Alvar Atterving-Blomgren Timlärare
Kontakt
Namn och titel: Alvar Atterving-BlomgrenTimlärare
Arbetsplats: Historiska institutionen Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum D980Universitetsvägen 10 D, plan 9
Postadress Historiska institutionen106 91 Stockholm
Om mig
Jag är vikarierande lektor i äldre historia och jobbar som forskare och lärare på Historiska institutionen. 2022 disputerade jag på en avhandling om populärpolitik i England under franska revolutionens tidevarv. Avhandlingen belönades 2023 med Högskoleföreningens pris för framstående vetenskaplig prestation.
Mina forskningsområden:
• Demokrati
• Känslor och politik
• Proteströrelser och uppror
• Sverige och Storbritannien
För närvarande arbetar jag med ett postdok-projekt om politisk propaganda och grafisk design i Stockholm under tidigt 1800-tal, finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning.
Jag deltar även i det internationella forskningsprojektet Re-imagining Democracy där jag undersöker föreställningar om demokrati i 1800-talets Sverige. I denna kontext har jag skrivit om de första svenska demokraterna för The University of Oxford Centre for Intellectual History Blog.
Se inlägget här:
Carl Rudolf Löwstedt, the first Swedish democrat?
.
Delkursansvarig för Historia som vetenskap (7,5 hp) och Historia med ämnesdidaktik (7,5 hp). Jag undevisar även på B-uppsatskursen på Historia II och handleder uppsatser på kandidat- och masternivå.
Avslutade forskningsprojekt
Med början 1792 ställdes Storbritannien för en rad omtumlande händelser som förde landet till gränsen för kollaps. Inspirerade av franska revolutionens ideal om frihet och rättvisa började även brittiska arbetare att organisera sig och makteliten fruktade att de snart skulle förlora sina huvuden i giljotinen. Landet delades i två läger: de som kämpade för att bevara adelsväldet och de som ville reformera eller störta det.
I det här projektet undersöker jag vilka känslor som politiker och aktivister använde i kampen om makten i Storbritannien under revolutionstiden från 1792 till 1812. Utan känslor blir det ingen politik. Känslor påverkar vårt handlande och skapar engagemang och gemenskap, men också fientlighet och radikalisering. Genom att studera Storbritannien under revolutionstiden ger projektet ett historiskt perspektiv på känslornas roll i politiken med syfte att bättre kunna förstå politisk mobilisering och polarisering i vår egen tid.