Stockholms universitet logo, länk till startsida

Nobelprisat författarskap om exil, migration och hemlöshet

Abdulrazak Gurnah adresserar smärtpunkterna i vår globala samtid: hemlöshet, rasism, migration men utan att någonsin ta till förenklingar. Stefan Helgesson, professor i engelska med fokus på afrikansk och postkolonial litteratur guidar till ett författarskap som rör sig mellan det historiska och det samtida och den yttre och den inre exilen.

Abdulrazak Gurnah Foto: Celanders förlag/Mark Pringle Läs mer om Celanders förlag

Nobelpriset i litteratur 2021
Nobelpriset i litteratur år 2021 tilldelas romanförfattaren Abdulrazak Gurnah, född på Zanzibar och verksam i England ”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”.

Vad är din reaktion på årets Nobelpris?

– Jag blev jätteglad förstås. Det är en författare som jag har följt under lång tid. Jag läste min första roman av honom på 1990-talet och han har alltid slagit mig som en mycket värdefull författare, helgjuten. Det som gjorde mig särskilt glad över priset är att det är en författare som skriver utifrån erfarenheter av migration, exil och hemlöshet, som är så grundläggande för så många människor och så relevant för Europa just nu. Det handlar om att leva mellan flera språk och kulturella koder.

Hur skulle du beskriva Gurnahs författarskap?

– Det intressanta när man läser honom är att han smyger sig på. Han är lågmäld både som person och i sin författarstil. Men rätt som det är har man kommit in i en värld som är mångdimensionell och placerats i ett medvetande och i ett nätverk av relationer och minnen från det förflutna. På platser med förankring i Östafrika och Zanzibar, men även i Europa, främst då i Storbritannien. Det som är så bra med Abdulrazak Gurnahs författarskap är att han aldrig generaliserar kring till exempel exilen. Han går in i varje individuellt levnadsöde och visar hur varje erfarenhet av exil och hemlöshet är olikt det andra.

Hur beskriver Gurnah exilen?

– Utifrån de olika berättelserna ser man att erfarenheten av exil ofta handlar om en missanpassning mellan jaget och omgivningen. Människorna i exil i berättelserna bär på sina inre världar som geografiskt kan omfatta enorma avstånd, samtidigt som personen fysiskt befinner sig i en småstad i England och måste fungera där.

– Det intressanta med Gurnahs berättelser är att de både är klassiska exilberättelser om att ryckas bort från sitt hem och tvingas starta ett nytt liv på andra sidan jorden. Men lika centralt är erfarenheten av att vara väldigt trängd, att inte tillåtas ha något utrymme, ett slags inre exil.

Var ska man börja i Gurnahs författarskap?

– Det finns bara två romaner översatta till svenska, Paradiset och Den sista gåvan, men båda är utmärkta att börja med. De handlar om båda de två spår Gurnahs berättelser följer, det historiska och det samtida. Paradiset är en historisk roman, medan Den sista gåvan är mera samtidsinriktad.

– Om man ser till övriga romaner Gurnah skrivit rekommenderar jag samtidsromanen By the sea, en fantastisk berättelse att ta sig an. Här, som så ofta, handlar det om hur man umgås med det förflutna och hur det förflutna och minnena inverkar på nuet, men också om hur minnen inte är stabila utan i ständig förändring. Hans romaner är berättelser om hur berättelser uppstår och förändras. Det man trodde sig veta om sin familj till exempel, visar sig inte stämma utan måste omprövas.

– En fjärde roman jag rekommenderar är den senaste romanen Afterlives som kom ut 2020. Det är återigen en roman där han gräver i historien och följer fyra gestalter som tillhör den muslimska minoriteten, i det som nu är Tanzania, före, under och efter första världskriget. Det är en dramatisk och svår tid med en hårdhänt kolonisationsprocess där tyskarna brådstörtat måste lämna landet efter att ha förlorat Första världskriget. Gurnah gräver i en historia som är väldigt okänd och man kommer mycket nära de fyra karaktärerna. Återigen smyger han sig på oss med sin berättelse.

Om Stefan Helgesson
Stefan Helgesson är professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet. Han är även kulturskribent i DN.
Forskningsfokus: afrikansk och postkolonial litteratur

Läs  mer om Stefan Helgessons forskning

Läs mer