Stockholms universitet

Barns språkliga förmåga betydelsefull för även andra funktioner

Signe Tonér, aktuell på Förskolesummit 2022, visar i sin senaste forskning ett tydligt samband mellan språkliga förmågor hos barn på förskolan och deras exekutiva funktioner, vilka är viktiga för barn och unga då det gör det lättare för dem att ta initiativ, hitta på lekar och att skaffa vänner.

Banr ligger på golvet och spelar dataspel på en platta.
Foto: Wavebreak media, Mostphotos.

Signe Tonér vill lyfta hur man ser på exekutiva funktioner eller förmågor. Om det är förmågor som går att stärka, utveckla och utmana eller mer som egenskaper, att någon är på ett visst sätt.

Vad ska du prata om på Förskolesummit?

-    Jag kommer att utgå från delar av min avhandling som handlade om barn, 4-6 år och deras språkliga förmågor kopplade till deras exekutiva förmågor. Det är högre kognitiva funktioner som har att göra med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Förmågor som är viktiga för att kunna lösa problem, fungera i sociala samspel och att lära sig saker som matte och språk. 

Vad var det ni kom fram till?

-    Det som vi kom fram till i våra delstudier var dels att vi bekräftade att det finns ett samband mellan de här förmågorna. Det har man funnit i andra studier, men inte i svensk kontext. Det som egentligen är intressant för pedagoger i förskolan är att de här förmågorna verkar samspela. Man talar väldigt mycket om språkutvecklande arbetssätt i förskolan, men inte om exekutiva funktioner. Möjligen pratar man om det i relation till barn med uttalade svårigheter som exempel adhd-problematik eller så, men inte om det som en förmåga som kan utvecklas på samma sätt som språk, motorik eller socioemotionell förmåga. 

Signe Tonér. Foto: Pierre Martin.

Fanns det något mer ni såg?

-    Vi tittade också på hur de här förmågorna hänger ihop med olika bakgrundsfaktorer, främst kön och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det är många studier som tyder på att flickor har ett försprång redan tidigt i språkutvecklingen.

Vad det gäller exekutiva förmågor så har man inte undersökt det tidigare i Sverige, men där ser vi också tydligt att det är fördel att vara tjej. Förskolepedagoger kanske skulle behöva blir mer medvetna om att det går sämre för pojkar senare i skolan och att det har blivit färre pojkar som går vidare till högre studier. Att se genusperspektiv på språkutvecklande arbetssätt är något som man skulle behöva titta mer på, både i praktiken och i fler studier för att se om det är möjligt att ge pojkarna en extra skjuts i språkutvecklingen.

Vad var det i barnens socioekonomiska bakgrund som spelade störst roll?

-    Det är framförallt föräldrarnas utbildningsnivå som verkar vara avgörande, och det finns ett samband både till språkliga och exekutiva förmågor. Det här är väl också något som de som arbetar i förskolan har en känsla av, men det har inte funnit tydliga belägg för det förrän nu. Det verkar också som att relativa små skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå ändå kan ge statistiskt signifikanta skillnader i språk och exekutiva funktioner. Det är också viktigt att säga att det här sambandet är oberoende om barnen är flerspråkiga eller inte. 

Vilken nytta kan man ha av det ni kommit fram till?

-    Med den här kunskapen om att socioekonomisk bakgrund kan spela ganska stor roll för de här förmågorna, så kan vi diskutera hur man kan organisera sin undervisning så att man ger barn likvärdiga förutsättningar.
-    Vi skulle behöva ytterligare studier för att kunna säga att det här borde påverka policy. Det finns ju extra resurstilldelning till socioekonomiskt svaga områden, men parallellt med diskussioner om skolan och lärare i skolan så kan man konstatera att man borde försöka rekrytera de bästa förskollärarna till de socioekonomiskt utsatta områdena.

Vad kan man mer dra för slutsats av studien?

-    Från ett mer övergripande perspektiv handlar det om att man behöver fundera hur undervisningen i förskolan differentieras. Om man vet att svag socioekonomisk bakgrund är en riskfaktor och att vara pojke är en riskfaktor då borde man kanske ta hänsyn till det när man planerar undervisningen. Då kanske det handlar om att göra något mer eller satsa på språkutvecklande arbetssätt och vad det i sådana fall ska vara för ett arbetssätt? Det måste ju vara ett arbetssätt som ger effekt och där vet vi för lite. För dilemmat är att man gör mycket satsningar för att arbeta med språk och ändå inte riktigt vet om det man har gjort har effekt, kortsiktigt eller långsiktigt. Där behövs det många fler interventions- och effektstudier från förskolan i Sverige. 

Vad har du för tankar om fortsatt arbete inom undervisningen inom förskolan?

-    Vi skulle behöva diskutera det vidare, både titta på hur forskningen är, men också diskutera tillsammans med förskolan som fält. Undervisningsbegreppet har kommit in på senare tid och vi har diskuterat vad det innebär. Nu är kanske tiden mogen för att börja tala om differentierad undervisning. Inte bara då att det finns olika sätt att undervisa för att nå samma mål, utan faktisk också tänka utifrån individer och individuella faktorer och fråga oss vad det innebär att vi ska ge likvärdiga förutsättningar. Skräddarsy är kanske att ta i, men vi kanske måste ta in vissa sådana aspekter i tankarna när vi planerar och organiserar undervisningen i förskolan.

Ladda ned Signe Tonérs avhandling från DiVA:

Language and executive functions in Swedish preschoolers