Per Carlbring, professor i psykologi, inriktning klinisk psykologi, Psykologiska institutionen
– Återkommande i mina medarbetarsamtal med prefekten har jag lovat att jag göra en långtidsplanering. Istället för att bara ha en vag idé kring min framtida forskning och undervisning borde jag rita upp en tydlig karta med avbockbara mål för de närmaste 5-10 åren. Det har dock aldrig skett. Kanske för att jag har svårt att se in i framtiden, men mer troligt för att det ger mig en känsla av instängdhet. För att vara kreativ är det överraskningar och oväntade vändningar som gör jobbet lustfyllt. Jag ser till exempel alltid till att ha tid ledig för spännande studentinitierade projekt.
Sofia Cedervall, lektor i de estetiska ämnenas didaktik, inriktning drama, Institutionen för ämnesdidaktik:
– Jag brukar alltid prata med studenterna om vikten att ha något eget uttryck att ägna sig åt på fritiden. Kontakten med den konstnärliga och kreativa delen av en själv tillför gnista, närvaro och meningsfullhet som även påverkar arbetet.
– Mitt eget uttryck är körsång. Det är lätt och kul att delta, men kräver fullständigt engagemang under de timmar repetitionen pågår. Dessutom ger körsång möjlighet till röstergonomisk träning vilket är viktigt för lärare som i högsta grad har ett röstyrke. I Stockholm träffas hundratals sångensembler i olika genrer varje vecka, det finns verkligen en kör för alla.
Annika Strandin Pers, forskare i kulturgeografi, Kulturgeografiska institutionen:
– En vän frågade mig nyligen vad jag svarar om någon frågar vad jag gör eller jobbar med. Mitt svar var ”ultralöpare och forskare i kulturgeografi”.
– Kreativitet har alltid varit min grundläggande styrka och jag funderar kanske inte så ofta över det, men egentligen är nog den dos nyfikenhet och uthållighet jag ändå har som gör att jag trivs både i forskningen och ultralöpningen.
– Förutom att skogslöpningen har blivit mitt sätt att hantera stressen som en stor familj och den akademiska världen innebär, behöver jag hitta sammanhang där jag blir inspirerad av samtal och diskussioner med andra, och sedan skapa tid och rum för sammanhängande perioder av arbete.