Stockholms universitet

Vasaskeppets lillasyster Falken funnen i Finska viken

Forskare inom programmet Glömda flottan har identifierat ett skeppsvrak utanför Porkala i Finska viken som krigsfartyget Falken. Fartyget byggdes åt kung Gustav II Adolf och användes senare under Drottning Kristina. Det spelade en central roll i svenska flottan – både i strid och för transport av högt uppsatta personer. 

Konturen av Falken i rött framför Vasa i grått
Falken var en pinass och kan närmast beskrivas som ett litet Vasaskepp. Konturen av Falken i rött framför Vasa i grått. Illustration: Niklas Eriksson/CEMAS.

Det aktuella skeppet var en så kallad pinass och såg ut ungefär som ett litet vasaskepp. Det hade tre master, iögonfallande skulpterad utsmyckning, lång galjon i fören och kanonportar utmed sidorna. Falken var dock mindre än Vasa, cirka 35 meter lång från för till akter och utrustad med mellan 16 och 20 kanoner beroende på uppdrag. Falken är det bäst bevarade exemplet på en kunglig pinass, ett snabbt, bekvämt och påkostat litet fartyg.
 
Vraket upptäcktes 1974 och har hittills varit känt som Varmbådan eller Uunihylky. Trots tidigare forskning har fartygets identitet varit oklar fram till nu. 

 

Arkivstudier avslöjade skeppets namn

En 3D-modell av vraket, som gjorts av Finska Marinarkeologiska Sällskapet har studerats av Niklas Eriksson som är lektor i maritim arkeologi vid Stockholms universitet och forskare inom programmet Glömda flottan. Han fann många kännetecken som pekade på att vraket är ett krigsfartyg från tidigt 1600-tal. Genom forskning i Riksarkivet kunde han dra slutsatsen att vraket är Falken. 

– Falken är det äldsta skeppsvraket i Finland som kunnat identifieras i skriftliga källor och som vi känner det ursprungliga namnet på. Det är också värt att betona att identifieringen möjliggjordes genom att arkeologiskt material gjorts fritt tillgängligt på internet, säger Niklas Eriksson.

 

För krig och transport av betydelsefulla passagerare

3D modell av Falkens vrakplats
Dykare från Finlands marinarkeologiska sällskap har gjort en 3D-modell av Falkens vrakplats. Även om skrovet har fallit isär så finns det mesta kvar på platsen. Genom noggrann dokumentation kommer det gå att pussla ihop skeppet och förstå hur det såg ut. Modell: Topi Sellman/www.mas.fi

Falken byggdes i Stockholm mellan 1630 och 1631, troligen av Hein Jakobsson, samma skeppsbyggmästare som några år tidigare färdigställt Vasaskeppet. Falken var betydligt mindre, men hade på kung Gustav II Adolfs beställning byggts med stora hytter och andra faciliteter. Under två decennier användes Falken inte bara som krigsfartyg utan också för att transportera rådsherrar, diplomater, kungar och andra historiska celebriteter som färdats i skeppets bekväma hytter. 

Hösten 1651 gick Falken på grund utanför Porkala udd i mynningen av Finska viken. Fartyget var på väg till Stockholm efter att ha transporterat greve Erik Stenbock till Narva. Detaljerna kring olyckan är inte kända men det mindre fartyget Ugglan utrustades och skickades till platsen för att hjälpa besättningen och bärga så mycket som möjligt av Falkens kanoner och utrustning.  

Niklas Eriksson
Niklas Eriksson Foto: Privat

– Falken är ett skepp som till skillnad från de stora, betydligt mer välkända, skeppen som Vasa, Kronan, Äpplet eller Mars, användes frekvent. Falken har varit på plats vid många betydelsefulla och välkända historiska skeenden och vraket kan lära oss mycket om hur ett sådant skepp såg ut, fungerade och hur det var utsmyckat, säger Niklas Eriksson.

Se en 3D-modell av Falken

Viktiga årtal i Falkens historia 

Målning av holländsk pinass
Falken såg förmodligen ut som denna holländska pinass som målades av Cornelis Verbeeck omkring 1625 Bild: National Maritime Museum, Amsterdam

1630-1631 Falken byggs på Blasieholmen i Stockholm. Skeppsbyggmästare var sannolikt Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som slutförde bygget av Vasa. I ett brev till Gustav II Adolf kommenteras att Falken byggs enligt kungens önskemål med ”ett kanondäck, galjon samt stora kajutor och andra kommoditeter, det bästa man kan ordinera, så att hann till hans kungliga majestät eget behov kan vara bekvämlig”
Skeppet var ungefär 35 meter långt mellan för och akterstäv och hade 16–20 kanoner, antalet varierar från år till år. 

1633 Skeppet deltar i expeditionen som transporterade Gustav II Adolfs lik från Wolgast till Nyköping. 

1642 Pfaltzgrefven Karl Gustaf, som sedermera känd som kung Karl X Gustaf seglade till Åbo.

1644 I oktober vann den svenska flottan en stor seger över den danska vid Femern i Danmark. Vid tidpunkten användes Falken i konvoj för att skydda handelsfartyg mellan Dalarö och Gdansk. När den svenska flottan återvände till Stockholm tillsammans med tio erövrade danska fartyg spelade musiker med pukor och trumpeter från Falkens däck. 

1646 Ryska sändebud överfördes till Riga med skeppen Falken och Oxen. Lantgreven Vilhelm VI av Hessen överfördes från Kalmar till Pommern.

1647 Legaten Erik Gyllenstjerna överfördes till Narva. Lantgreven Vilhelm VI av Hessen överfördes från Kalmar till Pommern.

1648 Landshövdingen på Gotland Gustaf Banér överfördes till Visby. Falken förde pfalzgreven Christian August af Sulzbach till Greifswalderön utanför Stralsund, varifrån skeppet gick till Stade vid Elbe och hemförde legaten riksrådet Johan Adler Salvius.

1651 Falken överförde i juni generalguvernören över Livland greve Gustaf Horn till Riga och i augusti generalguvernören greve Erik Stenbock  till Narva. På väg tillbaka mot Stockholm förliste skeppet genom att gå på grund. Kaptenen Anders Nilsson Crabat och förmodligen större delen av besättningen överlevde olyckan. 
Bojorten (ett mindre fartyg) Ugglan skickades i början av oktober från Stockholm till olycksplatsen för att hjälpa till att bärga Falkens rigg och hjälpa besättningen. 


Forskningsprogrammet Glömda flottan

Den glömda flottan – Sveriges "blåa" kulturarv 1450–1850 är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som kartlägger, dokumenterar och studerar den svenska örlogsflottan. Inom forskningsprogrammet studeras och om möjligt identifieras fartygen med marinarkeologiska och andra metoder. Både skriftliga källor och arkeologiska fynd används. Programmet pågår 2021–2026 och utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) samt Museiverket i Finland. Den finska delen av forskningsprogrammet studerar främst vraken runt Sveaborgs slottfästning under ledning av Minna Koivikko, men nu kommer de gemensamma resurserna under en vecka att riktas mot Falken. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
Läs mer om Glömda flottan

Tema
Historia, arkeologi och kulturarv - Temasida Sjöar och hav - Temasida

Senast uppdaterad: 10 juni 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Hist",
          "name": "Historia, arkeologi och kulturarv",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Sjöar",
          "name": "Sjöar och hav",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}