Stockholms universitet logo, länk till startsida

Björn KindenbergDoktorand

Om mig

Fil lic i språkdidaktik och grundskolelektor vid Grimstaskolan (Stockholms stad), samt koordinator i forsknings- och utvecklingsprojekt vid Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS).  

Min licentiatuppsats undersöker ämneslärares användning och anpassning av språkligt stöttande undervisningsmodeller, såsom genrepedagogik. Projektet har formen av en fallstudie av språkutvecklande arbetssätt inom historieämnet i en flerspråkig högstadieklass. 

 

 

Min profil på ResearchGate

 

Min utbildning och erfarenhet

Jag är legitimerad grundskollärare i svenska som andraspråk och SO i årskurs 4-9 samt fil mag i pedagogik. Jag har ca 20 års erfarenhet av arbete i skolan som lärare, skolbibliotekarie, språkutvecklare och IT-pedagog.

Jag har sedan 2013 varit anställd som projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), men är från 2016 tjänstledig för licentiandstudier. Är sedan 2021 fil lic i andraspråksdidaktik och arbetar nu med undervisning och utvecklingsuppdrag inom ramen för tjänst som grundskolelektor. 

Utöver det arbetar jag sedan 2016 vid Stockholm Teaching and Learning Studies (FoU-enheten Stockholms stads utbildningsförvaltning) där jag koordinerar undervisningsutvecklande FoU-projekt för lärare. 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • ”Sen dess slutade godisar växa där”: Tolkande läsning inom modersmålsäm­net

    2022. Enni Paul (et al.). Forskning om undervisning och lärande 10 (1), 31-54

    Artikel

    ”And ever since then, candy stopped growing there”: interpretive reading of fiction in mother tongue instruction

    This study describes a design-based instructional inquiry into the effects of primary pupils’ adoption of the role of author on their interpretations of fictional texts. It is based on the view that meaning making is essentially dialogic, embedded in specific cultural and social contexts. Therefore, informing our analyses of transcribed interactions between a mother tongue instructor and her pupils, and of the pupils’ authored texts, is the notion that texts carry resonances of other culturally-patterned texts, and that pupils can productively draw on these resonances in developing their ideas. The results support this view: Pupils ‘relocated’ their interpretations from the surface-level of texts to what is ‘hidden’ inside, and from assumptions grounded in lived experiences towards interpretations that aligned with the discourse of the instructional intervention. In addition, the pupils’ interpretations became more polyphonic, providing a context for, and thereby nurturing, their own voices. The results indicate that this type of intervention can help pupils enter an interpretive community in which their reading development is embedded.

    Läs mer om ”Sen dess slutade godisar växa där”
  • I dialog med författaren - om gymnasieelevers syn på dikttolkning

    2022. Björn Kindenberg, Elisabeth Kullberg. Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, 115-134

    Kapitel

    I denna artikel undersöks gymnasieelevers syn på vad dikttolkning innebär, före och efter en undervisningsintervention där eleverna själva författat och tolkat varandras dikter. Elevernas syn på tolkande läsning av dikter har analyserats ur ett dialogicitetsperspektiv på text och meningsskapande. Resultatet av analysen tyder på att eleverna förflyttat sig från en syn på författaren och dennes verk som objekt, till att se diktförfattaren som subjekt och dikttolkning som en akt där de som läsare går i dialog med författaren. I artikeln diskuteras på vilket sätt förändringen kan förstås i relation till interventionen och vilka implikationer resultaten kan ha för utformning av lyrikundervisning. Artikeln ger därmed ett bidrag till det lyrikdidaktiska fältet, i vilket det i stor utsträckning saknas empiriska studier om undervisning och elevers förhållande till läsning av poesi.

    Läs mer om I dialog med författaren - om gymnasieelevers syn på dikttolkning
  • Transitions in School Literacy: Co-opting Everyday Rationalities

    2021. Björn Kindenberg, Peter Freebody. Transition and Continuity in School Literacy Development, 55-70

    Kapitel
    Läs mer om Transitions in School Literacy
  • Narrative and analytic literacy

    2021. Björn Kindenberg, Peter Freebody. Australian Journal of Language and Literacy 44 (2), 90-99

    Artikel

    Researchers have studied the shifts in literacy demands across the school years. In this paper we re-examine those shifts, particularly exploring what we see as some potentially disruptive implications of framing literacy transitions in terms of a ‘movement’ from one fixed ‘stage’ to the next. Specifically, we discuss some epistemological and pedagogical problems associated with taking the central transitional dynamic to be from ‘the narrative’ to ‘the analytical.’ These problems arise mainly, we argue, from an unnecessarily sharp contrast between narrative versus analytical ways of writing, reading, learning, and knowing. We suggest that notions of ‘reparative reading’ offer educators bases for recruiting features of this contrast, for more gradually constructing bridges over some of the literacy challenges that the various curriculum areas present.

    Läs mer om Narrative and analytic literacy
  • Narrative and analytical interplay in history texts

    2021. Björn Kindenberg. Journal of Curriculum Studies

    Artikel

    Based on Systemic Functional Linguistics (SFL) informed genre theory, this paper investigates the interplay between narrative and analytical representations of the past in texts used for history-educational purposes. In this paper, it is argued that the role of narrative merits further attention in history genre descriptions. Thirteen history texts, selected from a lower secondary history-instructional unit about European colonization, are examined. The examination of stages, narrative elements, and the way historical significance is expressed in these texts arrives at a re-calibration of the historical recount genre suggesting four distinct historical recount types with different configurations of a narrative-analytical interplay. The findings have implications for our understanding of the role of narrative elements in history texts, and further for genre-based approaches to instruction that concern reading and writing history texts.

    Läs mer om Narrative and analytical interplay in history texts
  • Fixed and flexible, correct and wise

    2021. Björn Kindenberg. Linguistics and Education 64

    Artikel

    Content area educators seeking to integrate genre-based writing instruction into their teaching are faced with the task of negotiating the simultaneously constraining and creative aspects of genres, in relation to their content-area teaching and also in relation to various needs and levels of proficiency among students in diverse classroom settings. To explore how this negotiation plays out in instructional practice, this case study, set in a Swedish grade-eight diverse classroom, documents a genre-based history unit where students were offered a range of genres for writing. This multi-genre design offered students a range of genres and choices for their writing. It was found that the teacher could simultaneously present these various genres as flexible and fixed entities, without this alternation posing a problem for students. When scaffolding students’ writing, the teacher was found to guide students either by offering them correct (limited) choices, or wise (open) choices with the overall purpose of steering students towards history-curriculum assessable texts, while still allowing room for creativity for more able students. These findings have implications for how we can understand and address issues related to genre-based instructional practices.

    Läs mer om Fixed and flexible, correct and wise
  • Från en till flera tolkningar

    2021. Enni Paul (et al.).

    Konferens

    Bakgrund och syfteAtt utveckla en förmåga till tolkning av skönlitterär text hör till ett av svenskämnenasgrundläggande uppdrag. STLS-projektet Budskap bortom raderna är ett forskar- och lärardrivetundervisnings-utvecklande projekt som syftar till att undersöka hur denna förmåga kan utvecklas.Projektet utgår från litteraturdidaktisk teori (Langer, 2011) i kombination med en designbaseradforskningsansats (Cobb et al., 2003). Under de två år projektet pågått har en designprincip, enprincip för utformning av undervisning, mejslats fram, med stöd i Langers (2011) teorier omlitterära föreställningsvärldar och läsarpositioner.Designprincipen kan beskrivas som att undervisning som syftar till att främja förmågan till tolkningav skönlitterär text bör utformas så att eleverna själva får författa text som kan tolkas, tolka andrastexter samt konfronteras med andras tolkning av den egna texten. En ytterligare designprincip, somprövas i projektets nu pågående fas, är att den tolkande läsningen ytterligare kan fördjupas då elevermöter - och författar - texter i olika uttrycksformer, såsom poesi, bild, låttexter, dramatiseringaretc.Symposiets presentationer utgår från fyra delprojekt som ingår i Budskap bortom raderna och där denovan beskrivna designprincipen utformas i olika skolår. I presentationerna av dessa delprojektbeskrivs hur designprincipen omsatts i undervisningspraktik och vilka förändringar i eleverstolkande läsning som då kan utläsas.• Presentation 1: Sagor och fablerElever på lågstadiet har med utgångspunkt i sagor och fabler arbetat med att göra egnaberättelser i text och bild för att gestalta budskap.• Presentation 2: Serier, bilder och vad som händer i mellanrummenElever på mellan- och högstadiet har i detta delprojekt arbetat med poesi, serieberättelseroch illustrationer av berättande text för att skapa tolkningsbar text.• Presentation 3: Dramatisering av DostojevskijGymnasieelever har arbetat med Dostojevskijs novell “En löjlig människas dröm” och ikreativa uttrycksformer, som film och drama, gestaltat textens möjliga idéer.• Presentation 4: Tolkning av låttexterElever i vuxenutbildning har arbetat med tolkning av kända låttexter och skapande avegna låttexter.MaterialEmpiriskt material i form av elevintervjuer, inspelade samtal, lärarreflektioner ochelevtexter har samlats in under en serie iterativa undervisningsinterventioner under flera 72läsår. Materialet har analyserats med utgångspunkt i Langers (2011) teorier om litteräraföreställningsvärldar och läsarpositioner.Resultat och diskussionPreliminära resultat från det pågående projektet pekar på att ett samspel mellan a) elevers egenproduktion av tolkningsbara texter; b) att möta andra elevers tolkningar i samtal; samt c) lärarensstöttning och modellering av tillämpning av begrepp för litterär analys tillsammans bidrar till attfrämja elevers uppfattningar av skönlitterära texters tolkningsmöjligheter som pluralistiska ochkompletterande snarare än som singulära ”budskap”.Under presentationen ges tillfälle att diskutera resultat och slutsatser från de olika delprojektensamt från projektet i sin helhet.ReferenserCobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments ineducational research. Educational Researcher, 32(1), 9–13.Langer, J. A. (2011). Envisioning Knowledge: Building literacy in the academic disciplines. Teachers CollegePress

    Läs mer om Från en till flera tolkningar
  • Att mötas i tolkning av text

    2020. Ann Ohlson, Anna-Maija Norberg, Björn Kindenberg.

    Konferens

    Att mötas i tolkning av text – presentation från ett litteraturdidaktiskt projekt i gymnasieskolans båda svenskämnen Läsning av skönlitteratur innefattar tolkning, och att utveckla en litterärt tolkande förmåga kan anses vara ett av svenskämnenas grundläggande uppdrag. Även om nationellt jämförande studier har konstaterat tillkortakommanden i elevers tillägnande och tillämpning av litterära begrepp som stöd för analys så har samtidigt vikten av samtal som främjar en tolkande läsupplevelse uppmärksammats. Det är alltså rimligt att anta att en avvägning mellan begreppsbaserad litterär analys och elevers egen reception är centrala komponenter i en framgångsrik litteraturdidaktik. Projektet Budskap bortom raderna, som pågått under två års tid, är ett forskar- och lärargemensamt undervisningsutvecklande projekt baserat i litteraturdidaktisk teori (Langer, 2011) och syftar till att utforska hur en sådan avvägning kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisningspraktik. Med designbaserad forskning (Cobb et al., 2003) som metodansats vill vi fånga upp praktikgrundad kunskap och kontextspecifika undervisningserfarenheter. I enlighet med denna utgångspunkt har projektet genomförts i nära samverkan med lärare med avseende på datainsamling (elevintervjuer, inspelade samtal, lärarreflektioner och elevtexter) samt analys där Langers (2011) teorier om litterära föreställningsvärldar varit vägledande. Presentationen fokuserar gymnasieelevers tolkande läsning av skönlitterär text inom de båda svenskämnena. Preliminära resultat från det pågående projektet pekar på att ett elevers möjlighet att se skönlitterära tolkningar som kompletterande och pluralistiska (snarare än som singulära ”budskap”) gynnas av ett samspel mellan a) elevers egen produktion av tolkningsbara texter; b) att möta andra elevers tolkningar i samtal; samt c) lärarens stöttning och modellering av tillämpning av begrepp för litterär analys. Resultaten diskuteras i ljuset av skillnader mellan de olika svenskämnenas elevsammansättning. Litteraturdidaktik, designbaserad forskning, tolkande läsning Referenser Cobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), 9–13. Langer, J. A. (2011). Envisi

    Läs mer om Att mötas i tolkning av text
  • Critical literacy

    2019. Peter Freebody, Björn Kindenberg. Litteraciteter och flerspråkighet

    Kapitel

    Starting out from an early Swedish example of emerging critical literacy development in the 17th century, the chapter explores literacy as an evolving concept, by reviewing related research. This review hoghlights three aspects of critical literacy relevant for contemporary soecieties: pedagogy, diversity, and the digital environment. The chapter concludes with drawing a lesson from the past, namely that a pedagogy for critical literacy needs to make use of texts connecting to students' experiences, while still critically examining these same texts. 

    Läs mer om Critical literacy
  • Att uttrycka komplexa samband

    2019. Björn Kindenberg, Maria Wiksten. Litteraciteter och flerspråkighet, 112-123

    Kapitel

    Ämnesundervisningen för andraspråkselever har mycket att vinna på att tillämpa ett genrepedagogiskt arbetssätt. Men genrepedagogiken har också kritiserats för stelhet både vad gäller genrernas utformning och den undervisning som är tänkt att synliggöra genrerna. Med begreppet ämneslitteracitet som utgångspunkt diskuteras i kapitlet hur språk- och ämneslärare i samarbete kan använda genrepedagogiken som ett formbart och flexibelt verktyg för att utveckla en text som möter geografiämnets mål.

    Läs mer om Att uttrycka komplexa samband

Visa alla publikationer av Björn Kindenberg vid Stockholms universitet