Bottenkartläggning förbereder för fiberkabel under Arktis havsis

Martin Jakobsson är professor i maringeologi och geofysik samt vicerektor vid Stockholms universitet med ansvar för det naturvetenskapliga området. Han har lång erfarenhet av polarforskning och har lett nio internationella större marina forskningsexpeditioner, senast expeditionen GEOEO sommaren 2024 till havet utanför nordvästra Grönland. Martin Jakobsson är även ett av de främsta namnen inom det globala initiativet Nippon Foundation–GEBCO Seabed 2030, som siktar på att kartlägga hela världshavet till år 2030.

Ett område Martin Jakobsson riktat in sig på är geofysisk kartläggning av havsbottnar med akustiska metoder. Denna expertis kommer nu till användning i det stora internationella projektet Polar Connect. Det är ett nordeuropeiskt initiativ för en fiberanslutning mellan Europa och Asien via Arktis – den kortaste vägen mellan de två kontinenterna. Kabeln ska möjliggöra ultrahög överföringskapacitet samtidigt som den undviker geopolitiskt känsliga områden, såsom Röda havet, där cirka 90 procent av dagens fiberoptiska anslutningar mellan Europa och Asien är dragna. Från svensk sida är det Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet som koordinerar arbetet, som är delfinansierat av EU.

Svensk-kanadensisk isbrytarexpedition

Sommaren 2025 var den svenska isbrytaren Oden till havs i drygt en månad tillsammans med den kanadensiska isbrytaren CCGS Louis S. St-Laurent på en expedition för att kartlägga havsbotten i Norra ishavet. Förutom svenska och kanadensiska forskare deltog även geologer från Danmark och Grönland. Ombord på Oden gavs även en internationell forskarskola som leddes av professor Michael Tjernström vid Stockholms universitet. Parallellt med de geologiska mätningarna och forskarskolan skedde bottenkartering för de fiberoptiska kablarna som ska läggas ut inom ramen för Polar Connect. Martin Jakobsson ledde arbetet med att mäta in och uppgradera ekolodssystem ombord på Oden före expeditionen. Ombord fanns även Matt O'Regan, professor i maringeologi vid Stockholms universitet, som ansvarade för att ta sedimentprover från havsbotten.

Stockholms universitet involverat tidigt i arbetet

I sommar, liksom sommaren 2027, fortsätter arbetet med att kartera havsbottnen i Arktis inför bygget av Polar Connect. Även dessa två somrar kommer Oden att arbeta tillsammans med den kanadensiska isbrytaren och forskare från Stockholms universitet har viktiga roller ombord på Oden.

– Från Stockholms universitet har vi varit involverade redan från ett tidigt skede, eftersom universitetet har byggt upp expertis inom havsbottenkartering. Vi driver till exempel det regionala centret inom Nippon Foundation-GEBCO-Seabed 2030, som ansvarar för att sammanställa djupdata över Arktiska oceanen. Vår internationella roll började med International Bathymetric Chart of the Arctic Ocean (IBCAO), som startade i Sankt Petersburg 1997, och så småningom flyttade verksamheten med att sammanställa alla data över havsbotten till Stockholms universitet, och där har den förblivit, säger Martin Jakobsson.

Stockholms universitet ledde även arbetet med att finansiera och installera Odens första avancerade ekolod, vilket har gjort att forskaren genom åren kunnat samla värdefulla data för projektet Polar Connect. Oden fick sitt första multibeam-ekolod 2007. Det skedde med finansiering från Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och Vetenskapsrådet. Sjöfartsverket stod för installationskostnaderna i själva skrovet. Polarforskningssekretariatet har genom åren ökat sitt ansvar för forskningsinfrastrukturen och bidragit mycket till att hålla systemen up-to-date.

– Allt detta karteringsarbete har gjort att vi kunnat analysera var kabeln kan dras på havsbotten och vilka risker som finns längs sträckan. Vi har också bidragit med att samla in nya data för kabeln, genom att identifiera var mätningar behövs och att analysera insamlad data. I sommar kommer vi dessutom ha ett team ombord som sköter ekoloden när vi samlar in ytterligare data, säger Martin Jakobsson.

Stockholmsforskare på sommarens expedition

Sommarens expedition på Oden har två delar. En första kort del om drygt 10 dagar med fokus på att mäta den första delen av kabeln från utanför Svalbard och in mot den djupa delen i havet på den europeiska sidan av nordpolen. Mätningen kommer att ske på platser där havsbotten är komplicerad, som vid den så kallade Gakkelryggen, där havsbotten delar på sig för att ny skapas genom vulkanism. Dessa områden är särskilt viktiga att få kunskap om för Polar Connect. Den andra halvan är en längre expedition om drygt 40 dagar, där Sverige samarbetar med Kanada, och isbrytaren Louis St-Laurent. Där organiserar Polarforskningssekretariatet även en polarforskarskola, liksom förra året.

Expeditionen startar i Longyearbyen på Svalbard i slutet av juli. Efter ett par veckor är Oden åter till Longyearbyen då personal byts och sedan åker fartyget ut ytterligare drygt en månad för den andra delen av expeditionen. Under expeditionen håller forskare vid Stockholms universitet i karteringen. Martin Jakobsson ska leda ett forskarlag med sex personer från Stockholms universitet ombord på Oden under expeditionens första del. Under den andra delen av expeditionen deltar professor Matt O’Regan och håller i ett forskningsprojekt som ansvarar för sedimentprovtagning.

Universitetslektor Richard Gyllencreutz är då även ombord på Oden och håller i karteringen. Dessutom följer doktorander och en masterstudent från Stockholm universitet med på Oden som deltagare i den internationella polarforskarskolan. Ombord på Oden finns även forskare från flera universitet i olika länder.

Vad är viktigast med Polar Connect?
– Det ligger både i att minska sårbarheten genom att sprida ut var internetkommunikation sker via fiberkablar och förbättra kommunikationstiderna mellan Östasien och Europa. Det finns också stora möjligheter till att utnyttja kabeln för forskning, säger Martin Jakobsson.

Behov av ny svensk isbrytare

Sedan många år har diskussion förts om att Sverige behöver en ny kraftfull isbrytare som kan ersätta Oden vid polarexpeditioner. Senaste tiden har frågan fått ytterligare aktualitet utifrån president Donald Trumps utspel om Grönland. Högskole- och forskningsminister Lotta Edholm har även sagt att Sverige skulle behöva en ny svensk Arktisanpassad isbrytare. Martin Jakobsson är en stark förespråkare av en ny isbrytare, och passar samtidigt på att ge en varning:
– Om det inte blir en ny isbrytare kommer ganska många som byggt en stor del av sin forskning kring Oden att utveckla andra forskningsspår.

Läs mer om Polar Connect
Läs mer om Martin Jakobssons forskning
Läs om Martin Jakobssons Wallenbergprojekt Using AI to predict the retreat of glaciers
Läs om GEOEO – North of Greenland 2024 Expedition
Läs även: Forskarskolan på Oden ska ge ny generation forskare