Så, hur är det? Läser barn och unga allt mindre?

–Det är inte helt enkelt att svara på då undersökningar som gjorts visar lite olika resultat. Den senaste PIRLS-undersökningen visar att svenska elever i åk 4 läste mer 2021 än 2016. Å andra sidan visar PISA-undersökningen från 2018 att 15-åriga svenska elever läser mindre jämfört med 2009.

Enligt forskningsstudier från Högskolan Dalarna så läste 50 procent av eleverna i årskurs nio mindre än en sida sammanhängande facklitteratur på papper eller skärm en vanlig skoldag 2017 jämfört med 2007, då motsvarande siffra var 33 procent. Enligt samma studie läste elever i årskurs nio 87 procent mindre än en sida skönlitteratur en vanlig skoldag, vilket kan jämföras med 62 procent 2007.

Så även om resultaten från den senaste PIRLS-undersökningen var positiva kan det finnas anledning att misstänka att elever, och då kanske särskilt de äldre eleverna, läser mindre än tidigare.

Hur bra läser man?

–Enligt internationella undersökningar som PIRLS och PISA så försämrades läsningen bland svenska elever fram till 2012. Därefter har vi sett en uppgång i PISA- undersökningarna från 2016 och 2018 samt i PIRLS 2016. Den senaste PIRLS-undersökningen från 2021 visar dock återigen på en nedgång. En ny PISA-undersökning gjord 2022 kommer att publiceras i december i år och det blir då intressant att se vad den visar.

Och om vi jämför med barn och unga i andra länder?

–Både i den senaste PIRLS-undersökningen från 2021 och PISA-undersökningen 2018 ligger de svenska elevernas medelvärde på de lästest som ingår i undersökningarna, över medelvärdet för elever i OECD/EU-länderna. Samtidigt har dock spridningen i resultat ökat bland de svenska eleverna.

Vad kan göras för att främja läsning?

–I skolan måste alla elever få en bra undervisning som stöder deras läsinlärning och läsutveckling. Elever som har problem i sin läsutveckling måste upptäckas tidigt i skolan och ges det stöd de behöver.

I hemmet är det viktigt att föräldrar stöder sina barns läsutveckling genom att bland annat läsa högt för barnen innan de själva kan läsa och sedan uppmuntra och stödja den fortsatta läsningen. Att gemensamt tala om böcker och texter som man läst är viktigt både i skolan och i hemmet.

Samhället som helhet behöver se till att skolan får de resurser som behövs för att ge alla barn och unga det stöd de behöver för att utveckla sin läsning. Det innebär bland annat att man måste vara vaksam på de ökade skillnader som finns i Sverige mellan olika skolor och olika elevgrupper. Tillgång till litteratur för barn och unga genom skolbibliotek och allmänbibliotek är viktiga samhällsinsatser.

Vad behöver vi forska mer om när det gäller läsning?

–Läsning är ett område inom vilket mycket forskning har gjorts, men det är alltid viktigt att ytterligare förbättra och förfina vår kunskap om hur man lär sig läsa och hur man sedan under hela livet kan fortsätta att utveckla sin läsning.

De stora förändringar av tillgång till läsmaterial och av läsvanor som den ökade digitaliseringen har medfört behöver ytterligare utforskas. Likaså är det viktigt att fördjupa kunskaperna om hur läsning på oliks språk samverkar för elever som växer upp i flerspråkiga sammanhang.

Undersökningar av hur elever lär sig läsa och hur de sedan vidare utvecklar sin läsning över tid skulle kunna ge mycket kunskap om hur läsundervisningen ytterligare kan förbättras.

Så, är läsandet i kris?

–Att andelen elever som har problem med sin läsning har ökat enligt båda de senaste PIRLS- och PISA-underökningarna är oroväckande. Likaså är det oroväckande att skillnaderna både mellan olika elevgrupper och skolor ökar enligt samma undersökningar. Även om många elever har god läsförmåga så är det ett problem när 19 procent av eleverna i PIRLS och 18 procent av eleverna i PISA har problem med sin läsning. Detta är naturligtvis allvarligt för dessa elever, men också för skola och samhälle som helhet.

Länkar

PIRLS - en studie om läsförmåga

PISA - en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse

Artikel 1 om forskningen från Högskolan Dalarna

Artikel 2 om forskningen från Högskolan Dalarna

Read Hour Sverige 8 september, Läsrörelsen

Om Ulf Fredriksson

Ulf Fredriksson. Foto: Clement Morin

Ulf Fredriksson är universitetslektor och docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hans forskningsfokus är bland annat svenska elevers läsutveckling över tid och i ett internationellt perspektiv - pojkars och flickors läsning, elever med invandrarbakgrund samt internationella studier i läsförståelse. Har medverkat som expert i de svenska Pisa-undersökningarna 2009 till 2016. Har också deltagit i Skolverkets referensgrupp till läsförståelsestudien PIRLS, varit regeringens utredare av införande av en läsa-skriva räkna-garanti 2015–2016 samt ledamot i regeringens läsdelegation 2016–2018.