Stockholms universitet

Universitetslektor Tobias Falk: Så kan AI och agila metoder förändra svensk film

Med streamingens dominans, fallande biobesök och en traditionstyngd produktionsmodell hotas både kreativitet och ekonomi inom svensk film. Samtidigt öppnar ny teknik och agila metoder för ett helt nytt sätt att skapa film och det är här Tobias Falk, filmregissör och universitetslektor, träder in.

Tobias Falk utanför DSV
Tobias Falk ser en framtid där film skapas snabbare, billigare och mer inkluderande med hjälp av AI och agila arbetssätt. Foto: Madeleine Bäckman

– Jag vill att fler ska få göra film inom ramen för den etablerade branschen. Det behövs verkligen nya röster och nya generationer av berättare inom filmen. Men unga kreativa människor går andra vägar. Filmbranschen behöver verkligen förändras för att överleva och då behöver kostnaderna sänkas drastiskt för att risker ska vara möjliga. Det här är inte science fiction. Det är fullt möjligt, men det kräver mod, samverkan och forskning, säger han.

En resa genom berättandets världar

Tobias Falk har inte en traditionell akademisk bakgrund. Han växte upp omgiven av konstnärer, skådespelare och regissörer, började i filmbranschen som obetald assistent på 80-talet, regisserade sin första långfilm vid 29 (den prisbelönta Stjärnsystrar), och var tidig med att regissera SVT-externa produktioner som Barnen på Luna och En ö i havet. Efter nästan två decennier i branschen bytte han spår, till dataspel.

– Jag började om från botten igen. Men det jag kunde var berättande och det är universellt.

Som en pionjär inom motion capture i spelbranschen bidrog han till att sudda ut gränserna mellan skådespel, teknik och narrativ. Sin tekniska expertis tog han sedan med sig in i akademin, till Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, där han varit en drivande kraft i att utveckla ett av Sveriges mest moderna medieprogram.

Vill utveckla en ny produktionsmodell

Falks studenter har nyligen skapat en banbrytande mixed reality-föreställning i samverkan med Kulturhuset Stadsteatern, där koreografier kastades in i realtid mitt under föreställningen. Det är bara ett exempel på hur han utforskar nya arbetssätt som utmanar gamla hierarkier.

Nu vill han ta sig an filmens framtid.

– Svensk film kan inte fortsätta som förr. Produktionsmodellen är för dyr, för långsam och för stel. Jag vill reboota branschen med agila metoder, AI och direktkontakt med publiken.
Hans vision är enkel men radikal: en ny modell för filmproduktion där team på cirka fyra personer arbetar modulärt med inspelning, redigering och publikdialog parallellt. Produktionskostnaden? En tiondel av dagens standard men med potential att bli mer lönsam än någonsin.
– Att jobba med generativ AI är det mest magiska jag varit med om, säger Falk och fortsätter: 

– Vi har gått från att behöva enorma resurser till att en ensam kreatör kan skapa i världsklass från sin laptop.

AI kan inte bara effektivisera produktion och visualisering, utan även administration, budgetering och publikanalys. Och därmed sänka trösklarna dramatiskt för nya röster och perspektiv, vilket är själva kärnan i projektet, menar Falk.

– Berättandet är demokratiserat sedan ganska många år. En ung kreatör behöver inte plåga sig genom åratal av förnedring i en gammal hierarki längre. Det är revolutionerande, men filmbranschen har inte anpassat sig till effekterna av denna förändring.

Målet: Ett nytt forskningscentrum med SU som nav

Tobias Falk önskar att Stockholms universitet inom en snar framtid kan vara med och skapa ett tvärvetenskapligt centrum för innovation i film och media, där forskare, kreatörer och näringsliv möts. Inspirationen kommer från spelbranschen, där forskning och praktik länge gått hand i hand.

– Den svenska filmbranschen saknar ett forskningscentrum. Det är förödande i en tid av enorm teknologisk förändring. Universitetet kan bli den plats där nya arbetsmodeller föds, testas och sprids.

Centret skulle bygga på samverkan mellan forskare inom filmvetenskap, AI, ekonomi, psykologi, juridik och systemutveckling för att stötta kreatörer, oberoende producenter och entreprenörer. Målet är fler filmer, fler perspektiv, större mångfald och starkare publikdialog.

Ett pilotprojekt redo att realiseras

Just nu arbetar Falk parallellt med ett forskningssamarbete med Ericsson, och har redan planerat nästa steg: ett pilotprojekt för långfilm med låg budget, liten arbetsgrupp och agilt arbetssätt där hela produktionskedjan testas.
Stödet från branschen växer: producenter, filmfonder och fackförbundet Scen & Film är intresserade. Det handlar inte om att ersätta traditionell filmproduktion utan om att skapa en parallell modell där nya röster får plats och nya affärsmodeller testas.

– Jag har testat detta med hundratals studenter. Det fungerar att göra film agilt och AI- accelerera alla processer. Nu vill jag visa att det även kan fungera i praktiken med riktiga distributörer och publik.

 

Är du forskare vid Stockholms universitet?

Behöver du stöd och vägledning med en idé? Kontakta Innovationskontoret vid Avdelningen för samverkan- och forskningsstöd.

Läs mer om Innovationskontoret här.

 

Text: Madeleine Bäckman, samverkanskommunikatör
 

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Data",
          "name": "Digitalisering och AI",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.samverkan",
          "name": "Samverkan och samarbete",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}