Bild från en uppsändning av en forskningsballong från Esrange 2019. Foto: SSC.

Många Nobelpris har genom åren haft ett visionärt innehåll som bidragit till att lösa inte bara tidens problem utan också framtidens. Idag står världen inför den största utmaningen någonsin. Vilka möjligheter har Nobelpriset att bidra med de nya kunskaper och lösningar som krävs för mänsklighetens och planetens överlevnad?

Se samtalet här

Ett öppet samtal med:

Beatrice Fihn, som är alumn vid Stockholms universitet, är generalsekreterare för ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons. ICAN tilldelades Nobels fredspris 2017 för arbetet med att uppmärksamma de humanitära konsekvenserna av användningen av kärnvapen, och för banbrytande insatser för att åstadkomma ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen.

Läs mer om Beatrice Fihn och ICAN

Gunnar von Heijne, professor i biokemi vid Stockholmls universitet och en av Sveriges ledande forskare inom området biokemi och molekylärbiologi. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och tidigare ordförande i Nobelkommittén för kemi.

Läs mer om Gunnar von Heijnes forskning

Victor Galaz är docent i statsvetenskap och ställföreträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Han är även senior forskare på Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Läs mer om Victor Galaz forskning

Annelie Drakman, idehistoriker vid Stockholms universitet.
Forskningsfokus: äckel och glädje, har bland annat forskat om glädjens roll inom forskningen och hur uttryck av glädje använts av framstående fysiker för att definiera forskning som aktivitet och forskaren som person, särskilt kopplat till Nobelpriset.

Läs mer om Annelie Drakmans forskning

Moderator för samtalet är författaren och journalisten Gabriella Ahlström.
Läs mer om Gabriella Ahlström