Tarfala en viktig plattform för arktisk forskning

På östra sidan av Kebnekaise ligger Tarfala forskningsstation (TRS). Här i det steniga väglösa högalpina landskapet med extrema väderförhållanden finns denna nordliga utpost för Stockholms universitet. Stationen grundades på 1940-talet men redan innan dess fanns forskare i Tarfaladalen för att studera glaciärer. Storglaciären är den största glaciären i dalgången och de första mätningarna av denna glaciär gjordes redan 1945. Det började som grundforskning om sambandet mellan glaciärer och klimat. Glaciärens massbalans – hur mycket snö som samlas under vintern och hur mycket som smälter bort på sommaren – har mätts sedan dess och även kopplingen till nederbörd och temperaturförändringar. Detta gör mätningen av Storglaciären till den längsta detaljerade glaciärmätningsserien i världen.

Vid forskningsstationen görs även årliga mätningar av höjden på toppglaciären på Kebnekaises sydtopp. Denna glaciär blir allt tunnare och förlorade år 2019 sin status som Sveriges högsta bergstopp till nordtoppen av Kebnekaise (som består av fast berggrund). När dessa mätningar presenteras i början av hösten varje år brukar de få stor medial uppmärksamhet.

Firande av de första 80 åren

År 2025 var det 80 år sedan de första systematiska mätningarna av Storglaciären påbörjades. TRS firade detta med ett jubileum i form av en två dagar lång internationell konferens i Stockholm i augusti. Där rådde bred enighet bland deltagarna om att TRS är en viktig infrastruktur för forskning och utbildning om glaciärer och om arktiskt klimat i allmänhet. Flera deltagare betonade vikten av den världsunika långa tidsserien från Tarfala för långsiktiga observationer och forskning om glaciärer och klimatförändringar. Forskningsstationen ansvarar också för att regelbundet undersöka de fyra svenska referensglaciärerna som ingår i World Glacier Monitoring Service (WGMS) långsiktiga insatser för att samla in massbalanser från runt 60 referensglaciärer runt om i världen.

Michael Zemp är professor vid Zürichs universitet och föreståndare för WGMS. Vid konferensen betonade han att dessa mätningar är ryggraden i kunskapen om glaciärer och hur de förändras. En viktig aspekt är också att data från glaciärerna inom WGMS är öppna och forskare från hela världen kan få tillgång till denna data.

Tarfala forskningsstation är inte bara av intresse för glaciologer. Forskare från flera forskningsområden besöker stationen och genomför projekt där, till exempel inom geologi, växtekologi, hydrologi, limnologi och zoologi. Lärare tar också med studenter hit för fältkurser och exkursioner inom olika ämnen. Detta gör TRS till en viktig tillgång inte bara för Stockholms universitet utan även för andra universitet och forskningsinstitutioner runt om i världen.

Testyta för Arktisexpeditioner

TRS är också viktigt som testyta för utrustning som ska användas under arktiska expeditioner och för att utbilda människor i hur man hanterar arktiska förhållanden innan de ger sig ut på expeditioner. Sedan slutet av 1940-talet har stationen varit knutpunkt för testning och träning av polarexpeditioner. Ett exempel var när Arktisexpeditionen GEOEO på isbrytaren Oden reste till norra Grönland 2024. Mycket av utrustningen testades i Tarfala, som isgenomträngande radar och fjärrstyrda farkoster försedda med sensorer.

Resultat från Tarfala kan berätta om Mars

Tarfaladalen är inte bara intressant för forskning om vad som händer på jorden. Alicia Rutledge är biträdande professor vid Northern Arizona University och knuten till den amerikanska rymdmyndigheten NASA. Hon driver ett projekt i Tarfala där hon studerar hur glaciärer interagerar med berggrunden. Det finns glaciärer på planeten Mars men vi vet inte mycket om dem och deras historia – och de är svåra att studera på plats. Det är här Tarfala kommer in. Det finns skäl att tro att processerna bakom uppbyggnad och smältning av glaciärer jorden liknar dem på Mars. Genom att studera berggrunden framför de glaciärer som drar sig tillbaka i Tarfala går det att få information om berggrunden och vilka mineraler vi förväntas hitta under glaciärerna på Mars. Denna information är viktig om/när mänskligheten ska resa till Mars.

Viktigt med långa mätserier

Johan Kuylenstierna är generaldirektör för Naturvårdsverket och hedersdoktor vid Stockholms universitet. Under lång tid har han noga följt arbetet vid TRS och säger att forskningsstationer är av stor betydelse.

– Miljöövervakning som innehåller långa mätserier har stort värde för att förstå långsiktiga förändringar och trender. Det faktum att några av världens längsta mätserier av glaciärer finns i Tarfala är särskilt värdefullt eftersom Arktis är en region som påverkas starkt av klimatförändringar. Långa mätserier hjälper till att skilja naturlig variabilitet från långsiktiga trender och mänsklig påverkan.

Johan Kuylenstierna fortsätter:
– Tarfalas roll som forskningsstation är också av stor betydelse som mötesplats och fältstation för både dagens och framtidens forskare inom flera områden samt för att kunna genomföra praktisk träning i fältmiljö. Tarfala som mötesplats bör inte underskattas och är ett område som definitivt kan utvecklas ännu mer. Det skulle till exempel kunna vara Tarfala som en plats för möten mellan forskning och politik.

Överlever glaciärerna vårt århundrade?

Nina Kirchner är professor i glaciologi vid Stockholms universitet och chef för TRS. Hon betonar att glaciärer är en viktig del av klimatsystemet och att krympande glaciärer är en indikator på global uppvärmning. Därför är det viktigt att forska på glaciärer och hålla noga koll på deras tillstånd. Statusen för svenska glaciärer, liksom glaciärer över hela världen, är inte god. I början av 2025 fanns det 270 glaciärer i Sverige. De svenska glaciärerna är omkring 6 000–8 000 år gamla; under den tiden har de ibland vuxit och ibland krympt. Trenden är nu att de krymper. Åtta svenska glaciärer försvann sommaren 2024, vilket var det mest negativa året hittills för glaciärer i Skandinavien. Om det fortsätter så här förväntas Storglaciären försvinna år 2087. Enligt modellsimuleringar gjorda av forskare kommer glaciärerna inte att överleva detta århundrade.

– Den smältning vi nu får accelererar kraftigt. Vi ser det inte bara vid enstaka glaciärer utan vid många – i Sverige, Skandinavien, Alperna och världen över. Nu behövs en förändring. Det är inte möjligt att bevara glaciärer utan att kraftfullt begränsa klimatuppvärmningen, säger Nina Kirchner.