Forskningsprojekt The matter of drawing. Copies and tracings in 18th-century architectural practice and design
Forskningsprojekt i konstvetenskap som undersöker kopior i arkitektens arbete under första hälften av 1700-talet.
Ett särskilt fokus i undersökningen är två grupper av teckningar på genomlysligt papper (tillsammans cirka 700 blad), på svenska kallade kalkeringar eller kalker efter franskans calquer, ur Carl Hårlemans och Carl Johan Cronstedts arkitekturritningssamlingar på Nationalmuseum. Med utgångspunkt i en undersökning av teckningarnas materiella egenskaper och spår av teckningsinstrumenten, är målet att klarlägga hur arkitekterna utförde kopior av andras och egna teckningar och att förstå kopiornas roll i arbetet med gestaltningen av nya uppgifter.
Projektbeskrivning
Arkitekturhistoriker har ofta studerat skisser och utkast för att förstå hur ett projekt har tillkommit och utvecklats. Mindre uppmärksamhet har av förklarliga skäl ägnats hur kopior använts i skapandeprocessen. Dock har kopior och kopierande spelat en stor och växlande roll i arkitektens verkstadspraktik under perioden efter renässansen, som arbetsredskap såväl som kunskapsbärare. Aktuell forskning visar att det kan vara fruktbart att se närmare på teckningars materiella beskaffenhet. Syftet med projektet är att undersöka kopiors roll i arkitektens arbete under första hälften av 1700-talet. Det specifika material som studeras finns i Carl Hårlemans och Carl Johan Cronstedts arkitekturritningssamlingar, bevarade i Nationalmuseum. Med utgångspunkt i en undersökning av teckningarnas materiella egenskaper (papper, medium, teknik) och spår av teckningsinstrumenten (penna, stylus, passare, etc), är målet att klarlägga hur arkitekterna utförde kopior av andras och egna teckningar och att förstå kopiornas roll i arbetet med gestaltningen av nya uppgifter. Ett särskilt fokus i undersökningen är två grupper av teckningar på genomlysligt papper (tillsammans cirka 680 blad), på svenska kallade kalkeringar eller kalker efter franskans calquer. Kalkerna har använts på ett sätt som påminner om hur sentida arkitekter prövar alternativ genom att lägga transparent papper med detaljlösningar ovanpå en ritning. De oljeimpregnerade pappren har med tiden blivit mycket sköra och dessutom behandlats som arbetsmaterial och normalt ofta kastats. Att kalkerna i Nationalmuseum bevarats är exceptionellt.
Genom kartläggningen av Nationalmuseums kalker, en nästintill okänd källa till den europeiska 1700-talsarkitekturen, ansluter projektet till internationell forskning kring material och teknik i konstnärlig praktik. Det kan förhoppningsvis också bidra till kunskap om utbildning, professionalisering och arbetsprocesser inom det svenska Överintendentsämbetet.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Anna Bortolozzi
Universitetslektor, docent
