Sömnforskaren: "Så får du bättre sömn"
På vintern spenderar vi ofta mer tid i sängen – det behöver dock inte betyda att vi blir mer utvilade. Snarare kan det ha motsatt effekt för den som har sömnproblem. På Psykologiska institutionens sömnlabb undersöker forskarna bland annat hur sömnbrist kan påverka människan utifrån olika aspekter.
– Vi undersöker hur vi påverkas av sömnbrist. Vilka är det som är toleranta och framför allt vilka är det som är sårbara för sömnbrist, säger John Axelsson som är professor vid Psykologiska institutionen och som forskat om sömn och dygnsrytmer i över 20 år.
Oförändrade sömnmönster
De flesta svenskar sover i allmänhet ganska bra, men eftersom sömnen påverkas av så många faktorer, som stress och oregelbundna arbetstider, har de allra flesta störd sömn till och från. Så många som 80 – 90 procent av den stora majoriteten rapporterar att de haft en störd sömn de senaste två veckorna.
– I de flesta fallen så återhämtar vi oss snabbt efter en eller ett par nätter med störd sömn. Sen finns det naturligtvis en hel del personer som har långvarigt eller kraftigt störd sömn och då bör man söka hjälp hos en läkare eller en psykolog, säger John Axelsson.
Samtidigt är det allt fler svenskar som anser att de har sömnproblem och tar sömnmedel. Det innebär dock inte att vi sover annorlunda i dag än vad vi gjorde för några decennier sedan.
– Däremot så kan man säga att vi under de senaste hundra åren gradvis blivit mer och mer kvällsmänniskor eftersom vi till exempel använder mer telefoner, datorer och spelar på kvällstid.
Eftersom vi spenderar lite tid utomhus, oftast bara runt någon timme om dagen, kan det leda att vi kan få nästan vilken dygnsrytm som helst. Om vi däremot levde i takt med ljuset i naturen finns det studier som visar att vi får en mer stabil dygnsrytm, något som stödjer en bra sömn.
– Generellt sett så har morgonmänniskor det lättare att fungera i samhället. Dessutom har de på gruppnivå färre hälsoproblem än kvällsmänniskor.
I sömnlabbet
På AlbaNova, där Psykologiska institutionen håller till, finns ett sömnlabb. Labbet är bland annat inrett med fem sovrum med sängar och ett teknikrum med avancerad utrustning. Här undersöker forskarna hur människor sover, men också hur de fungerar när de är vakna.
– Vi studerar vad det är som gör att man fungerar bra på vissa tester och funktioner medan man kanske är mycket sämre på andra saker när vi utsätts för sömnbrist, säger John Axelsson.
Vintermörkrets betydelse?
Enligt John Axelsson kan sömnbrist påverka oss på många olika sätt. Uppmärksamheten försämras, vi får svårare att lära oss nya saker och arbetsminnet blir sämre. Samtidigt blir vi mer lättdistraherade och humöret påverkas negativt. Många kan känna sig tröttare, mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker. Till och med ämnesomsättningen påverkas – kroppen blir något prediabetisk, det vill säga sämre på att reglera sina glukosnivåer.
På vintern spenderar de flesta av oss mer tid i sängen, men trots det sover vi faktiskt mindre.
– Även om ljuset på sommaren stör oss lite och får oss att tillbringa mindre tid i sängen, så sover vi oftast lite effektivare på sommaren.
Lider man av störd sömn är det ofta bättre att spendera lite mindre tid i sängen och därmed få en mer effektiv sömn.
– Det handlar egentligen om att skapa en liten sömnskuld så man kan somna lättare.
Morgon- och kvällsmänniskor studeras i pågående projekt
– Just nu har vi ett projekt där vi undersöker varför kvällsmänniskor gillar kvällar och varför morgonmänniskor gillar morgnar. Vad är det egentligen som gör att vi har så olika preferenser för när vi vill vara aktiva och sociala över dagen?
Det är frågor som John Axelsson och hans forskargrupp kommer att undersöka när de tar emot människor i labbet. Forskarna kommer att studera de system som styr vår vakenhet, till exempel dopamin- och noradrenalinsystemen som reglerar vårt fokus, vår stress och motivation.
Forskningsprojektet har precis påbörjats, så än så länge är det för tidigt för att dra några slutsatser.
– Men vi har intressanta data som visar att kvällsmänniskor har en lite längre dygnsfas som är förskjuten. Generellt sett verkar de också ha en lägre motivation än morgonmänniskor. Vi tror att det kan bero på att de har skillnader i dopaminsystemet, alltså det system som är med och reglerar motivationen. Det kommer vi att studera närmare, avslutar John Axelsson.
Läs mer
Läs mer om John Axelssons forskning
Vetenskapliga artiklar
Senast uppdaterad: 27 oktober 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen