigheter gynnar även individens psykiska och fysiska välbefinnande. Projektets syfte är att ta upp några konkreta lärandeområden inom hållbar konsumtion, som ökar unga vuxnas och deras familjers vardagliga kunskaper och färdigheter. För att påverka konsumtionetos behövs diskussion om hur en ökad medvetenhet kan leda till eller korrelera med positiva förändringar i samhällsnivån. Förändringselementen är således olika för individen och familjen jämfört med samhälleliga förändringar. Det långsiktiga syftet för ökad medvetenhet samt kunskaper inom etisk konsumtion och hållbar livsstil är att skapa medvetna konsumenter: individer som kan kräva mer hållbara samhälleliga, praktiska förändringar och valmöjligheter, samtidigt som samhället och den kommersiella sektorn måste erbjuda nya konsumtionsalternativ.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Elina Katariina Larsson
Gästforskare
