Om den ärliga, förföriska och nöjeslystna vetenskapsmannen
Annelie Drakman, idéhistoriker vid Stockholms universitet, skriver i en ny artikel om hur Nobelpristagarna Richard Feynman och James Watson i sina självbiografier från 1960-talet och framåt etablerade en ny vetenskaplig persona.
Foto: Vladimir Kolosov / Mostphotos
Denna persona kallades "The Seductive Scientist" och var centrerad runt att vara brutalt ärlig, förförisk och nöjeslysten. Denna framställdes som rebellisk, men var snarare ett sätt att oskadliggöra kritik mot det vetenskapliga livet som tråkigt och blodfattigt.
Den nya personan var förmodligen en starkt bidragande faktor till att Watson och Feynmans självbiografier sålt många miljoner exemplar, och de har starkt format uppfattningar om livet som forskare är och bör vara, både inuti och utanför det vetenskapliga samfundet.
Artikeln är publicerad i "Journal of the History of Science", The Royal Society, och finns fritt tillgänglig att läsa online:
Annelie Drakman. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet
Om Annelie Drakman
Annelie Drakman är forskare och lärare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon intresserar sig i sin forskning särskilt för äckel och glädje. I sitt nuvarande projekt undersöker hon hur uttryck av glädje använts av framstående fysiker för att definiera forskning som aktivitet och forskaren som person, främst från 1945 och framåt. I somras undervisade hon vid en kurs om glädjens idéhistoria.