I Skolverkets rapport Segregation och likvärdighet i förskolan framkommer att segregationen mellan förskolor utifrån barnens socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund är relativt hög. Barn som generellt är i störst behov av mer resurser i förskolan är i hög grad koncentrerade till vissa förskolor. Det framkommer också att ingen större kompensatorisk resursfördelning sker och att andelen personal som har förskollärarexamen är något lägre på förskolor med barn som är i störst behov av resurser. För många som arbetar med frågor som rör förskola och skola känns bilden igen. Det är hög tid att agera för förändring.

Med denna kommentar vill vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) peka på några åtgärder som vi ser som särskilt relevanta att lyfta fram när det gäller förskolors arbete i socioekonomiskt utsatta områden och i förskolor med hög andel barn med utländsk bakgrund.

Hög tid att ta ansvar för likvärdighet och resursfördelning

I Sverige är idag mer än 90 procent av alla barn mellan två och fem år inskrivna i förskolan. Tidigare forskning har visat att en förskola av hög kvalitet är positiv för barns utveckling och framtida skolgång. Det gäller inte minst för barn med mindre gynnsamma förutsättningar. Det är därför djupt oroväckande att Skolverkets rapport tydligt visar att barn med olika bakgrund ges olika förutsättningar i förskolan. Ett exempel på skilda förutsättningar gäller tillgången till utbildade förskollärare där rapporten visar att förskolor som har en högre andel barn med låg socioekonomisk bakgrund, samt förskolor med en högre andel barn med utländsk bakgrund har en lägre andel personal med förskollärarexamen.

Skolverket menar att huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten i förskolan och fördela resurserna mer kompensatoriskt. NC instämmer och understryker vikten av att agera nu! Den situation som framkommer i rapporten och som överensstämmer med motsvarande analyser för grundskolan är vare sig rättvis eller hållbar. Det är hög tid för huvudmännen att prioritera för strategisk kompetensförsörjning i förskolan. 

Förskollärare behöver förutsättningar att fokusera på sitt uppdrag

Det räcker inte med tillgång till förskollärare – kompetensen måste också användas klokt. I tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen har framkommit att de förskollärare som finns i socioekonomiskt svaga områden ofta har begränsade möjligheter att fokusera på sitt undervisningsuppdrag. NC har tidigare påtalat att examinerade förskollärare i dessa områden ofta är ensamma och får handleda kollegor och fungera som språkstöd. Förskollärarens uppdrag behöver vara tydligt och kombineras med att rektor skapar goda förutsättningar att utveckla en undervisning av god kvalitet.

Kunskap och tid för språkutvecklande arbete ur ett andraspråksperspektiv

Barn som generellt är i störst behov av mer resurser i förskolan är koncentrerade till vissa förskolor. Inte minst visar rapporten segregation utifrån migrationsbakgrund. Enligt skollagen har alla barn rätt till lika tillgång och kvalitet i utbildning och kommunerna ska fördela resurser med hänsyn till barnens förutsättningar och behov. För förskolor med en högre andel barn med utländsk bakgrund innebär det att examinerade lärare behöver ha kunskap om språkutvecklande arbete – i synnerhet språkutvecklande arbete ur ett andraspråksperspektiv.

Medvetet språkutvecklande arbete kräver kompetens men också tid. Här vill NC åter betona förskollärarnas viktiga roll i förskolans språkutvecklande uppdrag liksom betydelsen av att kompetensutvecklande insatser behöver omfatta all personal som möter barnen. Kompetensutveckling behöver ske över tid och under goda förutsättningar. I detta arbete behöver rent praktiska förutsättningar att arbeta språkutvecklande utifrån barnens förutsättningar och behov skapas.

Det dialogiska samspelet mellan kompetens, förutsättningar och förskolans kvalitet

Skolinspektionen har i granskningar pekat på att huvudmannen behöver stärka sin styrning och ledning av förskolan och utveckla arbetet med uppföljning, utvärdering och analys med syfte att identifiera utvecklingsbehov och genomföra träffsäkra insatser på de olika förskolorna för att på så sätt stärka förutsättningarna för en undervisning av god kvalitet. Utöver ett större ansvar för kompensatorisk resursfördelning ser NC behov av att påminna om detta. NC lyfter återigen vikten av det dialogiska samspelet mellan kompetens, förutsättningar och förskolans kvalitet. Inte bara rektorer utan även huvudmän behöver vara väl insatta i, och ha god förståelse för, förskolans uppdrag för att kunna analysera behov men också för att strategiskt arbeta för att skapa bättre förutsättningar för de professionella som verkar i förskolan.

Dags att agera

Sammanfattningsvis vill vi på NC återigen lyfta följande:

• Huvudmannen behöver ta ett större ansvar för och prioritera för strategisk kompetensförsörjning i förskolan. Fler förskollärare med adekvata förutsättningar att arbeta med förskolans undervisningsuppdrag är avgörande för att barn i socioekonomiskt svagare områden ges den undervisning de har rätt till och behöver.
• Huvudmannen behöver också ge förskolans rektorer förutsättningar till adekvat bemanning samt erbjuda stöd och avlastning så att rektor kan fokusera det pedagogiska ledarskapet.
• Rektor behöver tydliggöra förskollärares uppdrag och arbeta för att skapa förutsättningar för förskollärarna att använda sin kompetens på rätt sätt.
• Förutsättningarna för kompetensutvecklande insatser kring exempelvis språkutvecklande arbete i förskolan behöver stärkas. Dessa insatser behöver vara väl förankrade i de behov som finns i barngruppen och behov hos de professionellt verksamma utifrån de utmaningar som finns i socioekonomiskt svagare områden. I sådana insatser behöver hänsyn tas till att förskollärares och barnskötares kompetens utvecklas i samspel med de förutsättningar som de arbetar under.

 Vidare läsning

Skolverkets rapport Segregation och likvärdighet i förskolan

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolor i socioekonomiskt svaga områden