Regeringen har meddelat att man kommer satsa på att utöka antalet högskoleplatser de kommande åren, och som en del av detta vill man uppmuntra till utbildningar som kan hjälpa människor att bättre kunna möta arbetsmarknadens behov. Stockholms universitet, som har Sveriges största naturvetenskapliga fakultet, välkomnar satsningen och väljer därför att starta ett naturvetenskapligt basår redan till hösten. Utbildningen riktar sig till de som behöver läsa in den särskilda behörigheten som krävs för att söka till något av de 17 naturvetenskapliga program universitetet erbjuder.

-    Vi hade redan tidigare diskuterat att starta ett naturvetenskapligt basår, säger Magnus Axelsson vid Fysikum som samordnar den nya utbildningen. När Regeringen nu gått ut till universitet och högskolor och uppmuntrat oss att skapa utbildningar som ger människor möjlighet att ändra sina yrkesbanor var det för oss självklart att ställa upp. Vi ser redan idag ett stort behov av naturvetenskaplig kompetens, och allt pekar på att det kommer att växa framöver.

Basåret ger både behörighet och studievana

Ett naturvetenskapligt basår ger behörighet motsvarande gymnasiestudier. Vid Stockholms universitet har man valt att satsa på innehåll motsvarande gymnasiekurserna Biologi 1 och 2, Fysik 1 och 2, Kemi 1 och 2 samt Matematik 4. För att öka tillgängligheten har man valt att ge så mycket som möjligt av undervisningen på distans.

-    I ett läge när all undervisning snabbt behövts ställa om till distans känns det så klart extra tryggt att planera för distansundervisning redan från början, säger Samuel Lundqvist från Matematiska institutionen. Men anledningen till att vi väljer att ge basåret på distans har egentligen inte med situationen just nu att göra. Vi ser det som en möjlighet att nå ut till hela landet, och nå grupper som kanske har svårt att ta sig till Stockholm.

En annan viktig del av basåret är att det förbereder för vidare studier. Kurserna är upplagda på samma sätt som andra universitetskurser, och studenterna förväntas ta stort eget ansvar för sina studier. Innehållet i kurserna är dock på gymnasienivå, vilket gör att klivet kan kännas mindre. Under basårets gång får studenterna lära känna universitetsmiljön och öva upp sin studieteknik, vilket ger en bra grund till fortsatta universitetsstudier.

-    Vi ser att många studenter tycker det är svårt att anpassa sig till att studera på universitet, säger Björn Birgersson på Institutionen för biologisk grundutbildning. Det är hög studietakt och ämnesstudierna är ofta krävande. Basåret kan fungera som en brygga mellan gymnasium och högskola, inte minst för de som tycker att högskolestudier kan kännas lite skrämmande. Och vi hoppas naturligtvis att många kommer fortsätta med vidare studier inom naturvetenskap.

Naturvetenskaplig kompetens behövs

Efter att ha klarat basåret får studenterna garanterad plats på ett naturvetenskapligt kandidatprogram vid Stockholms universitet. Och fler studenter som läser naturvetenskapliga ämnen är välkommet. Trots att det länge talats om brist på naturvetenskaplig kompetens (SACO varnade så sent som i mars i år för en kommande brist på kemister) har antalet studenter som väljer naturvetenskap minskat, både i Sverige och i många andra delar av världen. Men behoven av naturvetenskaplig kunskap och analytisk förmåga kommer fortsatt att öka, och naturvetenskaplig kompetens behövs inte minst för vår omställning till ett hållbart samhälle.

Sue-Li Dahlroth, från kemiska sektionen, tror att en orsak till att färre söker naturvetenskapliga program kan vara att arbetsmarknaden inte upplevs vara lika tydlig som för många yrkesutbildningar.

-    Som naturvetare har du en fantastisk ämneskompetens, och en problemlösningsförmåga som behövs på i stort sett vilken arbetsplats som helst. Men ofta likställs en akademisk examen med en yrkestitel, och så ser inte verkligheten ut för naturvetare. Till exempel tillhör kemikalier vardagen inom textilbranschen, men hur många tänker på klädföretag när de hör ordet kemist?

God arbetsmarknad för naturvetare

Att naturvetenskapliga studier leder till relevanta och stimulerande jobb finns gott om bevis på. Ett av de mest konkreta fås genom den regelbundna undersökningen “Efter studierna, naturvetare i arbetslivet” som Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet genomför. Sedan 1996 har man regelbundet följt upp vart studenterna tar vägen efter examen, och hur väl utbildningen förberett dem för arbetslivet. Även om arbetsområden och yrkesval varierar stort får utbildningen gott betyg: mer än 9 av 10 anser att deras studier haft hög relevans för det arbete de nu har.

-    Jag vågar nog påstå att den här undersökningen är unik i sitt slag i Sverige, avslutar Magnus Axelsson. Samtidigt som den ger oss kvitto på att våra utbildningar ger studenterna en mycket god grund att stå på, får vi också värdefull återkoppling varje gång vi gör undersökningen. Det är oerhört viktigt för oss att vår utbildning ska ge studenterna de bästa förutsättningarna, oavsett om man väljer att jobba inom näringslivet eller satsar på en akademisk karriär. Och det naturvetenskapliga basåret är en fantastisk början på en karriär inom naturvetenskap!

Det naturvetenskapliga basåret vid Stockholms universitet kommer att öppna för ansökan 20 maj. Detta är efter den normala antagningsomgången, och platserna kommer därför att fördelas enligt principen först till kvarn bland de behöriga sökanden.

Mer information om basåret finns på webbplats: fysik.su.se/basår>>

Läs också: Undersökningen Efter studierna VII>>

Kontakt:

Magnus Axelsson, Fysikum
basar@fysik.su.se