Forskningsprojekt Övergångar till psykoterapi på distans under covid-19 pandemin

Övergångar till psykoterapi på distans, personlighetsorientering och anknytningsstil: Lärdomar från covid-19 pandemin och dess effekter på genomförande av psykoterapi

Syfte

Forskningsprogrammet är avsett att, i en serie studier, undersöka vilka patienter – och under vilka omständigheter – som drar mer nytta av sedvanlig psykoterapi (med patienten och terapeuten i samma rum) och för vilka patienter psykoterapi på distans kan vara mer gynnsam.

Kunskapsläge

Amerikanska psykologförbundet (APA) definierade 2013 telepsykologi som tillhandahållande av psykologiska tjänster med hjälp av telekommunikationsteknik. Internetbaserad psykoterapi, även känd som e-terapi eller terapi online, är idag en väletablerad form för olika typer av psykoterapeutiska behandlingar. Det mesta av relevant litteratur fokuserar på erfarenheter av terapier som startade och utformades som internetbaserade. Allt fler aktuella publikationer fokuserar på terapeuters upplevelser av övergången från psykoterapi på en mottagning till psykoterapi på distans.

Såvitt vi vet har effekterna av övergångar till psykoterapi på distans eller i motsatt riktning ännu inte systematiskt undersökts i relation till patientens personlighetsorientering eller anknytningsstil.

Erfarenheter från klinisk praktik och handledning i början av och under covid-19-pandemin tyder dock på att olika patienter reagerade olika på övergången. Några av dem saknade direktkontakt, den kroppsliga närvaron på samma plats och den egna tiden på väg till och från terapeutens mottagning, och hade svårt att upprätthålla tillräckligt bra terapeutisk allians på distans. Andra var lättade över att inte behöva resa, inte vara i samma rum, och de kunde ”öppna sig” mer än tidigare i den sedvanliga psykoterapimiljön.

Teoretisk utgångspunkt

Enligt Blatts (2008) empiriskt stödda teoretiska ”dubbelspiral”-modell är psykologisk utveckling ett livslångt samspel mellan två grundläggande dimensioner av mänskliga erfarenheter: självavgränsning (en alltmer konsoliderad och realistisk självkänsla) och relaterande (ökad intimitet och interpersonell ömsesidighet). Psykologiskt välbefinnande innebär både en meningsfull identitet och meningsfull anknytning, en balans mellan individuation och intimitet.

Olika former av psykopatologi återspeglar däremot en överdriven och förvrängd upptagenhet med den ena eller andra av dessa utvecklingsdimensioner. Den anaklitiska konfigurationen är kopplad till svårigheter i nära relationer, medan den introjektiva konfigurationen är kopplad till alltför höga krav på prestation och perfektionism.

I anknytningsteorin görs en parallell åtskillnad mellan trygg anknytning och de två underliggande dimensionerna av otrygg anknytning: anknytningsångest och undvikande av anknytning (Mikulincer & Shaver, 2007). Empiriska studier har visat att patienter med övervägande anaklitiska och övervägande introjektiv personlighetsorientering, liksom patienter med trygg och otrygg anknytningsstil, svarar på olika former av terapeutiska interventioner och visar olika förändringsmönster.

Omfattande psykoterapiforskning tyder på att terapeuternas flexibilitet och förmåga att anpassa sitt arbetssätt till patienternas behov och sårbarhet kan vara avgörande för effekterna av kortvarig eller mer utdragen övergång från sedvanliga psykoterapiramar till psykoterapi på distans och tillbaka till mottagningen.

Metod

Forskningsprogrammet fokuserar på kortsiktiga och långsiktiga effekter för patienter och terapeuter av övergångar till och tillbaka från psykoterapi på distans i förhållande till icke-diagnostiska patientegenskaper (personlighetsorientering och anknytningsstil).

Projektet omfattar intervjustudier med patienter och psykoterapeuter, samt en landsomfattande enkätundersökning av svenska psykoterapeuter, vilka har genomförts i den inledande fasen av covid-19-pandemin (steg 1) och som upprepas ett år senare (steg 2). I steg 3 studeras erfarenheter från övergångar tillbaka till terapeutens mottagning och från blandade hybrida modeller samt betydelsen av mellanrummet och tiden mellan terapisessioner och vardagslivet.

Patienter rekryteras via sociala medier och terapeuter via professionella sammanslutningar.

Intervjuprotokollet syftar till att samla in berättelser om positiva och negativa erfarenheter av övergångar till psykoterapi på distans eller i motsatt riktning, hur övergångarna påverkar relationen mellan patient och terapeut, terapiprocessen och terapins resultat. Frågeformulär inkluderar bedömningar av personlighetsorientering, anknytningsstil, terapeutisk allians, utfall, samt ett mått på acceptans och användning av tekniska hjälpmedel.

Forskningsprogrammet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten (2020-06819; 2021-01188; 2021-03728; 2021-06358-02).

Betydelse

Även om det idag finns omfattande litteratur om psykoterapi speciellt utformad för olika former av synkron fjärrkommunikation, är det aktuella forskningsprogrammet, såvitt vi vet, det första försöket att studera erfarenheterna och effekterna av övergången från sedvanliga psykoterapiramar till psykoterapi på distans, och tillbaka till mottagningen, i relation till patienternas personlighetsorientering och anknytningsstil. De undersökta hypoteserna är kliniskt och teoretiskt högt relevanta.

Projektets huvudsakliga bidrag till forskningsområdet är fokus på hur personlighetsorientering och anknytningsstil – i interaktion – kan matchas med sättet att utföra psykoterapi (in vivo eller på distans). Denna fråga är särskilt aktuell i en tid av växande betoning på internetkommunikation inom psykisk hälsovård. Den nuvarande covid-19 pandemin skapade ett slags ”naturligt experiment” för att studera denna fråga.

Sist men inte minst är frågan om vem som är betjänt av vilken form av psykoterapi (”samma storlek passar inte alla”) av hög klinisk och teoretisk relevans. Resultaten kan bidra till att vägleda kliniskt verksamma i att bestämma vem som ska erbjudas psykoterapi på distans eller på en mottagning när alla patienter inte kan ses på kliniken.

Projektansvariga

Andrzej Werbart

Affilierad professor

Psykologiska institutionen

andrzej.werbart@psychology.su.se

Se profilsida för Andrzej Werbart

Medlemmar

David Anders Forsström

Forskare

Psykologiska institutionen

david.forsstrom@psychology.su.se

Se profilsida för David Anders Forsström

Björn Philips

Professor

Psykologiska institutionen

08-16 20 10

bjorn.philips@psychology.su.se

Se profilsida för Björn Philips

Camilla von Below

Universitetslektor

Psykologiska institutionen

08-16 38 38

camilla.vonbelow@psychology.su.se

Se profilsida för Camilla von Below

Publikationer

Ahlström, K., von Below, C., Forsström, D., & Werbart, A. (2022). Therapeutic encounters at the onset of the COVID-19 pandemic: Psychodynamic therapists’ experiences of transition to remote psychotherapy. Psychoanalytic Psychotherapy, 36(3), 256–274. doi:10.1080/02668734.2022.2058988 (Open access)

Erlandsson, A., Forsström, D., Rozental, A., & Werbart, A. (2022). Accessibility at what price? Therapists’ experiences of remote psychotherapy with children and adolescents during the COVID-19 pandemic. Journal of Infant, Child and Adolescent Psychotherapy, 21(4), 293–308. doi:10.1080/15289168.2022.2135935 (Open access)

Reatto, L., Werbart, A., Oasi, O., De Salve, F., Ierardi, E., Giordano, M., & Riva Crugnola, C. (2023). Understanding psychoanalytic work online and back to the couch in the wake of the COVID-19 pandemic: An investigation among Italian psychoanalysts. Frontiers in Psychology, 14, 1167582. doi:10.3389/fpsyg.2023.1167582 (Open access)

von Below, C., Bergsten, J., Midbris, T., Philips, B., & Werbart, A. (2023). It turned into something else: Patients’ long-term experiences of transitions to or from telepsychotherapy during the COVID-19 pandemic. Frontiers in Psychology, 14, 1142233. doi:10.3389/fpsyg.2023.1142233 (Open access)

Werbart, A., & Forsström, D. (2024). New skills for distance regulation in remote psychotherapy: Therapists’ learnings from the COVID-19 pandemic. The Integrative Therapist, 10(1), 5–11.

Werbart, A., Byléhn, L., Jansson, T.M., & Philips, B. (2022). Loss of rituals, boundaries, and relationship: Patient experiences of transition to telepsychotherapy following the onset of COVID-19 pandemic. Frontiers in Psychology, 13, 835214. (Research Topic; “Highlights in Psychology for Clinical Settings: The Ascent of Digital Psychotherapy”) doi:10.3389/fpsyg.2022.835214 (Open access)

Werbart, A., Jonsson, M., Jankowski, B., & Forsström, D. (2023). New skills for distance regulation: Therapists’ experiences of remote psychotherapy following the COVID-19 pandemic. Journal of Psychotherapy Integration (Advance online publication). doi:10.1037/int0000310

Werbart, A., Rådberg, U., Holm, I., Forsström, D., & Berman, A. H. (2023). The meaning and feeling of the time and space between psychotherapy sessions and everyday life: Client experiences of transitions. Psychotherapy Research (Advance online publication). doi:10.1080/10503307.2023.2274061 (Open access)

Dessutom har forskningsprogrammet resulterat i 10 examensarbeten på psykologprogrammet, mastersprogrammet och psykoterapeutprogrammet vid Stockholms, Uppsala och Karlstads universitet samt flera pågående studier.

Finansiering

Det första steget i forskningsprogrammet har tilldelats ettårs anslag för strategiska satsningar från Områdesgruppen för humanvetenskap vid Stockholms universitet. Steg två och tre finansieras med anslag från American Psychoanalytic Association och International Psychoanalytical Association.

Status

Det första steget i forskningsprogrammet har pågått under hela 2021. Det andra steget, pågående under 2022, var en uppföljning och replikering av de ursprungliga studierna ett år senare samt en ny studie av barn- och ungdomsterapier, med fokus på långsiktiga konsekvenser av övergångar till psykoterapi på distans. Det tredje steget initierades utifrån resultat från tidigare studier och fokuserar på erfarenheter av övergångar tillbaka till terapeutens mottagning, erfarenheter från blandade modeller, samt hur patienter och terapeuter upplever och använder sig av övergångar i tid och rum mellan terapisamtalet och vardagens sammanhang. Steg tre pågår fram till 31 december 2024.