Stockholms universitet logo, länk till startsida

Hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Teresa Elkin Postila är aktuell med avhandlingen: (O)ändligt vatten - En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Hur kom det sig att det blev just barn och vatten som blev fokus i din avhandling?

Teresa Elkin Postila, doktorand BUV. Fotograf: Niklas Björling, Stockholms universitet.
Teresa Elkin Postila, doktorand BUV. Fotograf: Niklas Björling, Stockholms universitet.

Det var många aspekter som spelade in. När jag tidigare var verksam i förskolan använde jag mig ofta av mina kunskaper inom naturvetenskap och geovetenskap i olika utforskande projekt. Sedan är vatten en intressant och givande fråga som unga barn i förskolan utforskar och närmar sig på olika sätt.

När jag startade upp projektet var det väldigt påtagligt att vatten och frågor som rör vatten är ett samtida problem. Det var  översvämningar och sedan långvarig och extrem torka i Sverige och andra delar av Europa och i Australien med skogsbränder som följd.  Samtidigt var det stora projektet i Slussen på gång för att bevara dricksvattnet i Stockholmsregionen.

Vad är syftet med projektet?

Syftet med projektet var att hitta metoder och former för barns engagemang i samhälleliga och naturvetenskapliga frågor. Det vill säga hur förskolebarn med sin erfarenhet och sina kunskaper kan engagera sig i de här frågorna som de har tänkt på, reflekterat över och har erfarenhet av. Det innebär att projekt i sig inte kan kopieras, eftersom det som engagerade var specifikt för de platser och för oss som deltog. Projekt handlar mer om vikten av barnet som kännare och som samhällsmedborgare och hitta former och metoder för det.

Vad har du för bakgrund och ingång till ämnet?

Jag har akademisk bakgrund inom geovetenskap och pedagogik och har varit yrkesverksam inom förskolan. I de verksamheter jag har verkat i har jag i olika utforskande projekt uppmuntrat det naturvetenskapliga utforskandet som en del av barns utforskande. Min ingång både i förskolan och i avhandlingsprojektet är  tvärvetenskaplig, vilket för min del har varit ett drömscenario.  

Har du upptäckt något som förvånat dig under din forskning?

Det som förvånat mig är hur lätt det går att starta ett forskningsprojekt i en förskola. Samtidigt är det något som egentligen inte var överraskande i sig i förhållande till min egen erfarenhet. Verksamheters och pedagogers anpassningsbarhet och flexibilitet är nog det jag slogs av mest. All eloge till de otroligt engagerade och nyfikna förskolepedagogerna på de två förskolorna som var med i projektet. Det fanns ett slags självklarhet i att det går och är spännande att starta upp ett sådant här projekt med barn.

Förskolebarn undersöker en vattenpöl. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet.
Förskolebarn undersöker en vattenpöl. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet.

Det har också slagit mig vilken  samhällsrelevans barnens frågor har haft. Själva mötena med vatten producerade existentiella och relevanta frågor som genererades utifrån barnens egna erfarenheter. Exempelvis hade några av barnen erfarenhet av vad som händer om det inte finns tillgång till rent vatten. De här barnens levda erfarenhet  och kunskap smittade av sig och engagerade de andra barnen. I utforskandet av smutsigt vatten genererades frågor som kan förhållas till de senaste rapporterna från MSB [Myndigheten för samhällsskydd och beredskap] om hur förändrade nederbördsmönster kommer att påverka tillgången till rent vatten i Sverige.

Vad hoppas du din avhandling kan bidra med, för till exempel förskollärare och föräldrar?

Min förhoppning är att barnen som samhällsmedborgare eller förskolan som en generativ kraft till förändring uppmärksammas. Det pågår en rad viktiga och engagerande miljöprojekt i förskolor runt om i Sverige. Att uppmärksamma de miljöfrågor som engagerar unga barn är inte bara viktigt för de barn som är del av de olika projekten, utan det fyller också en samhällsfunktion.

Barnen är del av samhället och vi kan starta där, snarare än att vi som vuxna talar om vilken agenda som ska följas i frågor om samhället, miljö och klimat. Jag får ofta frågor om min forskning och om att det är avancerade och existentiella frågor som tas upp av och med väldigt unga barn. Då brukar jag passa på lyfta fram att det pågår en rad helt otroliga och fantastiska projekt på olika förskolor som lyfter djupa, filosofiska, etiskt och existentiellt avancerade frågor om miljö och klimat som sällan når det övriga samhället. Det finns ett värde att uppmärksamma dem.

Min förhoppning är att min forskning kan så ett frö till att det är möjligt att ha samarbeten mellan olika delar av samhället där barn i förskoleåldern är del. I samarbeten som uppmärksammar det som engagerar och är viktiga för unga barn i relation till exempelvis miljöfrågor som rör vatten med utrymme för att förändra i realtid.

Vilket moment i avhandlingsarbetet har varit roligast?

Jag tyckte att det roligaste var att var ute i två förskoleverksamheter igen, fast i en annan roll och få möjlighet att se förskolan och mig själv, från ett annat perspektiv – inte som pedagog utan som forskare vilket gjorde att jag uppmärksammade andra saker, gjorde och tänkte på andra sätt.

Teresa Elkin Postila

Ladda ned hela avhandlingen från DiVA.