Global matomställning krävs för att minska trycket på planeten och rädda miljontals liv
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats.
Den 3 oktober publiceras den nya EAT-Lancet-kommissionen Healthy, Sustainable, and Just Food Systems i den ledande medicinska tidskriften The Lancet. Kommissionens rapport har tagits fram av ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk. Flera forskare från Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet, har bidragit till kommissionen och haft en central roll i arbetet.
Rapporten sätter vetenskapliga riktmärken för en hälsosam kost, matens påverkan på planetens gränser och sociala basvillkor för ett mer rättvist livsmedelssystem – samt visar hur långt ifrån dessa som olika delar av världen befinner sig idag. Jämfört med den kommission som publicerades 2019 är följande nytt:
• Den ”planetära hälsokosten” (planetary health diet) är uppdaterad baserat på den senaste forskningen. Den är i stort sett densamma som 2019 och kommissionen visar nu att en global övergång till den skulle kunna mer än halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år.
• Livsmedelssystemets påverkan på alla de nio planetära gränserna har nu kartlagts (endast fem av gränserna fanns med 2019).
• Kartläggningen visar att livsmedelssystemet är den huvudsakliga drivkraften bakom fem av sju överskridna gränser, och den näst största drivkraften bakom den sjätte gränsen (den för klimat).
• Identifiering av så kallade sociala basvillkor som krävs för att rätten till mat, anständigt arbete, en hälsosam miljö, samt frihet och handlingsutrymme ska kunna förverkligas. Analysen visar att 3,7 miljarder människor saknar dessa basvillkor.
• Endast cirka 1 procent av världens befolkning befinner sig i det ”säkra och rättvisa utrymmet” för livsmedelssystemet, där människors rättigheter och behov tillgodoses inom planetens gränser.
– EAT Lancet 2025 sätter rättvisa i centrum, inte bara som ett mål utan också som en viktig del för att en omställning skall kunna ske, säger professor Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och en av huvudförfattarna till rapporten.
En kost för planeten
Den planetära hälsokost som rekommenderas av kommissionen innebär att vi, jämfört med dagens genomsnittliga konsumtion i Sverige, bör äta mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter, medan andelen animalier, främst rött kött, behöver minska. Den planetära hälsokosten rekommenderar ett dagligt intag av till exempel: frukt och grönsaker: 500 gram, baljväxter: 75 gram, mejeri: 250 gram (eller ett spann på 0–500 gram), fisk och skaldjur: 30 gram per dag (0–100 gram), fågel: 30 gram per dag (0–60 gram) och cirka 15 gram rött kött (fläsk, nötkött eller lamm) per person och dag, med ett intervall på 0–30 gram.
– Man kan kalla detta för en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade produkter, som fullkorn, frukt, grönt, och baljväxter, men innehåller även animalier, säger Line Gordon.
Kosten kan anpassas till lokala förutsättningar. Kommissionen håller på att ta fram informationsmaterial om hur detta kan se ut runt om i världen. För Sverige finns redan ett utkast som går att ta del av som en förhandstitt.
Om alla ska äta den planetära hälsokosten, behöver viss produktion öka medan annan produktion minskar. Den modellering som kommissionen gjort visar på att den globala produktionen av baljväxter kommer att behöva öka med uppemot 190 procent, produktionen av grönsaker med 42–48 procent, medan animalieproduktionen skulle minskas med 22–27 procent.
Stora vinster med omställning
Line Gordon och hennes kollegor på Stockholm Resilience Centre har haft särskilt ansvar för att lyfta fram lösningar för hur livsmedelssystemen kan förändras.
Kommissionen framhåller att en global omställning av livsmedelssystemen kan ge väldigt stora vinster i form av bättre hälsa, återställda ekosystem och ökad klimatberedskap. Enligt tidigare beräkningar är dessa värda mer än tio gånger de nödvändiga investeringarna. För att lyckas krävs dock finansiering på upp till 500 miljarder dollar årligen.
– Att ställa om matsystemet är en investering som minskar framtida kostnader och stärker våra samhällen. Det är speciellt viktigt att se över investeringar och stödsystem till lantbrukare för att de inte ska lämnas ensamma med kostnaden för omställningen, säger Line Gordon.
Johan Rockström, en av kommissionens tre ordförande, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research PIK, samt professor vid Stockholm Resilience Centre, säger:
– Rapporten visar tydligare än någonsin tidigare hur vi kan mätta en växande befolkning inom planetens gränser. Vad vi väljer att lägga på tallriken kan rädda miljontals liv, minska utsläppen med flera miljarder ton, bromsa förlusten av biologisk mångfald och skapa mer rättvisa ekonomiska möjligheter.
För att åstadkomma omställningen behövs snabba politiska beslut, förändrade matvanor och globala finansiella incitament som stödjer rättvisa och hållbara system.
– Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, forskare vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare till rapporten.
Vägen framåt globalt och i Sverige
Kommissionen betonar allas rätt till hälsosam mat. För att göra den rekommenderade kosten tillgänglig och överkomlig bör noggrant genomtänkta kombinationer av flera åtgärder genomföras. Det kan till exempel vara subventioner för frukt och grönsaker, skatter på ohälsosamma livsmedel, tydliga varningsmärken och begränsning av marknadsföring till barn. Samtidigt bör traditionella, hälsosamma kostvanor bevaras och göras attraktiva igen.
En hälsosam kost får inte ske på planetens bekostnad. Kommissionen lyfter därför bland annat fram hållbar och ekologisk intensifiering, investeringar i produktion av baljväxter och nötter, samt stöd till nätverk för bönder som delar kunskap och utrustning. Att stoppa omvandling av intakta ekosystem och minska matsvinn är andra centrala åtgärder.
Omställning kräver också att marginaliserade grupper skyddas. Detta behöver ske genom ökad köpkraft snarare än genom sänkta livsmedelspriser. Det är också viktigt att myndigheter, företag och civilsamhälle samarbetar i breda koalitioner. Samtidigt behöver beslutsfattande skyddas mot otillbörligt inflytande, så att insatser bygger på vetenskap och allmänintresse och inte enskilda intressen.
Medverkande forskare från Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet: Line Gordon, Anne Charlotte Bunge, Peter Søgaard Jørgensen, Costanza Conti, Amar Laila, Isabel Baudish.
Senast uppdaterad: 3 oktober 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen