Stockholms universitet logo, länk till startsida

Ny studie: Psykisk ohälsa i skolan kopplat till större risk för utanförskap

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som utgör risker för män och kvinnor.

Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Det visar resultaten från en ny studie från forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samt Institutet för framtidsstudier. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine - Population Health.

Ett bekymmersamt antal unga vuxna befinner sig i en situation som kallas NEET, ”Not in Employment, Education or Training”, vilket på många sätt betyder att de är utestängda från samhället. I den nya sociologiska studien undersökte forskarna kopplingen mellan att uppleva psykiska problem och att hamna i NEET-status.

Stephanie Plenty, docent i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI)

– Vi ser att självrapporterade psykiska problem vid 14-15 års ålder är kopplat till att sju år senare, i ung vuxen ålder, vara NEET  – att ha en större risk för utanförskap från samhället, säger Stephanie Plenty, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutet för framtidsstudier.

– Vi kan också se att för både män och kvinnor är känslomässiga och beteendemässiga problem kopplade till lägre skolresultat. Bland de som tidigare rapporterat att de har dessa psykiska problem är det vanligare med lägre betyg och att inte ha gått klart gymnasiet. Och sämre skolresultat är i sin tur starkt förknippat med en större risk att bli NEET som ung vuxen, säger Charlotta Magnusson, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Genom att jämföra ett stort urval av ungdomars egna enkätsvar om sin psykiska hälsa med registerdata på deras skolresultat och aktivitet på arbetsmarknaden kunde forskarna se samband mellan psykisk hälsa, skolresultat och NEET-status senare i livet.

Olika vägar för pojkar och flickor

Sara Brolin Låftman, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Resultaten i studien visar också att vägarna till att bli NEET skiljer sig åt för män och kvinnor.

– Olika typer av psykiska problem innebär olika risker för kvinnor och män. Medan känslomässiga problem, som att känna sig orolig eller deprimerad, spelar större roll för flickor, är beteendeproblem, som snatteri eller skolkning, förknippade med en högre risk att bli NEET för pojkar, säger Sara Brolin Låftman, forskare vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

För män förklarades vägen från att ha beteendeproblem till NEET-status delvis av ofullständig gymnasieskola. För kvinnor å andra sidan, kunde vägen från känslomässiga problem till NEET-status delvis förklaras av låga skolbetyg men även ofullständig gymnasieskola.

Charlotta Magnusson, docent i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI)

– Det är dock värt att notera att när personer hamnar i NEET-status så kan det inte enbart förklaras av skolresultaten, säger Charlotta Magnusson.

Sammantaget visar studien att psykiska problem under tonåren kan få långvariga effekter och försvåra det framtida deltagandet inom både utbildning och på arbetsmarknaden.

– Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i högstadiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem, säger Stephanie Plenty.

Så gjordes studien

Studien använder data från den svenska delen av CILS4EU-undersökningen, som följer ett stort urval av svenska ungdomar, som är representativa för 2010 års kull av åttondeklassare, från tonåren till ung vuxen ålder. Deltagarnas svar på frågeformuläret om internaliserande och externaliserande problem i åldern 14-15 år (i årskurs 8) jämfördes med registerdata på gymnasiebetyg (för 15-16-åringar), utbildningsnivå (20-21-åringar) och aktivitet på arbetsmarknaden när deltagarna var 21-22 år. Externaliserande problem avser symtom som riktas utåt, mot andra i omgivningen, såsom aggressivitet och beteendeproblem, medan internaliserande symtomen riktas inåt, som att exempelvis känna sig ledsen eller orolig.

Läs mer om forskningen

Plenty, S. M., Brolin Låftman, S., & Magnusson, C. (2021).
Internalising and externalising problems during adolescence and the subsequent likelihood of being Not in Employment, Education or Training (NEET): The mediating role of school performance.
Social Science & Medicine – Population Health, 15, 100873. DOI: 10.1016/j.ssmph.2021.100873

Kontakt

Stephanie Plenty, docent i sociologi
Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet
Email: stephanie.plenty@sofi.su.se
Tel: 08-16 26 72