Stockholms universitet logo, länk till startsida

”Tinande permafrost orsakar allt större växthusgasutsläpp”

Gustaf Hugelius är universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och en av de forskare som närvarar vid FN:s klimatmöte i Glasgow. Vad är dina intryck från plats?

Gustaf Hugelius
Gustaf Hugelius. Foto: Privat

– Att vara i paviljongen är intensivt men givande. Vi presenterar forskning och har panelsamtal kring olika frågor, ofta svåra och utmanade ämnen. Intresset för ny kunskap kring kryosfären är stort, alltså den del av jordens yta och atmosfären som består av is och snö. Vi får många frågor kring vilka olika lösningar som finns, och får oftast hänvisa till att den enda rimliga lösningen för att undvika irreversibla skador på kryosfären är att snabbt minska utsläpp.

 Vad förväntar du dig av mötet? – både för egen del och när det gäller utfallet av toppmötet?

– Vad gäller utfallet på mötet hoppas jag så klart på framgångar i förhandlingarna och att ännu fler länder kliver fram och tar det ansvar som behövs för att nå 1,5-gradermålet: utsläppsminskningar på 50 procent till 2030. Än så länge är bara en handfull länder med på den ambitionsnivån. För egen del förväntar jag mig långa och hektiska dagar med presentationer, möten, nya perspektiv i komplexa frågor och många intryck.
 
Har du några specifika planer på plats?
– Jag deltar i olika events för att kommunicera den senaste vetenskapen kring klimatförändringar och kryosfären. Den innefatttar alla delar av jorden som är frusna: snö, havsis, glaciärer, inlandsisar och permafrost. Jag representerar Bolincentret som stödjer en paviljong om kryosfären (The Cryosphere Pavilion) på mötet. Bolincentret leder också en lokal hub i Kulturhuset i Stockholm där alla är välkomna att ta del av programmet virtuellt eller träffa klimatforskare.   
 
Vad forskar du själv kring och hur kan den forskningen bidra till klimatfrågan?
– Min forskning handlar om permafrost, ständigt frusen mark i Arktis, och effekten global uppvärmning har där. Vi ser tyvärr att tinande permafrost orsakar allt större växthusgasutsläpp från själva marken när gammalt växtmaterial som varit fruset i tusentals år börjar brytas ned. Vi arbetar för att de utsläppen ska räknas med när man förhandlar om utsläppsbudgetar och forskningen visar också att framtida uppvärmning som överskrider 1,5 eller 2 grader kommer få negativa effekter i flera århundranden framåt.