Hur påverkas Sverige och Europa av valet i USA?

Foto: Lumination/Mostphotos

Hur påverkas EU av USA:s politiska riktning?

Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen:

– Den amerikanska handelspolitiken har blivit alltmer protektionistisk och mindre inriktad mot frihandel. Denna inriktning kommer nog att fortsätta oavsett vem som väljs till ny amerikansk president. Bidens beslut om den så kallade Inflation Reduction Act visar på detta plus det faktum att Biden behållit en del av de tullar som Trump beslutade om under sin presidentperiod. Trump har dock sagt att han kommer att införa handelstullar och då särskilt höga mot Kina. I EU ser man med oro på en sådan politik, inte minst eftersom EU försöker ha en så kallad ”de-risking”-politik mot Kina och inte den så kallade ”de-coupling” som USA kan tänkas föra om Trump blir vald till ny president.

– En problematik för EU är hur USA, inte minst Trump, väver samman handelspolitik med säkerhetspolitik. EU har ju med begrepp som strategisk autonomi försökt förhålla sig till hur man kan reducera beroendet av kritiska och strategiska råvaror, inte minst i ljuset av klimatomställningen. I USA kan denna sammanvävning mellan handelspolitik och nationell säkerhetspolitik bli alltmer framträdande om Trump väljs till president. Presidenten har ju stort utrymme i nationella säkerhetspolitiska frågor och olika tullar kan då beslutas med hjälp av säkerhetspolitiska argument. Frågan är då hur EU kommer att svara om Trump inför både tullar mot Kina och EU. Då finns en risk att EU dras in i ett handelskrig.

Påverkas den politiska bevakningen av det vi följer i USA?

Christian Christensen, professor i journalistik vid Institutionen för Mediestudier:

– Jag ser frågan om hur USA-valen påverkar Sverige ur ett nyhetsperspektiv. Det råder ingen tvekan om att de amerikanska presidentvalen får omfattande mediebevakning i Sverige. Vissa skulle säga för mycket, med svensk media som ägnar mer uppmärksamhet åt amerikansk politik än till exempel EU-politik eller politiken hos våra regionala grannar. Amerikansk politik har, ur ett svenskt perspektiv, alltid varit något av en cirkus präglad av personligheter snarare än sakfrågor. Trumpismen – kännetecknad av desinformation, fokus på personlighet, personangrepp, juridiska skandaler och aggressiv användning av sociala medier – har gjort amerikansk politik till vad vi skulle kunna kalla en “cirkus på steroider.”

– Ur ett svenskt medieperspektiv är det svårt att ignorera denna cirkus då den erbjuder en till synes obegränsad mängd sensationellt, känslomässigt innehåll som passar väl för att attrahera publik. Men bidrar denna bevakning av sensationalismen till svensk förståelse av amerikansk politik och samhälle? Jag skulle säga nej. Men det kan ses påverka Sverige genom att normalisera individualism, sensationalism och desinformation i den politiska bevakningen. Med andra ord, att den föränderliga formen av amerikansk politik potentiellt förändrar formen av svensk journalistik.

Hur påverkar det uppskruvade tonläget och politiska samtalet i USA oss i Sverige och Europa?

Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik: 

– Det uppskruvade tonläget i västvärlden är inte något som kommit plötsligt utan som har stegrats gradvis, särskilt under det senaste decenniet. I samband med att det blivit alltmer gångbart att fara med uppenbara osanningar har det gått inflation i vad man kan säga och hur hårt man kan uttrycka sig i politiska samtal. Detta har nått nya nivåer så här i upptakten till presidentvalet i USA. Det finns en berättigad oro för demokratins vacklande status, men tonläget i det politiska samtalet har bidragit till ett banaliserande och polariserande av denna oro.

– I USA låter det som om valet står mellan ont och gott, oavsett vilken sida man anser stå för vad, och så har det också kommit att låta i Sverige, även bland annars mer balanserade skribenter. Som om räddningen är kommen i ena fallet och undergången i det andra. I stället för att argumentera för det ena eller det andra, rycks man med i den uppskruvade retoriken. Därmed bidrar man inte bara till ett fördummande samtalsklimat utan även till eskalerande katastrofkänslor, vilka sällan landar i något konstruktivt. Tvärtom är både rädsla och uppgivenhet farliga känslor i ett politiskt sammanhang.

– Historien lär oss att dessa utgör en grogrund för intolerans och auktoritarianism. Dessutom driver denna retorik oss längre och längre bort från ett kritiskt tänkande och nyanserade samtal i offentligheten. Detta kan ironiskt nog på sikt bidra precis till det underminerande av demokratin som man vill förhindra.