Forskare som samhällsgranskare: om remissarbetets betydelse

När lagar och reformer tar form är det ofta forskare som analyserar möjliga problem och risker. Vid Stockholms universitet läggs stort arbete på att granska förslag som berör hela samhället. Ändå får expertkunskapen inte alltid det genomslag som många förväntar sig.

Kvinna som håller ett förstoringsglas framför ena ögat

Remisser är ett viktigt verktyg för att säkra att våra lagar bygger på kunskap och erfarenheter och att de ska kunna tillämpas på ett bra sätt i praktiken. Foto: Mostphotos

När lagar reformeras i allt snabbare takt och utredningar får snäva ramar väcks en viktig fråga: hur tas akademisk expertis egentligen tillvara i dagens lagstiftningsprocess?

Det är en fråga som många forskare vid Stockholms universitet brottas med. Varje år granskar och besvarar universitetet långt över hundra remisser – i år redan runt 150 stycken – oftast på uppdrag av regeringen, men ibland även på förfrågan av andra myndigheter.

En stor del av arbetet med att bereda och skriva yttranden utförs av forskare inom det Humanvetenskapliga området, som samlar expertis från tre fakulteter och täcker ett brett spektrum av ämnen.

Den juridiska blicken på reformprocessen

En av dem som har nära insyn i arbetet är Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och dekan vid Juridiska fakulteten.

– Att svara på remiss är en mycket viktig uppgift för universitetet. Det är här våra forskare kan omsätta sin expertis i konkret samhällsnytta, säger hon och fortsätter:

– För forskare vid Juridiska fakulteten handlar det ofta om att tydliggöra hur lagar bör formuleras och att analysera möjliga problem i reformförslag, med utgångspunkt i bland annat grundläggande rättsprinciper, mänskliga fri- och rättigheter och rättssystemets struktur som helhet. Det är perspektiv som ibland saknas eller inte tas i beaktande i tillräckligt hög grad i den politiska processen. Just därför är de särskilt viktiga.

Forskarrösten är ansedd – men lyssnas det?

Remissyttranden är en av universitetens kanske mest direkta kanaler in i samhällsdebatten. Här får forskare möjlighet att förklara konsekvenser, peka på brister, lyfta fram vetenskapliga perspektiv och kunskap samt problematisera förslag innan de når lagstiftaren. Det är ett arbete som kräver tid, analys – och ibland förmågan att hålla fast vid principer, även i motvind.

I vissa fall har akademins invändningar spelat stor roll. Skarpa lagtekniska synpunkter har lett till justerade formuleringar, och forskningsbaserade resonemang har hjälpt till att nyansera förslag. Men lika ofta vittnar forskare om att de upplever att deras expertis får begränsat genomslag när politiska beslut drivs fram med korta tidsramar för utredningar som också arbetar utifrån starkt styrda och förutbestämda direktiv.

Det betyder dock inte att remissarbetet saknar betydelse – tvärtom. Tydliga ställningstaganden dokumenteras genom remissyttranden och kan komma att användas av andra aktörer. På så sätt kan de, även om det inte märks omedelbart, få effekt längre fram och på andra sätt än i det konkreta lagstiftningsärendet. Och när flera lärosäten samlar sig kring en fråga, kan akademins röst bli särskilt stark.

Ett samtal om ansvar och genomslag

Under ett nyligen arrangerat seminarium vid Stockholms universitet möttes forskare från olika discipliner för att diskutera just denna balans: hur man som akademiker fortsätter bidra med kvalitet, integritet och kritisk analys – samtidigt som förutsättningarna förändras.

Samtalet rörde sig mellan konkreta erfarenheter och mer övergripande frågor:

Hur kan forskarnas analyser göras ännu tydligare och mer relevanta?
Vilket ansvar, och möjligheter att påverka på andra sätt, har lärosäten när reformer går vidare trots kritik?
Hur värnar man akademins röst i ett allt snabbare och ibland polariserat politiskt landskap?
Och hur kan forskare nå ut bredare med sin kunskap, bortom arbetet med remissyttranden?

Flera pekade på remissyttranden som en möjlighet att föra in forskningsbaserad kunskap i samhällsdiskussionen – inte bara i relation till lagstiftaren, utan även genom att föra ut kunskap till myndigheter, kommuner, andra forskare och medier. Andra betonade värdet av att vara tidigt engagerad i processen, redan när reformer diskuteras och utredningsdirektiv formuleras.

Varför remissarbete fortfarande spelar roll

Trots viss frustration över att expertkunskapen inte alltid får fullt genomslag i lagstiftningsprocessen uttryckte både forskare och de många medarbetare som på olika sätt deltar i remissarbetet vid Stockholms universitet en stark vilja att fortsätta bidra. För dem är remissarbetet mer än en administrativ uppgift. Det är ett sätt att värna universitetets kärna – saklighet, kritiskt tänkande och vetenskapligt baserad kunskap.

I en tid då samhället kan tyckas förändras i snabb takt och då vi står inför olika typer av utmaningar behövs forskarnas röster mer än någonsin. Även när remissvaren inte omedelbart och konkret påverkar reformer, kan arbetet och yttranden ändå bidra till något större genom att stärka den öppna, faktabaserade och demokratiska beslutsprocess som bygger vår gemensamma förståelse för samhället.

Och frågan som formulerades på seminariet lär fortsätta följa arbetet framöver:

Vad innebär det att vara en kunskapsinstitution när tempot ökar – och hur säkerställer vi att vetenskapligt grundad expertis fortsätter vara en grundsten i samhällsutvecklingen?

Läs mer om remisser och utredningar vid Stockholms universitet

Text: Natalie Oliwsson

Tema

Senast uppdaterad: 24 november 2025

Sidansvarig: Juridiska fakulteten

{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "News Category (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter", "name": "Om universitetet", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category.research.catalogue.se", "name": "Forskningskatalog", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label", "name": "Etiketter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Label.samhalle", "name": "Samhälle, demokrati och välfärd", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.brott", "name": "Lag, rätt och brott", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.en", "name": "Labels (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }