Levern kan vara nyckeln till Alzheimers gåta

I Sverige insjuknar årligen 15 000 personer i Alzheimers och totalt har cirka 100 000 svenskar diagnosen. Samtidigt är mörkertalet väldigt stort – många fall förblir odiagnostiserade, särskilt i tidiga skeden. I västvärlden är Alzheimers sammantaget den tredje vanligaste dödsorsaken efter cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Fokus på riskgrupp

En grupp som har en betydligt högre risk att utveckla Alzheimers är personer med den så kallade APOE4-genen – vilka i Sverige utgör omkring 25 procent av befolkningen. Beroende på om man har en eller två uppsättningar av denna gen så ökar risken för Alzheimers med mellan 5 och 15 gånger.

Henrietta Nielsen, universitetslektor i neurokemi och molekylär neurobiologi, studerar hur detta kan komma sig. Och hennes forskning pekar mot att förklaringen kan finnas på ett oväntat håll – nämligen i levern.

– Vi tänker att levern hos APOE4-bärare utsöndrar en viss profil av ämnen som påverkar blod-hjärnbarriären, vilket i sin tur påverkar hjärnan negativt. Samtidigt blir ju bara vissa sjuka så det måste även finnas någon typ av uppvägande faktor som skyddar. Målet är att ta reda på hur riskprofilen ser ut och förstå hur olika saker hänger ihop och påverkar varandra.

Jobbat i motvind

Det som är intressant och delvis kontroversiellt med Henriettas Nielsens forskning är att den utmanar den traditionella bilden av Alzheimers som en sjukdom enbart kopplad till processer i hjärnan.

Historiskt har det som sker i kroppens system utanför hjärnan inte ansetts relevant då kropp och hjärna separeras av blod-hjärnbarriären. Men de olika studierna som genomförts av hennes forskargrupp (se faktaruta) pekar tydligt mot att Alzheimers, åtminstone hos APOE4-bärare, har en metabol komponent där leverns apoE-produktion, lipidmetabolism och eventuellt leverfunktion i stort kan påverka sjukdomsrisken och förloppet.

– Väldigt lite forskning kring Alzheimers har haft denna inriktning och vi har ofta jobbat i motvind. Men nu har det börjat komma en hel del studier, vid sidan av våra egna, som faktiskt indikerar att det perifera systemet och kroppen i övrigt - och inte bara hjärnan - spelar roll för neurodegenerativa sjukdomar. Så det känns som att tiden är rätt, vi börjar få momentum.

Ny behandling möjlig

Henrietta Nielsens forskning visar sammantaget att trots att leverproducerad apoE inte fysiskt når hjärnan, verkar nivåerna ändå påverka hjärnan indirekt (via metabolism, inflammation, blodkärlens hälsa etc.). Detta öppnar för tanken att systemisk metabol hälsa, inklusive leverhälsa, skulle kunna vara en påverkbar faktor för APOE4-bärare specifikt.

– Kan man på sikt ta reda på hur en persons generella metabola hälsa interagerar med den genetiska risken som APOE4 innebär, ger det helt nya möjligheter till behandling av Alzheimers. Precis som vi ger statiner till personer med högt kolesterol för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, så skulle vi kunna ge någon typ av förebyggande behandling till personer med APOE4-genen. Det som är positivt är att det är så mycket lättare att medicinera eller behandla något utanför blod-hjärnbarriären än att bota hjärnan.

Från möss till människor

Nyligen beviljades Henrietta Nielsens forskargrupp medel från Hjärnfonden för en ny stor studie på levertransplanerade personer som förhoppningsvis kan ge ytterligare viktig kunskap om leverns roll kopplat till Alzheimers. Steget från studier på möss - vilket främst gjorts hittills - till studier på människor är betydelsefullt, menar Henrietta Nielsen.

Forskningen görs tillsammans med Carl Jorns och Ewa Ellis på Karolinska Institutet och kommer att följa 1500 personer som fått en ny lever, med en annan typ av APOE-profil än man hade innan transplantation, för att se hur det påverkar kroppen och hjärnan.

– Vi kan under lång tid undersöka vilken effekt ett sådant byte har genom att mäta biomarkörer i plasma efter transplantation. Målet är att förstå vad som händer i kroppen för att på sikt kunna hitta en behandling som sänker risken för Alzheimers.