Profiles

Björn Kindenberg

Björn Kindenberg

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för språkdidaktik
E-post bjorn.kindenberg@isd.su.se
Besöksadress Paviljong E-F
Rum 210
Postadress Institutionen för språkdidaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är licentiand (50%) inom Ämnesdidaktiska forskarskolan och hör till Institutionen för språkdidaktik. Doktorandutbildning inom forskarskolan kombineras med undervisning och utvecklinglärarskap åt Stockholms stad och jag arbetar 40% som SO-lärare på Grimstaskolan i Vällingby, samt 10% vid lärarforskningsplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS).  

Min licentiatuppsats undersöker ämneslärares användning och anpassning av språkligt stöttande undervisningsmodeller, såsom genrepedagogik. Projektet har formen av en fallstudie av språkutvecklande arbetssätt inom historieämnet i en flerspråkig högstadieklass. 

STLS är indelat i nätverk som följer skolans ämnesindelning och jag ingår som en av flera koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk. I rollen som koordinator stöttar vi dels lärare i egna forsknings- och utvecklingsprojekt av språkdidaktisk relevans, dels bedriver vi ett eget forskningsprojekt, som undersöker undervisning som rör texters budskap och tematik. 

 

Min utbildning och erfarenhet

Jag är legitimerad grundskollärare i svenska som andraspråk och SO i årskurs 4-9 samt fil mag i pedagogik. Jag har ca 20 års erfarenhet av arbete i skolan som lärare, skolbibliotekarie, språkutvecklare och IT-pedagog.

Jag har sedan 2013 varit anställd som projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), men är från 2016 tjänstledig för licentiandstudier.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2020. Björn Kindenberg. Book of Abstracts, 29-30

    Bakgrund syfte och frågeställning

    Genom olika former av kompetensutvecklingsinsatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har allt fler ämneslärare i flerspråkiga undervisningskontexter kommit i kontakt med undervisningsmodeller med inriktning på skrivandets roll i det egna ämnet. Särskilt genrepedagogiken, som förenar en lingvistisk teoriram med sociokulturella teorier om lärande (Rose & Martin, 2012), har i detta avseende fått stor spridning (se t.ex. Johansson & Sandell Ring, 2015) och bidragit till undervisning som möjliggör framgångsrikt tillägnande av avancerade skriftliga texttyper förekommande i olika ämnen (Kerfoot & Van Heerden, 2015). Genrepedagogik har vanligtvis såväl implementerats som studerats i miljöer där språkets roll för lärande i viss grad förbisetts i planering och genomförande av ämnesundervisning. Många implementeringsinsatser och studier (exempelvis Schleppegrell & Moore, 2017), har därför fokuserat på en ”nybörjarnivå” av genreimplementering och studier i miljöer där lärare och elever har tillgång till en bredare genrerepertoar saknas följaktligen.

    Att undersöka denna typ av miljöer, vilket gjorts i den studie som denna presentation redogör för, fyller därför en empirisk lucka. Ett ytterligare bidrag görs i studien till den diskussion som under längre tid förts om genrepedagogikens föregivna ”stelhet”, både med avseende på genre och pedagogik (se bl.a. Liberg, 2008) som återkommande framförts. Den för studien vägledande frågeställningen har varit hur risken för potentiellt förskrivande och begränsande aspekter av genrepedagogiken hanteras i en språkutvecklande ämnesundervisningspraktik.

    Metod

    Den här presenterade studien är en fallstudie i flerspråkig ämnesundervisningsmiljö (elever i årskurs 8, under ett femveckors arbetsområde i historia) som undersöker hur läraren genom olika typer av didaktiska val och strategier hanterar en undervisningskontext där eleverna tidigare arbetat med olika typer av genrer. Elevernas genrepertoar är således relativt bred samtidigt som behärskningsnivån är mycket differentierad, vilket ställer krav på lärarens sätt att flexibelt anpassa genrearbetet. 

    Resultat och diskussion

    I studien visas och begreppsliggörs hur lärare kan använda sig av ett komplementärt synsätt på genrer som både fixerade och flexibla, och då på ett behovsanpassat sätt kan erbjuda eleverna såväl korrekta som kloka val i förhållande till textskapande. Detta begreppsliggörande (fixerade/flexibla; korrekta/kloka) understöder genrestudier utförda på senare tid, exempelvis Moore (2019) som pekar på genrepedagogikens potential att utvecklas för att hantera både de specifika krav som ställs inom olika ämnen och de dubbla krav på mallar och flexibilitet som uppstår i språkligt differentierade undervisningsmiljöer.

  • 2019. Björn Kindenberg, Maria Wiksten. Litteraciteter och flerspråkighet, 112-123

    Ämnesundervisningen för andraspråkselever har mycket att vinna på att tillämpa ett genrepedagogiskt arbetssätt. Men genrepedagogiken har också kritiserats för stelhet både vad gäller genrernas utformning och den undervisning som är tänkt att synliggöra genrerna. Med begreppet ämneslitteracitet som utgångspunkt diskuteras i kapitlet hur språk- och ämneslärare i samarbete kan använda genrepedagogiken som ett formbart och flexibelt verktyg för att utveckla en text som möter geografiämnets mål.

  • 2019. Peter Freebody, Björn Kindenberg. Litteraciteter och flerspråkighet

    Starting out from an early Swedish example of emerging critical literacy development in the 17th century, the chapter explores literacy as an evolving concept, by reviewing related research. This review hoghlights three aspects of critical literacy relevant for contemporary soecieties: pedagogy, diversity, and the digital environment. The chapter concludes with drawing a lesson from the past, namely that a pedagogy for critical literacy needs to make use of texts connecting to students' experiences, while still critically examining these same texts. 

  • 2019. Björn Kindenberg.

    Interpretive and reflective reading of fiction is an important element of the school subjects of Swedish and Swedish as a second language, pivotal for fostering free-spirited, democratic citizens (Svedner, 2012), in turn making the pedagogical process of literature instruction an important object of study. This pedagogical process has been widely examined from different theoretical standpoints (Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011). While many of these studies are grounded in observation of classroom practice, few have, however, involved teachers in the systematic process of designing and developing pedagogical interventions. 

    Our small-scale study uses a design-based research approach (Cobb et al., 2003), involving 9 teachers from elementary and lower secondary school in the process of developing a pedagogical design for interpretive and reflective fictional reading of potential meanings, or “messages”, in literary texts. The aim of the study is to explore powerful pedagogical design principles (Cobb et al., 2003), grounded in teachers’ knowledge of reading instruction.  

    Although the notion of “message” in texts has been questioned (Lundström et al., 2011), the term is stated in the content description of the Swedish curriculum, and thus a part of the reality of teachers’ pedagogical planning. The present study frames the, arguably problematic, term “message” in a theoretical framework informed by Langer (2011), and the adjunct concept of envisionment. 

    The study poses the research question: what pedagogical design principles need to be foregrounded, when teaching with the aim of developing students’ fictional reading of texts’ messages?  

    Empirical material consists of students’ texts, recorded lessons and talks with teachers, and texts documenting teachers’ instructional design documents. Preliminary findings include design principles for using multi-media when exploring texts’ messages, and principles for “safe-guarding” students against teachers’ own message-reading, as this privileged reading may, unintentionally, limit the interpretive range of classroom discourse.

  • 2019. Björn Kindenberg.
  • 2019. Björn Kindenberg (et al.).

    Tolkande och reflekterande läsning av skönlitteratur är en viktig del av ämnena svenska och svenska som andraspråk, inte minst i fostran av demokratiska medborgare (Svedner, 2012). Detta gör litteraturundervisningen till ett viktigt studieobjekt. 

    Även om det genomförts många klassrumsstudier om litteraturundervisning (t.ex. Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011), har ganska få involverat lärare i forskningsprocessen. Vår studie utgår ifrån en design-baserad ansats (Cobb et al., 2003), där nio lärare från grundskolans tre stadier tillsammans med forskare planerat och genomfört undervisning i syfte att utveckla elevers tolkande och reflekterade läsning av skönlitterära texters budskap. Texters budskap är ett vanligt, men också omstritt (t.ex. Lundström et al., 2011) begrepp. I studien används begreppet budskap pragmatiskt, som en konkret utgångspunkt för undervisning där begreppet sedan breddas och fördjupas genom en iterativ serie av undervisningsinterventioner. I studien har följande forskningsfrågor formulerats:  

    • Vad innebär det att urskilja budskap i skönlitterära texter? 

    • Vad hindrar och möjliggör för elever att urskilja budskap i skönlitterära texter? 

    • Hur kan elevers förmåga att urskilja texters budskap fördjupas genom undervisning? 

    Langers (2011) läsarpositioner används som ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som väglett analys och undervisningsdesign. 

    Det empiriska materialet består av elevtexter, inspelade elevsamtal, inspelade undervisningsavsnitt, lärares undervisningsmaterial och inspelade samtal mellan lärare och forskare.  

    Resultatet visar bland annat att specifika undervisningsaktiviteter, exempelvis att försätta elever i situationer av aktivt budskapsskapande fördjupar elevers tolkning av text. Vidare visar resultaten att lärarens stöttning både kan underlätta och hindra elevers tolkning av text. 

  • 2019. Björn Kindenberg.
  • 2018. Björn Kindenberg, Per-Olof Wickman. Pedagogiska Magasinet (2), 14-17
  • 2017. Björn Kindenberg, Maria Wiksten.

    Idag ingår det i ämneslärarens uppdrag att utveckla både elevernas kunskaper och språk. När eleverna arbetar med NO-ämnet är ju språket, kunskaperna och tänkandet sammanlänkat. Därför behöver eleverna få språkliga strategier av dig som lärare för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

    Språkutvecklande NO-undervisning innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Boken hjälper dig till exempel med hur du: stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter, arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande, formulerar muntligt, utmanande frågor, går igenom ord och begrepp i en text osv.

    Innehållet utgår från den senaste forskningenom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Visa alla publikationer av Björn Kindenberg vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 19 november 2020

Bokmärk och dela Tipsa