Yttrande över remiss om ansökan om fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp och asp

Det aktuella förslaget avser nya fältförsök med genetiskt modifierade aspträd på två platser i Sverige – Umeå (Västerbotten) och Alnarp (Skåne). Den genetiska modifieringen som ska testas kommer att utföras på transgen hybridasp (Populus tremula x tremuloides) och europeisk asp (Populus tremula). Till en början acklimatiseras dessa i krukor i Umeå för att under nästa år odlas som fältförsök i Alnarp i jord under en period av flera år. Tidigare fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp har redan genomförts i Sverige i fyra år (detta är den period som inte tillåter plantan att bilda blommor), utan att några negativa biverkningar har rapporterats. Den genetiska modifieringsstrategin som kommer att användas inkluderar (i) funktionsförlust genom CRISPR/Cas9 och (ii) funktionsökning genom överuttryck. Båda strategierna kommer att kräva stabil integration av rekombinant DNA (som överförings-DNA) i växtgenomet. Förslaget i ansökan är att testa hur en serie transgena hybridasp- och aspträd justerar sitt växtbeteende under säsongsvariationer, främst för att svara på grundläggande vetenskapliga frågor men även tillämpade frågor på biomassakvalitet.

Dessa svar får vi genom att utvärdera:

(1) Tre olika modifieringar av metaboliserande växtsockerreserv (stärkelse) – samtliga modifieringar innebär CRISPR/Cas9-förlust av funktion för att rikta in sig på två paraloger vid varje tillfälle.

(2) Tio distinkta modifieringar av regulatorer av fotosyntetisk kapacitet (klorofyllmetabolism och fotoskyddsmekanismer) – 6/9 modifieringar genomförs med CRISPR/Cas9-förlust av funktion för en till två paraloger, men även tre ”gain-of-function” med olika promotorer. Föreslagna förändringar av uttryck görs i gröna organ.

(3) Tre olika modifieringar av cellväggsregulatorer – samtliga modifieringar innebär ”gain-of-function” med olika promotorinriktningsuttryck i trä, med uttryck på olika nivåer.

Den gentekniska strategin som presenteras kommer att använda horisontell genöverföring med hjälp av Agrobacterium tumefaciens för att stabilt integrera överförings-DNA:t i växtgenomet. Överförings-DNA:t kommer att hysa (i) selektionsgener (främst gen för antibiotikaresistens vilket drivs av växtspecifik promotor) och (ii) riktad modifiering, d v s, antingen funktionsförlust – med användning av enkla eller dubbla CRISPR-guide-RNA kopplade till en kärnlokaliserad Cas9 under en konstitutiv promotor – eller vinst av funktion med användning av chimära konstruktioner bestående av den genkodande sekvensen som drivs av växtspecifika promotorer vilka kontrollerar både vävnads-/ organlokalisering samt uttrycksnivåer. De chimära konstruktionerna, där olika promotorer kombineras med olika genkodande sekvenser, tas fram med hjälp av GATEWAY-teknologin, en teknik som redan har använts i fältförsök med genetiskt modifierade träd i Sverige.

Förslaget presenterar en grundlig riskbedömning, såväl som lämpliga begränsningsförslag/förfaranden, för att säkerställa att det föreslagna fältförsöket kommer att genomföras under säkra förhållanden:

• De testade genetiska modifieringarna, vilket innefattar både förlust eller ökning av funktion, har redan i asp och andra arter, visat sig ha en begränsad inverkan på den omgivande miljön, ekosystemen och människors hälsa.
• Acklimatiserings- och planteringsplatser har låg eller ingen förekomst av hybridasp på grund av deras tidigare omfattande odling eller på grund av icke optimala nordliga klimatförhållanden.
• Ett staket runt planteringsplatserna för att förhindra både stora växtätare och obehöriga personer.
• Att begränsa odlingen till fyra år kommer att förhindra all risk för frö- eller pollenbildning samt spridning till omgivande miljöer. Dessutom övervakas blommans utseende samt avlägsnas vid behov.
• Planteringsplatsen kommer att behandlas kemiskt och mekaniskt före och efter fältförsök.
• Kontroll av rotskottsuppkomst kommer att övervakas, avlägsnas//behandlas under fältförsöksperioden samt under de tre kommande åren efter försöket.

Med denna ordning ser Stockholms universitet inga större risker med det föreslagna fältförsöket när det gäller utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.