Ny ULF-rapport om nycklar och fallgropar vid identifiering av undervisningsutmaningar i skolan

I slutet av augusti 2022 kom en ny rapport som visar på viktiga nycklar och fallgropar för att identifiera undervisningsutmaningar i skolan. Rapporten är ett resultat av ett pilotprojekt som genomförts inom ramen för ULF försöksverksamhet kring praktiknära forskning i skolan.

Utbildningsdiskussion
Foto: Jens-Olof Lasthein

I ULF-rapporten beskrivs hur skolor kan arbeta med att analysera utmaningar i undervisningen som grund för lokalt kvalitets- och utvecklingsarbete. Resultaten pekar också på nycklar för att arbetet ska bli framgångsrikt. Några exempel är att alla lärare som deltar i kartläggningsarbetet behöver ha en gemensam förståelse för vad som kan utgöra en undervisningsutmaning, och att alla inblandade vågar "osäkra" den egna praktiken.

De fallgropar som har identifierats handlar framför allt om fokus och perspektiv. Exempelvis att identifiering av undervisningsutmaningar inte i första hand handlar om vad man som lärare tycker är svårt att undervisa i, utan om svårigheter som har att göra med elevernas lärande inom olika ämnesområden.

 

Viktiga redskap för lokalt utvecklingsarbete

Författarna till rapporten har tagit fram kartläggningsredskap som syftar till att göra det lokala kvalitets- och utvecklingsarbetet till ett kollaborativt arbete både mellan lärare och mellan lärare och skolledning. Detta ger i sin tur ökade förutsättningar för att de utvecklingsinsatser som beslutas, har en djup förankring i skolans vardag.

Projektgruppen består av projektledare Inger Eriksson och forskare Ann-Sofie Jägerskog vid Institutionen för ämnesdidaktik, samt Sebastian Björnhammer, som är pedagogik- och utvecklingsledare vid Kunskapsskolan Sverige och doktorand vid vår institution. I pilotprojektet har även skolhuvudmän deltagit inom ramen för sin medverkan i Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

 

Nu kan vi bli ännu bättre!

– Rapporten är mycket efterlängtad av de skolhuvudmän som deltar i försöksverksamheten kring praktiknära forskning, säger Maria Andrée som är projektansvarig för ULF försöksverksamhet vid Institutionen för ämnesdidaktik. De kartläggningsredskap som tagits fram kommer också att vara ett viktigt inspel till diskussionerna om hur det systematiska kvalitetsarbetet kan användas som utgångspunkt för att formulera forskningsprojekt som utgår från undervisningsutmaningar som professionen identifierar.

– Jag ser fram emot att använda redskapen i forskningen inom STLS, så att vi kan bli ännu bättre på att få fatt på de undervisningsutmaningar som kräver ny ämnesdidaktisk forskning. 

 

Rapporten i sin helhet

Utprövning av ett kartläggningsredskap föridentifiering av undervisningsutmaningar (1313 Kb)