På Skolverkets webb finns tre artiklar som ger råd och stöd kring ämnet svenska som andraspråk. I den första artikeln Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne får du bland annat ta del av hur man bedömer om en elev behöver undervisning i ämnet svenska som andraspråk och olika skolors rutiner för behovsbedömning. Innehållet på den här webbsidan utgår till stor del från den artikeln.

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne

---

 

Inledande och kontinuerlig behovsbedömning

Den inledande behovsbedömningen syftar till att eleven ska få undervisning i rätt svenskämne och behöver göras för alla nya elever. Detta innefattar elever som ska börja eller precis har börjat i skolans lägsta årskurs, elever som är nyinflyttade till skolan vid läsårsstart och elever som flyttar in under läsåret. 

Enligt Skolverkets rekommendation bör den inledande behovsbedömningen både visa om en elev behöver läsa svenska som andraspråk istället för svenska och ge information om elevens andraspråksutveckling så att man kan se vilken undervisning eleven behöver och hur den undervisningen behöver organiseras med utgångspunkt i de behov eleven har.

Kontinuerlig behovsbedömning

En elev ska få undervisning i svenska som andraspråk så länge eleven behöver. Det innebär att man behöver göra kontinuerliga behovsbedömningar för att kunna avgöra om behovet kvarstår eller inte. Den kontinuerliga behovsbedömningen bör göras minst en gång per läsår, gärna inför utvecklingssamtal eller inför ett nytt läsår så att rektor kan fatta beslut om hur undervisningen i svenska som andraspråk ska organiseras.

---

 

Så kan en behovsbedömning gå till

I Skolförordningen (5 kap,14 §) står att undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, för elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Ett första steg i behovsbedömningen är därmed att avgöra om eleven tillhör någon av grupperna som anges i skolförordningen. I detta inledande steg är det därför vanligt att ta reda på vilka olika språk eleven använder i sin vardag och om eleven har annat/andra modersmål än svenska.

Efter en kartläggning av elevens alla språk tittar man på språkutvecklingen i svenska

Behovsbedömningen syftar till att bedöma om en elev har behov av undervisning i ämnet svenska som andraspråk istället för svenska. För att kunna göra en sådan bedömning behöver man samla in underlag som man sedan tittar på ur ett andraspråksutvecklingsperspektiv. Underlag kan vara exempel på elevens muntliga och skriftliga språkanvändning på svenska. Underlaget kan skapas genom observationer i skolvardagen, genom samtal med eleven eller genom specifika skriv- eller läsuppgifter som eleven får göra. Man kan också använda texter som eleven redan har skrivit eller skriver i undervisningen eller i provsituationer. Även lärares anteckningar eller noteringar över elevens språkanvändning och eventuella tidigare bedömningar kan vara viktigt underlag i behovsbedömningsprocessen.

Hur brett och varierat underlag man behöver för behovsbedömningen beror på hur man vill använda den och på hur långt eleven kommit i sin språkutveckling på svenska. Ju mer avancerat språk eleven har desto mer varierat underlag kan man behöva för att kunna se om eleven har behov av undervisningen i svenska som andraspråk. När det gäller kontinuerliga behovsbedömningar är det vanliga att man fattar ett beslut om fortsatt undervisning i svenska som andraspråk utifrån det underlag och de bedömningar sva-läraren har från den pågående undervisningen.

Visar elevens språkanvändning på svenska tecken på andraspråksutveckling?

Underlaget används sedan för att se om eleven har nått målspråksnivå i sin språkutveckling på svenska eller om svenskan visar tecken på andraspråksutveckling. Analys av elevens svenska kan göras med stöd i till exempel performansanalys eller processbarhetsteorin. Skolverkets material Bygga svenska erbjuder gott stöd för analys av andraspråksutveckling och kan därför fungera som stöd vid behovsbedömning. Vid de språkliga analyserna tittar man efter tecken på andraspråksutveckling.

Tecken på andraspråksutveckling kan visa sig genom att eleven:

• Behöver extra lång tid på att formulera sig.
• Letar efter ord, omformulerar sig eller använder andra språk än svenska för att försöka göra sig förstådd.
• Gör grammatiska fel när hen försöker uttrycka komplexa tankar på svenska, eller…
• Uttrycker sig korrekt men på ett enkelt sätt utan att utveckla sina tankar. 
• Visar tydliga tecken på olika andraspråksdrag i sina texter

Andraspråksdrag

När man lär sig svenska som ett andraspråk kommer man att göra vissa typer av fel som är ovanliga för elever med svenska som förstaspråk men normala och förväntade för de som utvecklar svenska som ett andraspråk. Dessa kallas andraspråksdrag. Några exempel på typiska andraspråksdrag är felaktiga böjningsändelser (lådar, springde, ett husen), missad kongruens (ett gul hus, flera stor väskor) överanvändning av vanligt förekommande ord, (gå till Spanien) inkorrekt ordföljd (sen han kommer, imorgon vi inte går) och enkelhet i meningsbyggnad. Andraspråkdrag visar sig också som begränsningar gällande precision och djup i ordförrådet samt lägre grad av språklig variation.

Andraspråksdrag i elevens kommunikation visar sig på olika sätt beroende på hur utmanande uppgiften är och var i andraspråksutvecklingen eleven befinner sig. När eleven använder mer komplexa formuleringar och vid innehållsligt och tankemässigt utmanande situationer och uppgifter kan andraspråksdragen bli mer uttalade. Därför kan det vara bra med ett brett och varierat underlag, till exempel texter som eleven skrivit i olika ämnen i skolan, för elever som kommit långt i sin språkutveckling på svenska.

Ibland behöver den inledande behovsbedömningen ske snabbt

Även om Skolverket rekommenderar en kvalitativ inledande behovsbedömning utifrån ett brett och varierat underlag kan man ibland vara tvungen att fatta ett snabbt beslut om eleven ska läsa svenska som andraspråk eller svenska. I sådana fall kan man i ett första steg titta efter andraspråksdrag i elevens muntliga och skriftliga produktion. Detta kan ge underlag nog för ett första beslut om vilket svenskämne eleven ska läsa. Läraren kan sedan, i undervisningen, samla in ett bredare underlag för att kunna bedöma elevens behov i undervisningen och planera den därefter.

Vem ska göra behovsbedömningen?

Det bästa är om lärare med kunskap om andraspråksutveckling gör behovsbedömningarna. Ibland är behovet av undervisning i svenska som andraspråk så tydligt att mentorer och lärare i svenska kan göra bedömningen utifrån en grundläggande kunskap om andraspråksutveckling och vad som skiljer svenskämnena åt. För elever som kommit längre i sin språkutveckling på svenska kan behovsbedömningen behöva göras av lärare i svenska som andraspråk. Ibland har sva-läraren inte möjlighet att själv träffa eleven för en inledande behovsbedömning och kan i sådana fall använda underlag från annan undervisning. En del skolor har som rutin att samundervisa svenska och svenska som andraspråk första tiden om man tar emot många nya elever som behöver behovsbedömningar. Läs mer om hur olika skolor gör i Skolverkets artiklar och de reportage vi tipsar om under relaterade artiklar.

Behovsbedömningen syftar till att elever ska få undervisning i rätt svenskämne. Om kompetensen att göra behovsbedömning saknas behöver man fråga sig om kompetens och förutsättningar finns för att eleven ska få undervisningen enligt kursplanen i svenska som andraspråk.

Den kontinuerliga behovsbedömningen görs av den undervisande sva-läraren, med underlag från undervisningen. En gång per år bör man fatta ett beslut om elevens fortsatta behov av undervisning i svenska som andraspråk.

Dokumentera och kommunicera beslutet

Efter analysen diskuterar man om undervisning i svenska eller svenska som andraspråk skulle vara det mest gynnsamma för eleven. När beslutet är fattat behöver det kommuniceras till eleven och elevens föräldrar. Det finns inga formella krav på hur beslutet dokumenteras eller vilket underlag som används. Formellt sett är det ett rektorsbeslut som inte går att överklaga.

---

 

Uppfattade behov ska få konsekvenser för undervisningen

Ibland kan fokus på behovsbedömning bli så stort att man glömmer bort att bedömningen ska få konsekvenser för den undervisning som eleven erbjuds. Om bedömningen visar att eleven har behov av undervisning i svenska som andraspråk, så behöver ju eleven också få undervisning i ämnet svenska som andraspråk, i enlighet med kursplan och timplan.

---

 

Läs mer om hur behovsbedömningen kan göras

I artiklarna kan du läsa mer om hur behovsbedömningar kan göras:

Sva-läraren Anna Kaya bloggar om behovsbedömning

Läs gärna blogginlägget av Anna Kaya, svenska som andraspråkslärare och medarbetare på NC, om hur man kan avgöra ifall en elev ska läsa svenska som andraspråk och hur man rent konkret kan göra bedömningar för att ta ställning till ifall det finns ett behov:

Hur avgör man ifall en elev ska läsa svenska som andraspråk?

Linköpings material för behovsbedömning

En likvärdig behovsbedömning i svenska som andraspråk är en utmaning för många skolor. I Linköping svarade man på utmaningen genom att ta fram ett gemensamt material för behovsbedömningar. Materialet är en del av kommunens bredare satsning på ämnet svenska som andraspråk.

Linköpings material för behovsbedömning i svenska som andraspråk

Loviselundsskolan utvecklar sina behovsbedömningar med stöd i Bygga svenska

När man började göra behovsbedömningar med stöd i Bygga svenska lyftes sva-undervisningen på Loviselundsskolan. Bygga svenska har också blivit ett verktyg i skolans resultatdialoger, liksom i ämneslärarnas planering av undervisningen.

Bättre behovsbedömningar och undervisning med Bygga svenska

Malmö stad har tagit fram sva-luppen

Som ett resultat av det utvecklingsarbete som Malmö stad bedrivit kring ämnet svenska som andraspråk har de nu skapat ett stödmaterial för behovsbedömning i svenska som andraspråk för årskurserna F–9. Materialet har tagits fram i samarbete med rektorer, sva-lärare samt utbildare i svenska som andraspråk vid Malmö och Lunds universitet. Till materialet finns också en lärarhandledning, resurser för implementering och jämförelser mellan svenskämnet och svenska som andraspråk. Materialet ska användas i Malmö stad men det är fritt tillgängligt för alla som vill använda det.

Nytt material för att bedöma elevers behov av sva

---

 

Relaterade artiklar

Förslag på relaterade artiklar på vår webb:

Markaryds kommun satsar på ämnet svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasiet

Bygga svenska – ett bedömningsstöd för andraspråksutveckling

Bedömningsstöd för svenska som andraspråk

Fler svar på vanliga frågor