Forskningsprojekt Hjärnvägar i förskolan
Projektet syftar till att testa och utvärdera två pedagogiska praktiker genomförda tillsammans med fyra- och femåringar och deras pedagoger.
Projektet leds av Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot förskolan, och fil.dr. i lingvistik Tove Gerholm; båda verksamma vid Stockholms universitet.
"Hjärnvägar i förskolan" är ett fyra år långt projekt som syftar till att testa och utvärdera två pedagogiska praktiker genomförda tillsammans med fyra- och femåringar och deras pedagoger på ett tiotal förskoleavdelningar i två olika kommuner i Stockholm: ett utforskande lärande i grupp (SEMLA: socio-emotionellt och materiellt lärande) respektive ett individuellt arbete med digitala lärandespel (DIL: digitalt lärande).
Projektbeskrivning
Utgångspunkten för det här projektet är att vi kan anta att svensk förskola redan gör ett bra arbete som utgår från en helhetssyn på lärande och omsorg i enlighet med förskolans läroplan (Lpfö 98/2010), men det saknas evidensbaserade studier om vilka effekter detta pedagogiska arbete har och hur det kan utvecklas för att på bästa möjliga sätt uppnå läroplanens målsättningar.
Med läroplanen som utgångspunkt har vi valt att testa de pedagogiska praktikernas inverkan på följande områden: uppmärksamhet/exekutiva funktioner[i], språk, lärande och socioemotionell förmåga[ii]. Samtliga dessa områden har i tidigare studier visat sig ha stor inverkan på en individs skolframgång och livsutveckling i övrigt.[iii] Vi har valt att fokusera på dessa förmågor inspirerade av studier som visar att när barn får ta del av en pedagogisk praktik som tränar vissa specifika områden lite mer intensivt och lekfullt på barnens villkor, utvecklas barnens förmågor tydligt som en effekt av hjärnas formbarhet (plasticitet).[iv] Det är denna forskning som inspirerat oss att genomföra ett interventionsprojekt som studerar effekterna av en kortvarig intensiv pedagogisk insats, men också att kalla projektet ”Hjärnvägar i förskolan”.
Att tillsammans med barn och pedagoger genomföra forskning i ett sådant experimentupplägg hoppas vi ska kunna skapa ny kunskap om effekterna av olika arbetssätt i förskolan, vilket kan få betydelse för hur förskolans arbete kan utvecklas på längre sikt. Projektet har ett starkt etiskt fokus med forskning även om såväl de vuxnas som barnens upplevelser och erfarenheter av att vara delaktig i forskningen. En efterföljande fas med pedagogiskt utvecklingsarbete och nätverkssamarbete kring SEMLA och DIL och kombinationer av dessa genomförs sedan med intresserade avdelningar.
Hjärnvägar i förskolan är ett interdisciplinärt projekt som involverar flera olika forskningstraditioner: pedagogik, didaktik, lingvistik, psykologi och neurovetenskap. Förutom att generera kunskap inom de respektive fälten eftersträvar projektet att bidra till utvecklingen inom det snabbt växande transdisciplinära fältet educational neuroscience.[v]
-------------------------------
[i] uppmärksamhet/exekutiva funktioner. Griffin, James A.; McCardle, Peggy; Freund, Lisa, S. (2016) Executive Function in Preschool- Age Children: Integrating measurement, neurodevelopment, and translational research. Washington: APA.
Se vidare: Zelazo lab: http://www.cehd.umn.edu/icd/research/zelazolab/;
The Carlson Child Development Lab: http://www.cehd.umn.edu/ICD/research/carlson/.
[ii] Språk, lärande och socioemotionell förmåga.
SEL-praktiker handlar om att vuxna och barn tillsammans skall lära sig hur man hanterar och förhåller sig till känslor, utvecklar empati och sociala relationer, fattar beslut och formulerar målsättningar som en del av ett pedagogiskt och lärande arbete baserat på ny kunskap om betydelsen av sociala relationer och emotioner för ett långsiktigt lärande. Edited by Joseph A. Durlak, Celene E. Domitrovich, Roger P. Weissberg, andThomas P. Gullotta (2015) Handbook of Social and Emotional LearningResearch and Practice. Guilford Press.
Se även: http://www.casel.org/social-and-emotional-learning/.
[iii] Så kallade SEL-praktiker (socio-emotionellt lärande) har positiva effekter på både kort och lång sikt då det gäller barns självförtroende, inlevelseförmåga och beslutsförmåga. Andra fördelar man lagt märke till är att barn som tagit del av dessa praktiker får högre betyg, har större tillit till vuxna och har en mer positiv attityd till skolan i allmänhet.
Durlak, J., Weissberg, R. P., Dymnicki, A. B., Taylor, R. D., & Schellinger, K. B. (2011). The Impact of Enhancing Students' Social and Emotional Learning: A Meta-Analysis of School-Based Universal Interventions. Child Development, 82(1): 405-432.
[iv] Se pågående projekt vid Oregon University, där ett flertal studier med förskolebarn och deras familjer har genomförts (Professor Helen Neville och hennes forskarteam lett av Eric Pakulak). http://bdl.uoregon.edu/.
[v] Educational neuroscience utvecklades som begrepp mer definitivt i samband med att professor Kurt Fischer vid Harvard och hans forskarteam och ett vidare nätverk av andra forskare startade tidskriften Mind, Brain, and Education. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1751-228X.2008.01048.x/abstract
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Hillevi Lenz Taguchi
Professor
Medlemmar
Tove Nilsson Gerholm
Lektor, Docent
