Ökat söktryck och nya program – men också lärarbrist och webbstrul
Detta och mycket annat diskuterades på en nätverksträff för biologiutbildare den 10–11 februari.
Tio svenska lärosäten med biologiutbildning var med: universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå, Lantbruksuniversitetet samt högskolorna i Gävle, Halmstad och Skövde. Men totalt finns det hela fjorton lärosäten med biologiutbildning i landet, så fyra var inte med på mötet (universiteten i Karlstad och Örebro, Linnéuniversitetet samt högskolan i Kristianstad). Det blev ändå ett fyrtiotal personer som deltog. Mötet var digitalt och leddes av Jep Agrell och Lotta Persmark från Biologiska institutionen i Lund.
Förändrade och nya program
Det längsta inslaget var en genomgång av hur utbildningen ser ut på olika orter och vad som hänt sedan förra träffen för två år sedan. Alla de stora lärosätena erbjuder minst ett kandidatprogram med bred biologisk och/eller molekylärbiologisk inriktning medan de mindre lärosätena generellt har mer nischade program, t ex mot naturvård eller biomedicin.
På många håll pågår arbete med att revidera befintliga program. I Stockholm har vi ju fått två olika studiegångar inom kandidatprogrammet i biologi och både Lund och Göteborg möblerar om i sina basblock på kandidatprogrammen. Några exempel på nya program är att Linköping startade ett nytt kandidatprogram i Djurpsykologi ht21, SLU kommer att starta det engelskspråkiga kandidatprogrammet Forest and landscape ht22 och Uppsala startar ett nytt tvärvetenskapligt masterprogram i biofysik, också ht22. Miljövetarprogrammet i Uppsala är däremot pausat (eller eventuellt avslutat).
Den som söker mer information på nätet om landets biologiutbildningar märker snart att många lärosäten är i färd med att göra om sina webbplatser, något som orsakar mycket arbete och en hel del irritation, fick vi höra.
Gott om studenter, ont om lärare
Glädjande nog rapporterar många lärosäten ett ökande söktryck. Pandemin har inte heller inneburit ett så stort tapp av betalstudenter som befarat. Tillgången på studenter är alltså god och på vissa orter har det orsakat en markant ökning av lärarnas arbetsbörda. Flera lärosäten är också bekymrade över förestående pensioneringar och att det kan bli svårt att rekrytera nya lärare med (för undervisningen) rätt kompetens.
Viktigt erfarenhetsutbyte
Nätverksmötet pågick under två halvdagar och det fanns gott om tid för gruppdiskussioner där man jämförde rutiner och utbytte erfarenheter. Bland annat avhandlades alumnundersökningar, inspelning av föreläsningar, arbetsmarknadsanknytning, förkunskapskrav till KPU, antagning till senare del av program, olika modeller för fördelning av pengar och interna kvalitetssäkringssystem. Problemen är i stort sett desamma på olika orter men man löser dem ofta på olika sätt.
Nästa möte
Om två år är det dags för nästa stora nätverksträff och mötet avslutades med en diskussion om hur det ska utformas: fysiskt, digitalt eller både och? Fördelar och nackdelar med digitala möten ventilerades och någon enighet uppnåddes nog inte. Deltagarna från Stockholm var i alla fall överens om att ren information fungerar hyfsat på Zoom, men det värdefullaste med nätverksträffarna – som nu pågått i 35 år! – är den personliga kontakten med kollegor på andra orter. Inget kan ersätta småpratet och det informella umgänget vid ett fysiskt möte!
Senast uppdaterad: 18 februari 2022
Sidansvarig: Margareta Ohné