Forskningsprojekt Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola: En konstruktivistisk grundad teori

Barnen använder alla sina multimodala och flerspråkiga resurser för att visa sin kunskap, inkludera och exkludera andra, skapa mening och förmedla sin förståelse till andra. Barnen transspråkar främst under lek när de tillsammans skapar ”ett tredje rum” som knyter samman hem och förskola. Barnen leker med ord och skapar tillsammans nya språkliga uttryck då de tar in varandras sätt att kommunicera. De använder fysiska föremål, kroppsspråk, ljud och estetiska uttryck för att leka och skapa mening. Pedagogernas förhållningssätt avgör hur barnens kommunikation bekräftas och uppmuntras. I avhandlingen framkommer att det finns en stor öppenhet för yngre barn att utrycka sig kroppsligt och estetiskt, medan äldre barn förväntas uttrycka sig mer verbalt på svenska.  

Novosel drar slutsatsen att sådana felaktiga förväntningar hindrar integration och identitetsutveckling. Ett annat hinder som avhandlingen pekar på är en enspråkig norm som lägger tonvikt på majoritetsspråket. Novosel menar att fokus istället bör vara på att bekräfta barnens kommunikation, oavsett språk och andra uttryckssätt. Avhandlingen pekar på att när transspråkande uppmuntras, kan det gynna identitetsutveckling genom att bekräfta det som barnen kan och gör sedan tidigare.