Socialtjänstens arbete med brottsprevention - förutsättningar, arbetssätt och utfall

Fortes 24 miljoner i forskningsbidrag kommer att gå till ett forskningsprogram som i flera steg ska undersöka Socialtjänstens brottspreventiva arbete.

Fortes, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, rekordstora forskningsbidrag på 24 miljoner kommer att gå till forskningsprogrammet ”Socialtjänstens arbete med brottsprevention - förutsättningar, arbetssätt och utfall”. Programmet  är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Kriminologiska institutionen, institutionen för Socialt Arbete och Socialförvaltningen i Stockholms stad. 

Varför är den här typen av forskning viktig idag?

"En utgångspunkt för programmet är det ökade trycket på socialtjänsten att arbeta med unga lagöverträdare som en konsekvens av uppmärksamheten kring den senaste tidens ökning av skjutningar. Under tiden som forskningen bedrivs kommer till exempel flera nya lagar att implementeras som ytterligare betonar socialtjänstens brottsförebyggande insatser. En annan utgångspunkt är att utnyttja och fördjupa det avtal om långsiktig strategisk samverkan i sociala frågor som finns mellan Stockholms stad och Stockholms universitet", skriver Julia Sandahl som är med och leder projektet tillsammans med Anna Kahlmeter, båda vid Kriminologiska institutionen. 

Det huvudsakliga målet med det samverkansavtalet är att föra samman forskning och praktik på prioriterade forskningsområden, där den geografiska närheten kan underlätta för samarbete. Socialtjänstens roll i relation till barn och unga som begår allvarliga brott har rankats högt som ett sådant prioriterat område.

Anna Kahlmeter och Julia Sandahl
Anna Kahlmeter och Julia Sandahl vid Kriminologiska institutionen driver forskningsprogrammet.

Forskare inom kriminologi och socialt arbete, bland annat flera av de som ingår i forskargruppen för detta program, har återkommande fört fram kritik mot det repressiva och straffande tonläge som just nu präglar den kriminalpolitiska debatten.

Slutligen är ambitionen med forskningsprogrammet att ta hänsyn till den komplexitet som just nu präglar området barn och unga som begår brott. Den politiska och offentliga uppmärksamheten kring just detta område är enorm, samtidigt som skol- och boendesegregationen har gjort att skillnaderna i ungas livsvillkor har ökat, vilket försvårar socialtjänstens förutsättningar att arbeta brottsförebyggande.

Programmet kommer att pågå i sex år (2024-04-01-2030-03-31) och arbetet kommer att ledas av Julia Sandahl och Anna Kahlmeter vid Kriminologiska institutionen där även Felipe Estrada, Tove Pettersson och Maria A. Vogel deltar. Från institutionen för socialt arbete deltar David Pålsson, Emelie Shanks, Peter Andersson och Stefan Wiklund. 

Forskargruppen förespråkar förebyggande insatser med stöd i forskningen som alternativ till repressiva åtgärder, men för att sådana åtgärder ska kunna lyftas fram behöver förutsättningar synliggöras, arbetssätt och utfall studeras. Den huvudsakliga målgruppen för forskningen är därför, inte bara de professionella och deras klienter, utan också lokala politiker och tjänstemän som ansvarar för socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Eftersom socialtjänstens arbete med prevention ofta är beroende av samverkan med andra aktörer, så som skola och polis är ambitionen att forskningsresultaten även ska vara relevanta för andra instanser som kommer i kontakt med barn och unga som begår brott.

Hur kommer forskningsprogrammet att genomföras?
Ett stort antal specifika frågeställningar kommer att studeras med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder för att besvara den övergripande frågan om hur Socialtjänsten fungerar som arena för brottsprevention. Detta holistiska perspektiv på socialtjänstens arbete med brottsprevention kommer att inkludera allt ifrån generella aktiviteter riktade mot alla barn (delmoment 1) till riktade insatser (delmoment 2) samt eftervård av unga som skrivs ut från placering (delmoment 3).

Professionellas och unga mottagares upplevelser av socialtjänstens insatser kommer exempelvis att studeras med hjälp av intervjuer och observationer, medan relationen mellan olika typer av åtgärder och utfall, såsom brottslighet och skolresultat, kommer att studeras kvantitativt med hjälp av akt- och registerdata.