Forskningsexpedition har hittat tidigare okända tecken på klimatförändringar i Antarktis

– Det är oroväckande. Om isarna här på Antarktis smälter påverkar det havsnivån extremt mycket, säger Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet.

Hon leder en del av expeditionen som handlar om att studera snökärnor som visar inlandsisens årliga snötillskott, en motsvarighet till årsringar i ett träd.

Kartlägger förändringar

Enligt en ny rapport från EU:s klimattjänst Copernicus var 2025 det varmaste år som någonsin uppmätts i Antarktis. För att kartlägga läget för den Antarktiska inlandsisen finns just nu ett internationellt forskarteam, koordinerat av Stockholms universitet, på plats för att samla data. Under drygt två månader gör flera olika forskargrupper mätningar på inlandsisen runt den svenska forskningsstationen Wasa, samt på Riiser-Larsenisen, Antarktis fjärde största ishylla (shelfis). Ute på ishyllan, vid havet, har forskare från Uppsala universitet och Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, med hjälp av radar och borrar upptäckt tidigare okända smältvattensjöar inne i isen, 30 meter under glaciärens yta. De har också hittat så kallade islinser som tyder på lokal vatteninfiltrering i snön. Tidiga resultat som tyder på att något har hänt med det antarktiska klimatet.

– Vi kommer att följa upp de nya resultaten tillsammans med våra kollegor i forskningen på Riiser-Larsenisen när vi kommer tillbaka till Sverige. Det är därför vi hämtar hem data härifrån, fortsätter Ninis Rosqvist.

Tyder på en förändring

Den östra delen av Antarktis är ett område som är kallare än andra delar av Antarktis och som hittills har antagits vara mindre påverkat av klimatförändringar jämfört med Västantarktis och den Antarktiska halvön. Nu tyder de nya mätningarna på att även isen i Östantarktis smälter. Enligt forskarteamet är det första gången man hittar spår av sjöar på djupet i den här delen av Östantarktis.

– Det är väldigt spännande resultat och en viktig pusselbit. Vi vet väldigt lite om dessa sjöar, säger Arjen Stroeven, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och forskningsledaren för iQ2300 projektet.

Höjning av havsnivån

Shelfisar, som Riiser-Larsenisen, hindrar den bakomliggande inlandsisen från att röra sig ut i havet, men de nyupptäckta smältsjöarna kan enligt forskarteamet vara en första signal på att shelfisens förmåga att hålla emot kommer att försvagas. Då riskerar stora mängder av is snabbt röra sig utåt vilket skulle leda till en höjning av havsnivån.

– Ansamling av smältvattensjöar är det första stadiet i hur en flytande shelfis bryts sönder av olika processer, säger Arjen Stroeven.

Söker startpunkten

Hemma i Sverige igen kommer forskarteamet att sammanställa alla data som behövs till klimatmodeller som körs för att bland annat få fram tillförlitliga scenarier för inlandsisens utveckling i framtiden. Forskarteamet kommer bland annat att med hjälp av så kallade snökärnor och förekomster av islinser i dessa kartlägga när smältningen började.

– Vi har borrat tjugo meter ner i inlandsisen. Det betyder att vi kommer ungefär trettio år tillbaka i tiden och därmed att vi kommer att kunna se när isen började smälta, inte bara att det smälter nu, säger Ninis Rosqvist.

Se ett inslag på SVT om nyheten