Personangrepp och vaga uttryck präglar årets valretorik

– Det man ser i rapporteringen om debatterna handlar väldigt mycket om politikerna som personer och går ut på att ta ner motpartens trovärdighet, säger hon.

Enligt Gunilla Almström Persson är det tre saker som sticker ut i rapporteringen av årets valrörelse, att tonen i det politiska samtalet är konfrontativ, känslomässig och informell på samma gång.

– Konfrontationer och känslor är egentligen självklara inom politiskt språkbruk. Det speciella med årets valrörelse är att rapporteringen om debatten verkar bli mer och mer personfixerad, säger hon.

Språket mera vardagligt

En annan retorisk tendens hon ser är den informella tonen i språket, där vardagliga ord som trams, fånigt och perverst blandas med svordomar på ett sätt som Gunilla Almström Persson ser som relativt nytt inom politiken.

– Det är en trend jag tror har sitt ursprung i dagens sociala medier, som är mycket mer personliga, informella och affektiva än traditionella medier.

Hon tror att den trenden förstärkts av att sociala medier blivit en allt vanligare plattform även när traditionella medier ska presentera den politiska debatten. Något som också påverkar innehållet i det som syns.

– Min bild är att även traditionella medier har börjat lägga mer och mer fokus på att presentera politikerna som personer än de haft förut, till exempel genom program där politikerna gör bort sig.

Vaga ord ersätter politiken

Resultatet riskerar enligt Gunilla Almström Persson att bli en politisk debatt tömd på sakfrågor, ett tomrum som i stället fylls av vaga och värdeladdade ord, vilket öppnar för många olika tolkningar.

– Att politiker använder vaga ord är inget nytt, men genom att de politiska argumenten blivit svagare blir orden också viktigare. Vad betyder till exempel kaos eller otrygghet? Det blir ju olika beroende på vem du frågar.

Enligt Gunilla Almström Persson kan förflyttningen från argument till vaga ord ofta vara en medveten strategi för att undvika att behöva svara på sakfrågor.

– Om du saknar verklig argumentation som svar på en sakfråga kan vaga ord vara ett sätt att undvika att svara.

Samlar många väljare

Konsekvensen blir enligt Gunilla Almström Persson att den politiska diskussionen urholkas.

– När politikerna använder vaga ord vet inte motståndaren riktigt vad som sägs, vad det innebär. Väljarna förstår inte heller riktigt vad som sägs utan lägger in sina egna bilder och erfarenheter. Du har en bild av vad otrygghet eller kaos är och jag en annan. Då kan vi ta varandra i hand och säga ja det är otryggt även om vi har helt olika erfarenheter. Därför kan de här vaga orden samla många väljare.

Men finns det ingen positiv trend i årets valrörelse?

– Ja en sak som jag upplever har förändrats är att valdebatterna har blivit lite mindre tjafsiga, även om rapporteringen om dem ibland säger det motsatta, och jag tror faktiskt att politikerna talar lite mindre i mun på varandra än de gjort tidigare.

Läs mer om Gunilla Almström Perssons forskning