Yttrande avseende ”Förslag till författningsändringar till följd av EU:s reviderade avloppsvattendirektiv”

Stockholms universitet har tagit del av Klimat- och näringslivsdepartementets remiss om Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar till följd av EU:s reviderade avloppsvattendirektiv (KN2026/00215) och har följande synpunkter.

Mikroföroreningar

Övervakning av mikroföroreningar och mikroplaster

Det nya avloppsdirektivet ställer högre krav på övervakning av mikroföroreningar än det äldre direktivet, vilket välkomnas av Stockholms universitet (SU). Stockholms universitet förstår att det i dagsläget är omöjligt att förutse exakta övervakningskrav eftersom de beror på framtida klassningar av vatten och anläggningar. Stockholms universitet kommer dock med intresse följa arbetet, och vid behov hjälpa till med att ta fram den lista på ämnen för föroreningar som sannolikt förekommer i avloppsvatten, samt de föroreningar i prioämnesdirektivet, vattendirektivet, grundvattendirektivet som sannolikt förekommer i avloppsvatten nationellt och som behöver övervakas enligt artikel 21.3 i nya avloppsdirektivet; liksom mikroplaster och läkemedelsrester. Stockholms universitet vill också gärna bidra i arbetat med att fastställa en metod för mätning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS.

Från akademins sida ser SU också gärna att övervakningsdata blir offentligt tillgängliga och kan användas av akademin, och inte enbart rapporteras in till EEA (”European Environment Agency”). Detta är i linje med Inspire- och öppna data-regelverkens krav.

Identifiering av områden känsliga för utsläpp av mikroföroreningar

Stockholms universitet stödjer Naturvårdsverkets förslag att ansvaret för att föreslå områden känsliga för utsläpp av mikroföroreningar, ska ligga på Naturvårdsverket i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna, på motsvarande sätt som förtecknandet av övergödningskänsliga områden.

Av artikel 8.4 i direktivet framgår att avloppsreningsverk som renar avloppsvatten från avloppstätorter med 10 000 pe eller mer, med utsläpp till ett område som förtecknats som känsligt för utsläpp av mikroföroreningar, ska uppfylla kraven för kvartär rening enlig följande.

• Senast den 31 december 2033 för 10 % av dessa avloppstätorter.
• Senast den 31 december 2036 för 30 % av dessa avloppstätorter.
• Senast den 31 december 2039 för 60 % av dessa avloppstätorter.
• Senast den 31 december 2045 för 100 % av dessa avloppstätorter.

Det är viktigt att Naturvårdsverket föreslår en sådan lista omgående, då ledtider för att bygga om reningsverk till tertiär rening är långa och kommunal planering behöver god framförhållning.

Övergödning

Identifiering av områden känsliga för övergödning

Precis som för förteckningen över områden känsliga för mikroföroreningar, anser SU att det är viktigt att förteckningen över områden känsliga för övergödning upprättas snarast möjligt för att underlätta för de eventuellt nya reningsverk som träffas av kraven och som behöver implementera bättre rening. Forskare från SU avser att fortsatt bidra till arbetet och verka för att förteckningen får en vetenskaplig förankring.

När det gäller Bottenviken så kan en mindre ökning av fosforhalterna skönjas, men det finns ingen anledning att i dagsläget generellt klassificera Bottenviken som kvävekänsligt. Dock bör den pågående utredningen studera de enskilda kustvattenförekomsterna för eventuell lokal påverkan och att den generella klassningen för Bottenviken utvärderas igen vid revisionen av känsliga områden 2033.

Det är viktigt att fortsatt studera kvävekänslighet i kustvatten, men också i insjövatten, eftersom det fortfarande finns vetenskaplig osäkerhet om kvävets roll även i fosforbegränsade vatten. Det finns t ex kraftigt fosforbegränsade system där oorganiskt kväve förbrukas helt under växtsäsongen.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS)

Nuvarande direktiv innehåller tyvärr inga krav på rening av PFAS från avloppsvatten. Men med tanke på den stora utmaning samhället står inför vad gäller PFAS-spridning i miljön och för människors hälsa, anser SU att rening av PFAS fortsatt bör vara en prioritet vid kommunernas investeringar i avancerad vattenrening. Sverige har tack vare tidig uppmärksamhet i frågan och statliga investeringar, redan relativt god kunskap om vilka metoder som är effektiva för rening av PFAS.[1] Dessa lärdomar bör omhändertas och användas, och också spridas till andra länder.

Det är givetvis också viktigt att övervaka koncentrationen och mängderna av PFAS vid inlopp och utlopp i avloppsreningsverken i enlighet med direktivet för att bättre förstå hur PFAS rör sig i samhället och miljön. Detta är också viktigt eftersom dessa övervakningsdata om PFAS (och mikroplaster) enligt direktivet ska avgöra genomförbarheten och lämpligheten av att utveckla ett system för utökat producentansvar för produkter som genererar PFAS och mikroplaster i avloppsvatten.

Lena Mäler
Dekanus för det Naturvetenskapliga området

Katariina Kiviniemi Birgersson
Kanslichef

Referenser

1. SVU rapport 2025 18. Förekomst och avskiljning av PFAS på svenska avloppsreningsverk