Rektors tal vid Installations- och promotionshögtiden 2024
Ers excellenser, fru landshövding, rectores, promotores, promovendi och installandi, medaljörer och pristagare, ärade gäster!
Varmt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid 2024!
Det är alltid en höjdpunkt under det akademiska året när vi får samlas här i Stadshuset för att under extra högtidliga och festliga former fira våra nya professorer och nya doktorer, våra heders- och jubeldoktorer, våra medaljörer och våra pedagogiska pristagare – ni alla vars insatser gemensamt formar och utvecklar Stockholms universitet.
Men vad är egentligen ett universitet? Frågan om vad det är och bör vara, liksom vad akademisk frihet och autonomi kan betyda, har genomsyrat den allmänna debatten i Sverige på senare tid, mer än på länge.
Lundahistorikern Johan Östling kallar i en nyutkommen bok universitetet för ”kunskapens stora hus” – en vacker sinnebild. Själva begreppet universitas – helheten, det hela – låter ana att ett universitet i sig är ett universum, eller kanske bättre, att det i sin universalitet återspeglar universum, vars utforskande är långtifrån avslutat. Under medeltiden talade man om universitas magistrorum et scholarium, en gemenskap av lärare och studenter. Även om det moderna universitetet i väsentliga avseenden skiljer sig från det medeltida är detta den viktigaste kontinuiteten, som också gör universiteten till en av våra äldsta och mest stabila samhällsinstitutioner.
Universitetet är sedan begynnelsen en plats för kunskap, upplysning och sanningssökande, vilket är de tre kärnvärdena för Stockholms universitet. Det är, och ska vara, en plats där alla, i gemenskapen av lärare och studenter, är delaktiga i en gemensam strävan till kunskapssökande, i en gemensam tilltro till att själva kunskapen är universell men också att den genomkorsas av inbördes, ofta oväntade förbindelser kors och tvärs; förutsättningen för det vi idag kallar tvär– och mångvetenskap.
Vårt uppdrag som universitet och högskolor springer fram ur en anda av utforskande, av vetgirighet och lyssnande, av kritiskt tänkande och dialog. Det står i skarp motsats till cementerade övertygelser om att den egna ståndpunkten är den enda rätta. Det står också i motsats till idéer om att universiteten bör driva specifika agendor av olika slag. Som det heter i Chicagoprinciperna från 1967, som aktualiserats på senare tid, och som Stockholms universitet anammar: ”Universiteten är hem och beskyddare för kritiker. Det är inte självt en kritiker.”
Mitt arbete som rektor, som nu går mot sitt slut, har utgått från min övertygelse om den unika betydelsen av detta uppdrag, för kunskapens utvidgning och samhällets utveckling. Arbetet för utbildning och forskning av högsta kvalitet förutsätter ett fritt utbyte av kunskap och ett kontinuerligt ifrågasättande av egna och andras rön, där olika perspektiv kan brytas mot varandra. I Vannevar Bushs rapport ”Science – The Endless Frontier” från 1945 återfinns den idag legendariska formuleringen om att alla borde få dricka fritt från the open pool of knowledge, och att det är vägen till framgång både för näringsliv och samhälle. Arbetet för öppen vetenskap ser jag i förlängningen av denna vision och därmed ytterst som en demokrati- och frihetsfråga. Jag är stolt över att Stockholms universitet går i bräschen för detta arbete. Arbetet för öppenhet och transparens i rekryteringar, och ett meritbedömningssystem som premierar kvalitet framför kvantitet, ligger också i linje med samma grundsyn, och är också det en nyckelfråga för vårt universitet. Arbetet med akademiska kärnvärden är likaså viktigare än någonsin i en tid då universiteten riskerar att kidnappas för att lösa akuta samhälleliga behov, nog så legitima men ofta inte möjliga att utföra på beställning, sådana är varken kunskapssökandets logik eller forskningens villkor.
Idag står samtidigt världen, och därmed akademin som befinner sig i dess mitt, inför många och stora utmaningar. Demokratins tillbakagång världen över är ett faktum. De geopolitiska spänningarna ökar. Klimatkrisen accelererar. De så kallade wicked problems, problem som genom sin komplexitet saknar tydliga lösningar, kräver en mångvetenskaplig ansats för att ändå kunna söka svar.
Särskilt glädjande är därför att flera av det gångna akademiska årets största framgångar för Stockholms universitet gäller just tvär- och mångvetenskapliga satsningar. Genom Wallenbergstiftelsernas program inom materialvetenskap för en hållbar värld, WISE, den största satsningen inom materialvetenskap i Sverige, har universitetet fått betydande medel för fyra infrastrukturplattformar inom material- och miljökemi och inom fysik. Jag vill särskilt också nämna de två excellenscentrum från Vetenskapsrådet som universitetet beviljats: Excellent Dark Universe Centre and Technology Enabler, som organiseras inom Oskar Kleincentrum, som drivs av Stockholms universitet och KTH med deltagande från flera forskningsmiljöer och som även har stark samverkan med industrin, och The Stockholm Centre for Global Governance, ett tvärvetenskapligt excellenscentrum med deltagande från alla tre fakulteter inom det humanvetenskapliga området; norra Europas första centrum för studiet av globalt samarbete. Därutöver är Stockholms universitet delaktiga i ett tvärvetenskapligt excellenscentrum placerat vid Uppsala universitet, där forskare inom genetik, arkeologi och språkvetenskap forskar om människans förhistoria, kultur och språk under de senaste 10 000 åren. Stockholms universitet har även under veckan som gått invigt ett nytt Forum för språk och litteratur, en strategisk satsning för att skapa nya samarbeten och synergier mellan våra språkinstitutioner och så tydliggöra och vässa ett av våra starkaste områden inom humaniora.
Jag vill också ta detta tillfälle i akt att framföra min djupa tacksamhet för den andra generösa donation – efter den tidigare donationen till matematiska institutionen – som alltför tidigt framlidne Sverker Lerheden, denna gång testamentariskt, har förärat Stockholms universitet. Sverker Lerhedens stora satsningar på svensk forskning vittnar om hans framsynthet – och hans främsta önskan var att tjäna som inspiration för fler donatorer i framtiden.
För Stockholms universitet kommer donationen att internationellt stärka universitetets strategiska forskningsområde om Östersjön och öka vår närvaro vid SciLifeLab i Solna gällande klimat och biologisk mångfald i kustzonen, med det långsiktiga målet att bygga kompetens som kan bistå också ett bredare forskningsfält inom miljövetenskap. Vid sidan av det gör även Stockholms universitets naturvetenskapliga fakultet en betydande satsning för att bygga upp en forskningsmiljö inom biodiversitet vid SciLifeLab.
Det har varit ett privilegium att få leda Stockholms universitet där det, trots universitetets storlek, är korta beslutsvägar och där vi byggt upp goda interna processer för prioritering och kvalitet inom forskningen – en viktig orsak till våra framgångar, när det gäller externa medel och generellt.
Installandi och promovendi, ni är alla delaktiga i dessa framgångar. Ikväll är det framför allt er vi firar, och genom er vetenskapens framsteg, i kraft av era framgångsrika insatser inom de forskningsmiljöer där ni är eller har varit verksamma. Mina varmaste gratulationer och välgångsönskningar till var och en av er, från mig personligen och på vägnar av hela Stockholms universitet! Må resultatet av er forskning bli till gagn för universitetet, för Sverige, för världen.
Dixi.
Senast uppdaterad: 14 oktober 2024
Sidansvarig: Rektors kansli