Yttrande avseende ansökan om tillstånd och dispens för stickmyggsbekämpning i Forshaga

Yttrande över remiss avseende Ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken samt ansökan om dispens enligt 14 kap. 8 § miljöbalken och 3 kap. 21 § förordning (2014:425) om bekämpningsmedel för stickmyggbekämpning i Forshaga 2025–2027.

Yttrandet har på rektors uppdrag utarbetats av Områdesnämnden för naturvetenskap. Ärendet har beretts av professor Magnus Breitholtz, Institutionen för miljövetenskap (ACES).

Bakgrund

Nedre Dalälvens Utvecklings AB yrkar att Naturvårdsverket beviljar, enligt 14 kap. 8 § miljöbalken och 3 kap 21 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel, dispens från förbudet i 14 kap. 7 § miljöbalken att sprida biocidprodukter från helikopter på så sätt att NEDAB tillåts sprida VectoBac G® från helikopter inom de ramområden (totalt 803,7 ha, varav 135 ha inom Natura-2000 område) som definieras i bilaga 2, att spridningen ska få utföras tre gånger per område och år och omfatta maximalt 11 640 kg VectoBac G® per år.

Kommentar

Stockholms universitet har genom åren återkommande yttrat sig på ett likartat sätt angående ansökningar om dispens från förbudet att sprida biocidprodukter i områden med stora problem med stickmyggor. Tidigare svar har varit att det krävs ny kunskap om vilken eventuell påverkan dessa biocider kan ha på andra organismer och på ekosystemnivå.

Formas publicerade under 2023 en rapport (Effekter av stickmyggbekämpning med Bti på akvatiska och terrestra ekosystem, 978-91-540-6201-0). Denna systematiska översikt och samhällsekonomiska analys får anses vara det bästa underlag som för närvarande finns tillgängligt och Stockholms universitet vilar således sitt remissvar på denna rapport.

I rapporten framgår att såväl uppkomst som individrikedom av fjädermyggor påverkas negativt där stickmyggor bekämpas med det biologiska bekämpningsmedlet Bti (bakterien Bacillus thuringiensis israelensis). Det har dock inte gått att klarlägga om effekterna på fjädermyggor (och stickmyggor) generellt leder till andra, indirekta effekter i ekosystemet. Rapporten ger även vissa belägg för negativa effekter på individrikedom av kräftdjur, artrikedom bland leddjur och partikeltäthet i vatten, men det finns för få tillförlitliga studier för att dra säkra slutsatser. Vidare varierar förekomsten av och storleken på olika effekter av Bti på ekosystem mycket mellan olika studier. Inga säkra belägg finns för att någon enskild faktor tydligt avgör effekternas storlek och riktning, men rapporten föreslår att möjliga sådana faktorer undersöks i framtida forskning och miljöövervakning.

I den samhällsekonomiska analysen i rapporten framgår att den myggbekämpning med Bti som bedrivs i Sverige ger en stor samhällsekonomisk nytta. Då nyttan klart överstiger kostnaderna för utförandet av bekämpningen behöver eventuella miljöskadekostnader vara av betydande storlek för att de totala kostnaderna ska överstiga nyttorna. Utifrån dagens kunskapsläge är detta generellt inte fallet, men för ett säkrare underlag i enskilda fall behövs genomtänkta övervakningsprogram där platsspecifika effekter och eventuella miljöskadekostnader kan utvärderas. Sådana övervakningsprogram kan bidra till att öka kunskapen för beslut på säkrare grund längre fram.

Givet kunskapsläget samt samhällsnyttan med bekämpningen, så anser Stockholms universitet att det är befogat att Naturvårdsverket beviljar, enligt 14 kap. 8 § miljöbalken och 3 kap 21 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel, dispens från förbudet i 14 kap. 7 § miljöbalken att sprida biocidprodukter från helikopter på så sätt att NEDAB tillåts sprida VectoBac G® från helikopter inom de ramområden (totalt 803,7 ha, varav 135 ha inom Natura-2000 område) som definieras i bilaga 2, att spridningen ska få utföras tre gånger per område och år och omfatta maximalt 11 640 kg VectoBac G® per år.

Senast uppdaterad: 2026-05-27

Sidansvarig: Områdeskansliet för naturvetenskap