Klimatsmart påsk – javisst. Så firar en filosofisk foodie

Foto: Mostphotos

– Alla våra kära mattraditioner, vare sig det är jul, påsk eller midsommar, går stick i stäv med vad som är hållbart ur ett klimatperspektiv. På påskbordet har vi traditionellt, mycket fisk och kött. Det är precis emot vad forskningen säger att vi skall äta för att vara klimatsmarta.

Hur ser påsken med alla sina traditioner ut ur hållbarhetssynpunkt?
– Den är ohållbar ur flera aspekter. Naturligtvis bidrar djur och den industri som producerar kött med stora utsläpp av koldioxid till atmosfären, men det vi specifikt äter till påsk framför allt sill, strömming och lax är även de ytterst problematiska.

• Sillen och strömmingen fiskas i östersjön och är nästan utfiskad. Delvis beror det på att de också fiskas för att bli mat till odlad fisk.
• Mycket av den lax vi äter idag är odlad och kommer från Norge. Den matas med pellets av fiskolja eller fiskmjöl som kommer av vilt fiskad fisk bland annat från Östersjön. En del odlad fisk matas med växtprotein men det är nästan omöjligt att veta hur det ser ut på den fiskodling som din lax kommer ifrån.
• Om man äter lamm till påsk kommer den oftast från Nya Zeeland och har då rest runt halva jorden innan den kommer till ditt påskbord, men det finns naturligtvis också svenskproducerat lammkött.
• Vi konsumerar enorma mängder ägg under påsken. Beroende på vilka ägg vi väljer i butiken är produktionen bättre eller sämre. Ekologiska ägg har producerats under bättre förhållanden än andra ägg, men bäst är naturligtvis ägg från bondgårdar som låter sina höns gå fria. Det är inte alltid lätt att få tag på.
• Ytterligare en problematisk aspekt är att vi äter så mycket godis under påsken. Allt det sockret är en hälsofara. Vi brukade främst tala om problem med tänderna, men idag är fetma ett mycket större problem och det syns redan på barn. Jag har länge förespråkat en skatt på socker som många av våra grannländer har. Det är inte hållbart ur en hälsoaspekt att ge enorma påskägg till sina barn.

Oj! Hur skulle en filosofisk foodie äta i påsk då?
– Själv äter jag inte kött eller fisk, även om det händer. Det finns idag fantastiska förslag på hur en alternativ och klimatsmart påskmiddag skulle kunna se ut. Sök runt lite på nätet. Att leva hållbart är inte bara att välja bort saker utan att välja någonting nytt och annorlunda. Något som vi inte skall vara rädda för. Många tycker kanske att jag ställer höga krav på oss, men det är absolut något vi måste vara medvetna om och som kommer att bli en del av hur vi lever i framtiden.

Men hur påverkar stigande matpriser möjligheten att vara hållbar?
– Det kan tyckas absurt, men kriser kan ge en möjlighet till nya val. Det innebär naturligtvis att vi måste ha vägledning och ges möjlighet att göra de rätta valen när vi förändrar våra inköp och matval. En filosofisk foodie eftersträvar i sitt tänkande just detta. Ett rationellt övervägande av skälen för våra val. Det kan bli en viktig faktor i dessa tider och vi kan ledas in på rätt väg vad gäller mat.

Är det bara upp till individen?
– Självklart är det inte bara individen som skall ta tillfället i akt att leva bättre. Det gäller även samhället och staten. Vi har ett oerhört problematiskt matsystem i Sverige, där några få intressenter i stort sett har monopol på matdistribution och försäljning. Det går att styra priserna mer från regeringens sida och beskatta varor som är ohållbara och onyttiga. Man skulle också kunna öka konkurrensen inom matsystemet och underlätta för producenter att själva sälja sin mat direkt till konsumenterna.

Och hur ska den som tycker att traditioner är viktigt tänka?
– Mat är traditionellt djupt förknippad med vilka vi är och hur vi ser oss själva som personer. Att kritisera någons matval är synonymt med att kritisera den personen är och tas också ofta personligt. Vi förknippar också länder med dess matkultur och uppfattningar som att England har en dålig matkultur medan Italien har en bra sådan. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa traditioner inte är nödvändiga utan kulturella konventioner, som över tid har ätit sig fast i våra medvetande. De går att ändra på. Vi kan skapa nya traditioner som överensstämmer med forskning och ett hållbart framtida samhälle.

Hur skulle en värld full av filosofiska foodies se ut?
– Om vi alla blev filosofisk foodies skulle matsystemet se helt annorlunda ut och vi skulle äta helt annorlunda än vi gör idag, men det kommer naturligtvis inte att ske. Det viktiga med att var en filosofisk foodie är att jag som individ åtminstone tar mitt ansvar och lever i enlighet med vad jag anser vara filosofiskt välgrundat.

Tre tips för en hållbar påsk

Om Henrik Lagerlunds forskning

Vad är det du forskar om kopplat till hållbar mat?

– Min forskning är i filosofi och jag ser mat och matsystemet ur ett filosofiskt perspektiv. Hållbarhet för mig innebär att vi biologisk och moraliskt lever inom vår jords begränsningar och i enlighet med vad vår moral föreskriver. Vi vet från forskning vad ett hållbart liv i förhållande till mat betyder. Jorden har vissa gränser för vad som hållbart kan produceras. Vår moral sätter också gränser för våra val. Vi bör inte köpa mat som har plockats, skördats eller fiskats av slavar. Vi bör tänka över om det är moralist rätt att äta djur som lever i fruktansvärda förhållanden och där våra val upprätthåller ett system som ser bara till profit och kvalité på råvaran som produceras och inte till djurets väl i första hand.

Läs mer om Henrik Lagerlunds forskning

Lyssna på mer om att vara en filosofisk foodie:

Podcast om matens filosofi med Henrik Lagerlund
Öppen föreläsning om mat med Henrik Lagerlund