Jag undervisar inom arbets- och organisationspsykologi med fokus på hur arbete, organisation och arbetsvillkor påverkar människors hälsa, motivation och prestation. Vid Stockholms universitet är jag kursansvarig för grundkursen i organisationspsykologi och undervisar även på kurser inom personal, arbete och organisation samt på masternivå i arbets-, stress- och hälsopsykologi. Jag handleder studenter på grund-, avancerad och forskarnivå.

I min undervisning använder jag bland annat problembaserat lärande, studentaktiva undervisningsformer och kollegialt lärande. Jag strävar efter att knyta teoretiska perspektiv till verkliga problem i arbetslivet och att ge studenterna möjlighet att använda sina kunskaper för att analysera och förstå aktuella arbets- och organisationsfrågor.

Min forskning är inom arbets- och organisationspsykologi och arbetsmiljö, med särskilt fokus på arbetstider, återhämtning, sömn, stress, trötthet och säkerhet. En central utgångspunkt är att människors hälsa, återhämtning och prestation påverkas av samspelet mellan individ, organisation och teknik.

Jag studerar bland annat hur arbetstidens förläggning, skiftarbete och korta vilotider mellan arbetspass påverkar sömn, återhämtning, trötthet, kognitiv funktion och hälsa. Ett annat viktigt forskningsområde är hur ledarskap och organisatoriska förutsättningar kan skapa bättre möjligheter till återhämtning och bidra till hållbara arbetsvillkor. Min forskning omfattar även implementering, med fokus på hur forskningsbaserad kunskap kan omsättas i praktiken och vilka organisatoriska förutsättningar som underlättar eller försvårar förändring.

En stor del av min forskning bedrivs i hälso- och sjukvården. Här studerar jag hur arbetstider, bemanning, arbetsbelastning och återhämtning påverkar både medarbetares hälsa och patientsäkerhet. Forskningen bedrivs i nära samverkan med vårdorganisationer, myndigheter och arbetsmarknadens parter, med ambitionen att utveckla kunskap som kan användas för att skapa hållbara arbetsvillkor och en säker vård.

En viktig del av min forskning är att omsätta forskningsbaserad kunskap i praktiken. Tillsammans med Marie Söderström har jag utvecklat Handbok i återhämtning, ett kunskaps- och metodstöd som sammanför forskning om återhämtning med konkreta verktyg för arbete på individ- och organisationsnivå. Handboken har fått bred användning inom hälso- och sjukvården och har utgjort en grund för utbildnings- och utvecklingsinsatser i flera regioner och verksamheter.  

Jag leder för närvarande flera forskningsprojekt. I projektet Schemalagd återhämtning, finansierat av Region Stockholm, undersöker vi hur återhämtning kan integreras i schemaläggning och organisation av arbetet. I projektet Bädda för Kvalitet via Ledarskap för återhämtning, finansierat av AFA Försäkring, studerar vi hur ledarskap och organisatoriska förutsättningar kan stödja återhämtning i arbetet. Jag leder även ett FORTE-finansierat projekt om det nya arbetstidsavtalet och 11-timmarsregeln, där vi undersöker hur förändrade regler för dygnsvila påverkar scheman, arbetsmiljö och hälsa inom vård och omsorg.

Jag medverkar även i forskningsprojekt om hälsofrämjande ledarskap samt om återhämtning för ett hållbart arbetsliv vid skiftarbete. Gemensamt för dessa projekt är ett fokus på hur arbetsvillkor, ledarskap och organisatoriska förutsättningar kan utformas för att främja återhämtning, hälsa och hållbarhet över tid.

LinedIn: https://www.linkedin.com/in/anna-dahlgren-75822b67/

Articles in peer-reviewed journals

Tucker P, Epstein M, Dahlgren A.(2026). Promoting Sustainable Work Hours Through Participatory Scheduling: A Cross-Sectional Study Employing Objective Working Time Data. Journal of Nursing Management. doi: 10.1155/jonm/4164713

Epstein, M., Söderström, M., Rudman, A., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2026). The importance of self-care and contextual factors: A process evaluation of a recovery intervention for new nurses. International Journal of Nursing Studies Advances, Article 100485. https://doi.org/10.1016/j.ijnsa.2026.100485

Jennysdotter Olofsgård, F., Ran, C., Spulber, S., Steinberg, A., Sjöstrand, C., Waldenlind, E., Lantz, M., Sundholm, A., Söderström, M., Dahlgren, A., & Belin, A. C. (2025). Characterization of insomnia and sleep quality in a cohort with cluster headache. Headache, 65(8), 1294–1307. https://doi.org/10.1111/head.15034

Ros, A., Danielsson, C., Dahlgren, A., Ekstedt, M., Pukk Härenstam, K., Unbeck, M., & Walfridsson, H. (2025). Knowledge of patient safety is important for physicians - Swedish national competency goals for patient safety. Läkartidningen, 122.

Öster, K., Söderström, M., Tucker, P., Axelsson, J., Kecklund, G., & Dahlgren, A. (2025). Quick Returns: A Quasi‐Experimental Field Study on the Effects on Sleep, Fatigue and Cognitive Performance. JOURNAL OF SLEEP RESEARCH, e70244. https://doi.org/10.1111/jsr.70244

Eriksson, B., Svartengren, M., Göras, C., Dahlgren, A., Lindblom, J., & Arakelian, E. (2025). When is digital documentation at its best? Swedish perioperative nurses’ experiences of digital documentation and its impact at their work environment: a qualitative study. BMJ Open, 15(12), e104968. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2025-104968

Hernandez, I., Rudman, A., Tucker, P., Kecklund, G., & Dahlgren, A. (2025). A Longitudinal Study of Nursing Staffs’ Shift Schedules during the COVID-19 Pandemic. NORDIC JOURNAL OF WORKING LIFE STUDIES. https://doi.org/10.18291/njwls.156659

Hernandez, I., Arakelian, E., Rudman, A., & Dahlgren, A. (2024). An Organizational Recovery Paradox in Managing Working Hours, Staffing, and Recovery During the COVID-19 Pandemic - a Qualitative Study. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 9(1), 6–6. DOI: 10.16993/sjwop.286

Öster, K., Tucker, P., Söderström, M., & Dahlgren, A. (2024). Quick returns, sleep, sleepiness and stress – An intra-individual field study on objective sleep and diary data. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 50(6), 466–474. https://doi.org/10.5271/sjweh.4175

Hernandez, I., Söderström, M., Rudman, A., & Dahlgren, A. (2024). Under pressure - Nursing staff’s perspectives on working hours and recovery during the COVID-19 pandemic: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies Advances, 7, Article 100225. https://doi.org/10.1016/j.ijnsa.2024.100225

Epstein, M., Arakelian, E., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2023). Managing Sustainable Working Hours within Participatory Working Time Scheduling for Nurses and Assistant Nurses: A Qualitative Interview Study with Managers and Staffing Assistants. Journal of Nursing Management, 2023, 1–12. https://doi.org/10.1155/2023/8096034

Ran, C., Jennysdotter Olofsgård, F., Steinberg, A., Sjöstrand, C., Waldenlind, E., Dahlgren, A., & Belin, A. C. (2023). Patients with cluster headache show signs of insomnia and sleep related stress: results from an actigraphy and self-assessed sleep study. Journal of Headache and Pain, 24(1), Article 114. https://doi.org/10.1186/s10194-023-01650-w

Öster, K., Tucker, P., Söderström, M., & Dahlgren, A. (2023). Pros and cons of quick returns—a cross-sectional survey among Swedish nurses and nurse assistants. Industrial Health, 61(5), Article 2022–0033. https://doi.org/10.2486/indhealth.2022-0033

Dahlgren, A., Tucker, P., Epstein, M., Gustavsson, P., & Söderström, M. (2022). Randomised control trial of a proactive intervention supporting recovery in relation to stress and irregular work hours: effects on sleep, burn-out, fatigue and somatic symptoms. Occupational and Environmental Medicine (London, England), 79(7), 460–468. https://doi.org/10.1136/oemed-2021-107789

Dahlgren, A., Tucker, P., Bujacz, A., Frögéli, E., Rudman, A., & Gustavsson, P. (2021). Intensive longitudinal study of newly graduated nurses’ quick returns and self-rated stress. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 47(5), 404–407. https://doi.org/10.5271/sjweh.3962

Bujacz, A., Rudman, A., Gustavsson, P., Dahlgren, A., & Tucker, P. (2021). Psychosocial working conditions of shiftworking nurses: A long‐term latent transition analysis. Journal of Nursing Management, 29(8), 2603–2610. https://doi.org/10.1111/jonm.13430

Rudman, A., Arborelius, L., Dahlgren, A., Finnes, A., & Gustavsson, P. (2020). Consequences of early career nurse burnout: A prospective long-term follow-up on cognitive functions, depressive symptoms, and insomnia. EClinicalMedicine, 27, Article 100565. https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100565

Dall’Ora, C., & Dahlgren, A. (2020). Shift work in nursing: closing the knowledge gaps and advancing innovation in practice. INTERNATIONAL JOURNAL OF NURSING STUDIES, 112, Article 103743. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2020.103743

Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2020). Sleep and fatigue in newly graduated nurses—Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of Clinical Nursing, 29(1–2), 184–194. https://doi.org/10.1111/jocn.15076

Hellström, A., Kassaye Tessma, M., Flink, M., Dahlgren, A., Schildmeijer, K., & Ekstedt, M. (2019). Validation of the patient activation measure in patients at discharge from hospitals and at distance from hospital care in Sweden. BMC Public Health, 19(1), Article 1701. https://doi.org/10.1186/s12889-019-8025-1

Dahlgren A, Tucker P, Gustavsson P, Rudman A. Quick returns and night work as predictors of sleep quality, fatigue, work-family balance and satisfaction with work hours. Chronobiology international 2016 33;6 759-67. https://doi.org/10.3109/07420528.2016.1167725

Ekstedt, M., & Dahlgren, A. (2015). Safe care also in the home: a future challenge. Läkartidningen, 112.

van Leeuwen, W. M. A., Kircher, A., Dahlgren, A., Lützhöft, M., Barnett, M., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2013). Sleep, Sleepiness, and Neurobehavioral Performance While on Watch in a Simulated 4 Hours on/8 Hours off Maritime Watch System. Chronobiology International, 30(9), 1108–1115. https://doi.org/10.3109/07420528.2013.800874

Lützhöft M, Dahlgren A, Kircher A, Thorslund B, Gillberg M. Fatigue at sea in Swedish shipping-a field study. American journal of industrial medicine 2010 53;7 733-40. DOI: 10.1002/ajim.20814

Tucker, P., Brown, M., Dahlgren, A., Davies, G., Ebden, P., Folkard, S., Hutchings, H., & Åkerstedt, T. (2010). The Impact of Junior Doctors’ Worktime Arrangements on Their Fatigue and well-being. Scandinavian Journal of Work, Environment ＆ Health, 36(6), 458–465. https://doi.org/10.5271/sjweh.2985

Brown, M., Tucker, P., Rapport, F., Hutchings, H., Dahlgren, A., Davies, G., & Ebden, P. (2010). The impact of shift patterns on junior doctors’ perceptions of fatigue, training, work/life balance and the role of social support. BMJ Quality & Safety, 19(6), e36-4. https://doi.org/10.1136/qshc.2008.030734

Dahlgren A, Kecklund G, Theorell T, Akerstedt T. Day-to-day variation in saliva cortisol--relation with sleep, stress and self-rated health. Biological psychology 2009 82;2 149-55. 10.1016/j.biopsycho.2009.07.001

Tucker, P., Dahlgren, A., Akerstedt, T., & Waterhouse, J. (2008). The impact of free-time activities on sleep, recovery and well-being. Applied Ergonomics, 39(5), 653–662. https://doi.org/10.1016/j.apergo.2007.12.002

Dahlgren, A., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2006). Overtime Work and Its Effects on Sleep, Sleepiness, Cortisol and Blood Pressure in an Experimental Field Study. Scandinavian Journal of Work, Environment ＆ Health, 32(4), 318-327. https://doi.org/10.5271/sjweh.1016

Dahlgren, A., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2005). Different Levels of work-related Stress and the Effects on Sleep, Fatigue and Cortisol. Scandinavian Journal of Work, Environment ＆ Health, 31(4), 277–285. https://doi.org/10.5271/sjweh.883

Dahlgren, A., Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2004). Individual Differences in the Diurnal Cortisol Response to Stress. Chronobiology International, 21(6), 913–922. https://doi.org/10.1081/CBI-200035937

Kecklund G, Ekstedt M, Akerstedt T, Dahlgren A, Samuelson B. The effects of double-shifts (15.5 hours) on sleep, fatigue and health. Journal of human ergology 2001 30;1-2 53-8

Reports and monographs

Dahlgren, A., Öster, K., Söderström, M., Epstein, M., & Brulin, E. (2023). Forskningsöversikt över korta vilotider samt rekommendationer för säker och hälsosam arbetstidsförläggning - Ändrade regler för dygnsvila inom kommun- och regionsektorn (Rapport 2023:11).

Rudman, A., Melander, S., Lindström, V, Falk, L., Hörberg A., Ehrenberg, A., Wallin, L., Rasoal, D., Dahlgren, A., Boström, A.M. Gustavsson, P., Dahl, O. (2022). Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling. (Rapport 2022:4). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Dahlgren, A, Söderström M. Handbok i återhämtning https://ki.se/media/268910/download?_gl=1*13vnmnf*_up*MQ..*_ga*MzA4NDgwMjM4LjE3NjU0NjkyOTQ.*_ga_VZD17KHKE3*czE3NjU0NjkyOTQkbzEkZzAkdDE3NjU0NjkyOTQkajYwJGwwJGgw

Hernandez, I., Rudman, A., Dahlgren, A. (2022). Arbetsmiljö och arbetstider under Covid-19 pandemin. (Rapport 2022:2). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Öster, K., Westerlund, S., Dahlgren, A., Söderström, M. (2021). Hälsa, säkerhet och återhämtning vid korta vilotider - Beskrivning av rekrytering och enkätresultat från baslinjen i en interventionsstudie inom forskningsprojektet Korta vilotider. Rapport 2021:1. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Dahlgren, A., Epstein, M., Rudman, A., Söderström, M. (2020). Återhämtningsprogrammet Bädda för Kvalitet – proaktiva strategier för återhämtning i främjande av hälsa och arbetsprestation. Vetenskaplig slutrapport till AFA Försäkring (drnr 150024). Rapport 2020:3. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Dahlgren, A., Reinius, M., Epstein, M., Rudman, A., Gustavsson, P., & Söderström, M. (2020). Arbetstider, återhämtning, hälsa och säkerhet bland nyutexaminerade sjuksköterskor Beskrivning av rekrytering och enkätresultat från baslinjemätningen i projektet Bädda för Kvalitet (Rapport 2020:2). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Söderström, M., Epstein, M., & Dahlgren, A. (2020). Återhämtningsprogrammet Bädda för Kvalitet: Innehåll, upplägg och utvärdering (Rapport 2020:4). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Rudman, A., Hörberg, A., Dahlgren, A., Gustavsson, P. (2020). Hälsa ett dedennium efter karriärstart: Långtidsuppföljning av LUST-studien. Vetenskaplig slutrapport till AFA Försäkring (dnr 150284). Rapport B2020:12. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Juréhn, I., Lidström, E., Annell, S., Inzunza, M., Rudman, A., Dahlgren, A., Agrenius, B., Gustavsson P. (2020). Förekomst, utveckling och konsekvenser av emotionella krav för nya professionella inom kontaktyrken – en longitudinell studie av relaitonen mellan emotionella krav och upplevelser av stress. Rapport B2020:1. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Rudman, A., Dahlgren, A., Frögéli, E., Reinius, M., Skyvell Nilsson, M., Göransson, K., Sjöström-Bujacz, A. Gustavsson P. (2019). Sjuksköterskor 10 år efter examen. Karriär och hälsa. En uppföljning av LUST-undersökningen. Skriftserie B2019:1

Rudman, A., Agrenius, B., Sjöström-Bujacz, A., Dahlgren, A., Arborelius, L., Frögéli, E., Gustavsson, P. (2018). Hälsa ett decennium efter karriärstart: Teknisk rapport för datainsamlingen LUST II (oktober 2017 – januari 2018). Skriftserie C2018:1.

Epstein, M., Dahlgren, A., Söderstöm, M., Rudman, A. (2018). Schemaläggning i vården: schemaläggares och nyutexamnierade sjuksköterskors perspektiv. Skriftserie B:2018:2.

Frögéli, E., Högman, N., Aurell, J., Rudman, A., Dahlgren, A., Gustavsson, P. (2017a). An Intensive prospective study of newly registered nurses’ experiences of entering the profession during 2015. Report B 2017:4

Frögéli E, Högman N, Aurell J, Rudman A., Dahlgren A., Gustavsson, P. (2017b). An Intensive prospective study of newly registered nurses’ experiences of entering the profession during 2016. Report B 2017:3

Gustavsson, P., Frögéli, E., Dahlgren, A., Lövgren, M., Rudman, A. (2015). Nya sjuksköterskors exponering för höga arbetskrav, låg kontroll och lågt stöd under sina första tre år i yrkeslivet. Skriftserie B NR 2015:1.

Dahlgren, A. (2006). Work stress and overtime work – effects on cortisol, sleep, sleepiness and health. Doctoral Thesis in Psychology. Stockholm University.

Kecklund, G., Dahlgren, A., & Åkerstedt, T. (2002). A study on self determined work hours: how does influence of work hours affect stress, health and well-being? Stress Research Reports No 305, -73p. (Swe).

Ekstedt, M., Kecklund, G., Dahlgren, A., Åkerstedt, T., & Samuelson, B. (2001). Could double shifts be an acceptable shift schedule? - Effects on stress, recovery and health. Stress Research Reports,No 301, -94p. (Swe)