Foto: Katja Kircher

Fallet forskarna studerar är resultatet av ett kommunpolitiskt beslut där huvudortens befintliga F-6 skolor omorganiseras till två lågstadieskolor och en mellanstadieskola. Beslutet innebär att samtliga elever, oberoende av bakgrund, någon gång under sin låg- och mellanstadietid går i en skola som inte ligger i deras direkta närområde. Genom att skapa en jämnare blandning av elever med olika socioekonomisk, etnisk och språklig bakgrund är förhoppningen från politikerhåll att likvärdigheten i elevers måluppfyllelse ska förbättras och den sociala sammanhållningen i lokalsamhället öka.

I studien undersöker forskarna hur skolledare och pedagoger arbetar med den nya elevsammansättningen och den betydelse deras arbete får för elevernas relationer till varandra och skolframgång. Fallstudiens analyser baserar forskarna på etnografiska fältanteckningar, intervjuer med skolaktörer, kommundata över elevernas resultat på nationella prov mellan åren 2016–2021 samt ett sociogram eleverna har fyllt i.

Bättre skolresultat för majoriteten av eleverna

Resultaten av studien visar att skolans arbete ger ett lyckat resultat. Majoriteten av eleverna, som sedan starten av sin grundskoleutbildning har gått i en integrerad skolform, umgås under skoltid i hög grad med elever som har en annan etnisk bakgrund än dem själva. Eleverna får också högre resultat på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk jämfört med innan och åren direkt efter reformen.

–Här pekar våra resultat på att tid är en central aspekt av styrd skolintegration. Elevernas förbättrade resultat visar sig först några år efter omorganisationen, säger projektledaren Stefan Lund.

Fokus på sociala relationer och pedagogisk struktur nyckel till framgång

Skolledare och pedagoger fokusererar från början på att skapa en inkluderande miljö där alla elever känner sig välkomna och accepterade. Genom ett omfattande värdegrundsarbete, som utförs tillsammans med eleverna, och ett strukturerat arbete för att främja social interaktion skapar pedagogerna förutsättningar för studiero, vänskap och en positiv skolkultur. För att stimulera språk- och kunskapsutveckling genomförs undervisningen med en tydlig pedagogisk struktur, anpassad till den förändrade situationen.

–De huvudsakliga förklaringarna till framgången som vi forskare ser det, grundar sig i skolaktörernas genuina tro på en skola för alla och ett aktivt och medvetet arbete för social och pedagogisk inkludering, säger Stefan Lund.

Viktigt bidrag i debatten om styrd skolintegration

Stefan Lund menar att studiens resultat är relevant i ljuset av debatten kring aktiv styrning av skolornas elevsammansättning för att minska skolsegregationen. Kritikerna ifrågasätter effekterna och farhågor har väckts om försämrade prestationer och ökat stök. Ledare i dagspress har uttalat sig om att detta är fel väg att gå, likaså har frågan lett till polarisering bland politiker och beslutsfattare.

–Det vanligaste sättet att förändra elevsammansättningen mellan skolor handlar om att man lägger ner lågt presterande högstadieskolor och placerar ut eleverna på andra skolor. De flesta studierna också har genomförts i nära anslutning till de kommunala reformerna, säger Stefan Lund.

Han berättar vidare att studiens resultat pekar på att barnens ålder har betydelse för utfallet av styrd skolintegration samt att effekterna av kommuners aktiva skolintegration behöver följas över tid.

Studien visar att förändring är möjlig. Under rätt förutsättningar kan skolan kompensera för elever med olika behov och förutsättningar. Kamrateffekter kan ha betydelse för skolframgång och elevers vänskapsrelationer. Detta sker dock inte av sig självt. Stefan Lund understryker att skolledares och lärares idoga arbete med formandet av en inkluderande skolkultur och ett språkaktivt förhållningsätt är avgörande för om kommunala reformer av detta slag blir lyckade.

Delstudie i större forskningsprojekt

Studien är en del av ett större forskningsprojekt "Att ta skolan i egna händer -styrd skolintegration - och social förändring", som artikelförfattarna drivit sedan 2021.

–I projektet undersöker jag tillsammans med Anna Lund och Ali Osman även två andra sätt att motverka skolsegregationens negativa effekter, vilket kommer att ge en mer allsidig bild av kommuners, skolors, och skolpersonals arbete med mångkulturella elevgrupper, avslutar Stefan Lund.

Studien är publicerad i en artikel på forskningsportalen Pedagogisk forskning i Sverige:

Interaktionsförutsättningar och skolframgång i en mångkulturell lågstadieskola –  En fallstudie om hur skolledning och pedagoger arbetar med styrd skolintegration

Forskarna bakom studien

Stefan Lund, professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Anna Lund, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Ali Osman, docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Forskningsprojekt:

Att ta skolan i egna händer - styrd skolintegration och social förändring

Ytterligare artikel som handlar om samma kommun:

Styrd skolintegration för ökad likvärdighet och social sammanhållning (Lund S.)