Med badmössa och såpbubblor i språkforskningens tjänst

Den som föreställer sig forskning som något torrt och akademiskt har aldrig besökt Babylabbet på Stockholms universitet. Här ställs alla sådana fördomar på ända. I lokalerna under hus C på Frescati känns det som att komma till en blandning av en förskola och en uppfinnarverkstad. Stämningen är varm och vänlig och just idag finns en extra förväntan i luften.

Snart kommer nämligen en av de 89 bebisar som ingår i forskningsprojektet på besök, och om några timmar ytterligare en. Iris-Corinna Schwarz som leder projektet berättar att bebisarna är ungefär sex månader gamla, och bjuds in via brev som skickas till familjer utifrån adresser teamet får av Skatteverket.

– Barnen besöker Babylabbet vid två tillfällen, med en till två veckors mellanrum, tillsammans med en förälder. Under dessa tillfällen genomförs olika tester som bland annat visar hur långt barnet kommit i sin språkutveckling, trots att barnet ännu inte börjat att prata, berättar hon.

Det barninriktade talet

I den stund dagens första försöksdeltagare ringer på entréklockan märks det snabbt hur samtrimmade och erfarna forskningsteamet är. Mamma och barn tas emot på ett lugnt och tryggt sätt, och ges utrymme att först landa i en skön fåtölj i ett av labbens rum.

När blöjbyte, amning och en stunds lek med universitetets spännande gosedjur fått sin tid börjar både mamma och den lille bli redo för dagens tester.

Under tiden hinner Iris-Corinna Schwarz förklara vad forskningen om spädbarns språkutveckling vid Babylabbet mer specifikt handlar om.

– Sedan tidigare vet vi att det så kallade barninriktade talet är centralt för spädbarns språkutveckling. Detta sätt att prata med barn – med ljusare röst, tydligare uttal och mer känslor – kommer naturligt för föräldrar och andra som träffar små barn, oavsett var på jorden eller vilken kultur man kommer ifrån. Vi vill ta reda på mer varför detta hjälper inlärningen, och framför allt vilka aspekter av det barninriktade talet som är extra viktiga för språkinlärningen.

För att kunna göra detta mäter forskarna dels hur mycket bebisarna föredrar – ”lyssnar extra” – på barninriktat tal, dels hur mycket och vilken typ av barninriktat tal barnen exponeras för i hemmiljön, och slutligen hur långt barnen kommit i sin språkutveckling.

– Det vi tittar extra på i just denna studie är vilken betydelse nivån av känslomässigt engagemang i det barninriktade talet har. Teorin är att en varm och engagerad röst gör barnet mer alert och uppmärksamt, och att det i sin tur hjälper barnet att lättare plocka upp och lära sig de små skillnader mellan ljud som bygger upp ett språk, berättar Iris-Corinna Schwarz.

Hur påverkar emotionellt engagemang?

Efter att han fått leka lite med såpbubblor är det dags att se om vår lilla krabat är intresserad av att ta på sig dagens nödvändiga mätutrustning som består av en liten ”badmössa” med massor av sladdar – på forskarspråk en EEG-mätare.

Det framgår dock ganska snabbt att det är betydligt mer intressant att dra i sladdarna än att ha den på huvudet. Inget konstigt med det. Men efter en stund börjar det kännas okej med den nya mössan, och när mer såpbubblor och skojiga forskningsassistenter stjäl uppmärksamheten, är den snart glömd och mätningarna kan börja.

Iris-Corinna Schwarz berättar att detta är andra gången detta barn är på besök. Första gången, för en vecka sedan, undersöktes hans preferens för barninriktat tal. Under veckan därefter har familjen haft en bandspelare hemma som dokumenterat ljudmiljön i hemmet i två hela dagar. Nu är det dags att testa hur långt han kommit i sin tidiga språkutveckling. I detta fall handlar det om att mäta hur väl hans hjärna kan skilja mellan olika vokalljud.

– Genom att senare analysera all denna data för de barn som vi studerat hoppas vi kunna se vilka generella samband som finns och vilken betydelse den känslomässiga aspekten av det barninriktade talet har. Om man exponeras mer eller mindre för ett barninriktad tal med högt emotionellt engagemang – hur påverkar det den tidiga språkliga utvecklingen?

Flera praktiska tillämpningar

Efter en session på ungefär 20 minuter med ”badmössan” på huvudet har vår unge kämpe gjort sitt för vetenskapen denna gång. Att döma av det glada humöret verkar det inte varit alltför betungande. Mamma och son får i alla fall koppla av en stund och smälta intrycken i lekrummet innan det är dags att ta farväl och åka hem igen.

Vad är då det större syftet med denna spännande forskning? Kan de resultat som kommer fram på sikt användas i någon praktisk tillämpning, undrar jag.

– Ja absolut, inom tidig intervention – för barn som riskerar språkförseningar, till exempel prematura barn, barn med autism eller barn i språkfattiga miljöer – kan insikterna användas för att utforma riktade träningsprogram för föräldrar, säger hon.

Även inom förskola och barnomsorg, berättar Iris-Corinna Schwarz, kan pedagoger få bättre verktyg för hur de kommunicerar med de allra yngsta barnen på ett sätt som stödjer språkutvecklingen.

– Forskningen kan i förlängningen bidra till att fler barn får en starkare språklig grund tidigt i livet, något som har stor betydelse för läsutveckling, skolframgång och social förmåga långt senare i livet, sammanfattar hon.

Finns det något speciellt som man som förälder behöver tänka på för att stödja den tidiga språkutvecklingen?

– Som förälder eller vuxen behöver man inte tänka extra på eller oroa sig för det barninriktade talet, det är något som kommer naturligt i de allra flesta fall. Däremot vet vi att det är viktigt att interagera och prata mycket med små barn. Vi vet också att skärmar inte kan ersätta denna mänskliga kontakt för språkutvecklingen. Inte minst den emotionella faktorn i det barninriktade talet går förlorad när språk förmedlas via en skärm, säger Iris-Corinna Schwarz.

Snart ringer det på Babylabbets dörrklocka igen och en ny frivillig krabat anmäler sig i vetenskapens tjänst. Dags att plocka fram såpbubblorna.