Emelie Shanks, David Pålsson, Peter Andersson och Stefan Wiklund har fått medel för ett projekt som syftar till att beskriva och analysera institutionsplacerade ungdomars upplevelser av socialt klimat och viktimisering under vårdtiden, samt att undersöka eventuella samband mellan dessa upplevelser och faktorer i institutionernas organisering och individuella egenskaper hos ungdomarna. Metodologiskt grundar sig studien på en enkät till ca 300 unga som placerats på såväl öppna som låsta institutioner, kompletterat med grundläggande data om institutionerna samt fördjupande individuella intervjuer med ett urval av ungdomar.

Vad hoppas du att din forskning ska resultera i på både lång och kort sikt?

– I det föreslagna forskningsprojektet anknyter vi till en internationell forskningsdiskurs om betydelsen av just socialt klimat och kommer därmed kunna bidra med kunskap som saknas i Sverige. Den kunskap som forskningsprojektet genererar är angelägen med tanke på att samhället omhändertar och placerar barn och ungdomar i en kontext som avser att vara vårdande, samtidigt som vi inte vet i vilken utsträckning insatserna klarar av att garantera en gynnsam miljö, säger Emelie Shanks.

Projekttiteln är "Socialt klimat och viktimisering vid institutioner för barn och unga: en studie av placerade ungdomars erfarenheter”. 

Emelie Shanks

Hugo Stranz forskningsprojekt syftar till att fördjupa förståelsen för välfärdsattityder bland socialarbetare som fattar beslut om ekonomiskt bistånd. Projektet knyter an till ett stort internationellt forskningsfält om vilka kriterier människor tillmäter betydelse i sina uppfattningar vem som förtjänar välfärdsstatens stöd (värdighet, eller deservingness  på engelska).

Projektets kärna kommer att utgöras av enkätdata från cirka 1000 socialarbetare som handlägger ekonomiskt bistånd i ett slumpmässigt urval av kommuner. Enkäten kommer både att innehålla frågor som fångar upp socialarbetares åsikter om välfärd och migration, och en fiktiv fallbeskrivning där deltagarna ombeds fatta beslut om ekonomiskt bistånd. Utöver detta kommer gruppintervjuer att genomföras. Genom studiedesignen vill projektgruppen bland annat förstå hur lokala arbetsförhållanden och omständigheter påverkar socialarbetares syn på värdighet.

Vad hoppas du att din forskning ska resultera i på både lång och kort sikt?

– Arbetet med ekonomiskt bistånd utgör en svårfångad men viktig dimension av de socialpolitiska villkoren. Eftersom rätten till bistånd fordrar mänskliga bedömningar för att förverkligas är det angeläget att förstå vilka idéer om värdighet som omförhandlas i verksamheterna. Vi hoppas också att våra resultat kan bidra till den direkta utvecklingen av det praktiska sociala arbetet på området. Fördjupade kunskaper om de sätt på vilka beslutsfattandet påverkas av socialarbetares uppfattningar i centrala frågor är nödvändiga för att man – på såväl lokal som nationell nivå – ska kunna identifiera strategier för reducerad bias i beslutsfattandet, säger Hugo Stranz.

Projekttiteln är ”Vem förtjänar ekonomiskt bistånd? Etnisk diskriminering och multidimensionella mönster i socialarbetares uppfattningar och bedömningar”. I projektgruppen ingår även Klara Hussénius och Åke Bergmark.

Båda projekten är treåriga och kommer att avslutas i december 2026.

Hugo Stranz