Forskargrupp Arbetstider, återhämtning och säkerhet
Vår forskning utgår från en systemsyn, vilket innebär att vi studerar olika aspekter av arbetstider, återhämtning och säkerhet på både individ- och organisationsnivå.
Målet är att bidra med kunskap som kan användas i ett systematiskt arbete för ett hållbart arbetsliv, där trötthet (eller brist på återhämtning) ses som en risk för hälsa och säkerhet.
Arbetstider
Förutom arbetsbelastning och stress så utgör arbetstiderna en viktig förutsättning för återhämtning. Olika schemamodeller och olika typer av skift eller skiftkombinationer kan påverka personalens möjligheter till återhämtning och ha implikationer för hälsa och säkerhet. Arbetstidsforskningen har utmynnat i en rad råd kring olika aspekter av schemaläggningen. Fokus för några av våra forskningsprojekt handlar om vilka faktorer som främjar hållbarhet vid individuell schemaplanering samt hur korta vilotider (mindre än elva timmars vila) mellan arbetspassen påverkar stress och kognition.
Hållbar arbetstidsförläggning pptx, 1.6 MB. (pptx)
Mer information om skiftarbete
Inom projektet Bädda för kvalitet utvecklades ett verktyg där sjuksköterskor kunde utvärdera sina arbetstidsscheman. Testa att mata in ett arbetstidsschema i arbetstidsutvärderingsverktyget ArturNurse och få en utvärdering av trötthetsrisker.
Återhämtning
Återhämtning är en nyckelfaktor för att klara av en period av hög stress och belastning. Samtidigt är det paradoxalt nog just under påfrestande perioder, då återhämtning behövs som mest, som den ofta är som svårast att få till. I vår forskning har vi bred ansats och tittar på flera aspekter av återhämtning, så som sömn, vila, pauser, och aktiviteter som ger energi. Återhämtning i en arbetslivskontext handlar om att möjliggöra återhämtning både under arbetet och mellan arbetspassen. Ett fokus för forskargruppens projekt är att undersöka hur man kan stärka återhämtningen både på individnivå och organisationsnivå i relation till arbetsrelaterad stress och oregelbundna arbetstider.
Delar av materialet från våra tillämpade forskningsprojekt finns sammanfattade i en handbok i återhämtning som finns att ladda ner gratis. Kontakta oss om ni vill ha den som en tyckt folder.
Handbok i återhämtning pdf, 2.7 MB.
Lyssna på ljudfilen (ki.se) med övning i medveten närvaro genom "kroppsskanning".
Mer information om återhämtning finns hos Sunt Arbetsliv
Återhämtning i arbetslivet pdf, 3.6 MB.
Säkerhet
Säkerhet har samband med arbetstider och återhämtning. Att arbeta natt eller tidiga morgonskift är förenat med ökade risker för att göra fel och misstag i arbetet. Bristande återhämtning och trötthet påverkar kognitiv förmåga och emotionsreglering, vilket kan påverka arbetsprestation och teamarbete. Mer långsiktigt riskerar bristande återhämtning, belastande arbetstider och trötthet att leda till ohälsa, sjukskrivning och ökad personalomsättning, vilket är negativt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Att se trötthet som en riskfaktor i relation till arbetstider och arbetsbelastning kan vara värdefullt både utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och ett patientsäkerhetsperspektiv.
För att uppnå god patientsäkerhet krävs att man arbetar utifrån en systemsyn med fler frågor än arbetstider och trötthet. Säkerhet är dynamiskt och summan av många olika aspekter i systemet och skapas i interaktionen mellan människa, teknik och organisation. För de som är intresserade av att lära sig mer om patientsäkerhet driver forskargruppen i samarbete med LIME/KI en uppdragsutbildning i patientsäkerhet.
Arbetsmiljö och patientsäkerhet (Vimeo)
Det finns inga kopplade forskningsprojekt.
Tucker, P., Epstein, M., & Dahlgren, A. (2026). Promoting Sustainable Work Hours Through Participatory Scheduling: A Cross-Sectional Study Employing Objective Working Time Data. Journal of Nursing Management. doi: 10.1155/jonm/4164713
Epstein, M., Söderström, M., Rudman, A., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2026). The importance of self-care and contextual factors: A process evaluation of a recovery intervention for new nurses. International Journal of Nursing Studies Advances, 100485. doi: 10.1016/j.ijnsa.2026.100485
Jennysdotter Olofsgård, F., Ran, C., Spulber, S., Steinberg, A., Sjöstrand, C., Waldenlind, E., Lantz, M., Sundholm, A., Söderström, M., Dahlgren, A., & Belin, A. C. (2025). Characterization of insomnia and sleep quality in a cohort with cluster headache. Headache, 65(8), 1294–1307. doi: 10.1111/head.15034
Ros, A., Danielsson, C., Dahlgren, A., Ekstedt, M., Pukk Härenstam, K., Unbeck, M., & Walfridsson, H. (2025). Knowledge of patient safety is important for physicians - Swedish national competency goals for patient safety. Läkartidningen, 122.
Öster, K., Söderström, M., Tucker, P., Axelsson, J., Kecklund, G., & Dahlgren, A. (2025). Quick Returns: A Quasi‐Experimental Field Study on the Effects on Sleep, Fatigue and Cognitive Performance. Journal of Sleep Research, e70244. doi: 10.1111/jsr.70244
Eriksson, B., Svartengren, M., Göras, C., Dahlgren, A., Lindblom, J., & Arakelian, E. (2025). When is digital documentation at its best? Swedish perioperative nurses’ experiences of digital documentation and its impact at their work environment: a qualitative study. BMJ Open, 15(12), e104968. doi: 10.1136/bmjopen-2025-104968
Hernandez, I., Rudman, A., Tucker, P., Kecklund, G., & Dahlgren, A. (2025). A Longitudinal Study of Nursing Staffs’ Shift Schedules during the COVID-19 Pandemic. Nordic Journal of Working Life Studies. doi: 10.18291/njwls.156659
Hernandez, I., Arakelian, E., Rudman, A., & Dahlgren, A. (2024). An Organizational Recovery Paradox in Managing Working Hours, Staffing, and Recovery During the COVID-19 Pandemic - a Qualitative Study. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 9(1), 6–6. doi: 10.16993/sjwop.286
Öster, K., Tucker, P., Söderström, M., & Dahlgren, A. (2024). Quick returns, sleep, sleepiness and stress – An intra-individual field study on objective sleep and diary data. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 50(6), 466–474. doi: 10.5271/sjweh.4175
Hernandez, I., Söderström, M., Rudman, A., & Dahlgren, A. (2024). Under pressure - Nursing staff’s perspectives on working hours and recovery during the COVID-19 pandemic: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies Advances, 7, 100225. doi: 10.1016/j.ijnsa.2024.100225
Epstein, M., Arakelian, E., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2023). Managing Sustainable Working Hours within Participatory Working Time Scheduling for Nurses and Assistant Nurses: A Qualitative Interview Study with Managers and Staffing Assistants. Journal of Nursing Management, 1–12. doi: 10.1155/2023/8096034
Ran, C., Jennysdotter Olofsgård, F., Steinberg, A., Sjöstrand, C., Waldenlind, E., Dahlgren, A., & Belin, A. C. (2023). Patients with cluster headache show signs of insomnia and sleep related stress: results from an actigraphy and self-assessed sleep study. Journal of Headache and Pain, 24(1), 114. doi: 10.1186/s10194-023-01650-w
Öster, K., Tucker, P., Söderström, M., & Dahlgren, A. (2023). Pros and cons of quick returns—a cross-sectional survey among Swedish nurses and nurse assistants. Industrial Health, 61(5), 2022–0033. doi: 10.2486/indhealth.2022-0033
Dahlgren, A., Tucker, P., Epstein, M., Gustavsson, P., & Söderström, M. (2022). Randomised control trial of a proactive intervention supporting recovery in relation to stress and irregular work hours: effects on sleep, burn-out, fatigue and somatic symptoms. Occupational and Environmental Medicine (London, England), 79(7), 460–468. doi: 10.1136/oemed-2021-107789
Dahlgren, A., Tucker, P., Bujacz, A., Frögéli, E., Rudman, A., & Gustavsson, P. (2021). Intensive longitudinal study of newly graduated nurses’ quick returns and self-rated stress. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 47(5), 404–407. doi: 10.5271/sjweh.3962
Bujacz, A., Rudman, A., Gustavsson, P., Dahlgren, A., & Tucker, P. (2021). Psychosocial working conditions of shiftworking nurses: A long‐term latent transition analysis. Journal of Nursing Management, 29(8), 2603–2610. doi: 10.1111/jonm.13430
Rudman, A., Arborelius, L., Dahlgren, A., Finnes, A., & Gustavsson, P. (2020). Consequences of early career nurse burnout: A prospective long-term follow-up on cognitive functions, depressive symptoms, and insomnia. EClinicalMedicine, 27, 100565. doi: 10.1016/j.eclinm.2020.100565
Dall’Ora, C., & Dahlgren, A. (2020). Shift work in nursing: closing the knowledge gaps and advancing innovation in practice. International Journal of Nursing Studies, 112, 103743. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2020.103743
Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2020). Sleep and fatigue in newly graduated nurses—Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of Clinical Nursing, 29(1–2), 184–194. doi: 10.1111/jocn.15076
Hellström, A., Kassaye Tessma, M., Flink, M., Dahlgren, A., Schildmeijer, K., & Ekstedt, M. (2019). Validation of the patient activation measure in patients at discharge from hospitals and at distance from hospital care in Sweden. BMC Public Health, 19(1), 1701. doi: 10.1186/s12889-019-8025-1
Dahlgren, A., Tucker, P., Gustavsson, P., & Rudman, A. (2016). Quick returns and night work as predictors of sleep quality, fatigue, work-family balance and satisfaction with work hours. Chronobiology International, 33(6), 759–67. doi: 10.3109/07420528.2016.1167725
Ekstedt, M., & Dahlgren, A. (2015). Safe care also in the home: a future challenge. Läkartidningen, 112.
van Leeuwen, W. M. A., Kircher, A., Dahlgren, A., Lützhöft, M., Barnett, M., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2013). Sleep, Sleepiness, and Neurobehavioral Performance While on Watch in a Simulated 4 Hours on/8 Hours off Maritime Watch System. Chronobiology International, 30(9), 1108–1115. doi: 10.3109/07420528.2013.800874
Lützhöft, M., Dahlgren, A., Kircher, A., Thorslund, B., & Gillberg, M. (2010). Fatigue at sea in Swedish shipping-a field study. American Journal of Industrial Medicine, 53(7), 733–40. doi: 10.1002/ajim.20814
Tucker, P., Brown, M., Dahlgren, A., Davies, G., Ebden, P., Folkard, S., Hutchings, H., & Åkerstedt, T. (2010). The Impact of Junior Doctors’ Worktime Arrangements on Their Fatigue and well-being. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 36(6), 458–465. doi: 10.5271/sjweh.2985
Brown, M., Tucker, P., Rapport, F., Hutchings, H., Dahlgren, A., Davies, G., & Ebden, P. (2010). The impact of shift patterns on junior doctors’ perceptions of fatigue, training, work/life balance and the role of social support. BMJ Quality & Safety, 19(6), e36-4. doi: 10.1136/qshc.2008.030734
Dahlgren, A., Kecklund, G., Theorell, T., & Åkerstedt, T. (2009). Day-to-day variation in saliva cortisol--relation with sleep, stress and self-rated health. Biological psychology, 82(2), 149–55. 10.1016/j.biopsycho.2009.07.001
Tucker, P., Dahlgren, A., Akerstedt, T., & Waterhouse, J. (2008). The impact of free-time activities on sleep, recovery and well-being. Applied Ergonomics, 39(5), 653–662. doi: 10.1016/j.apergo.2007.12.002
Dahlgren, A., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2006). Overtime Work and Its Effects on Sleep, Sleepiness, Cortisol and Blood Pressure in an Experimental Field Study. Scandinavian Journal of Work, Environment ＆ Health, 32(4), 318–327. doi: 10.5271/sjweh.1016
Dahlgren, A., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2005). Different Levels of work-related Stress and the Effects on Sleep, Fatigue and Cortisol. Scandinavian Journal of Work, Environment ＆ Health, 31(4), 277–285. doi: 10.5271/sjweh.883
Dahlgren, A., Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2004). Individual Differences in the Diurnal Cortisol Response to Stress. Chronobiology International, 21(6), 913–922. doi: 10.1081/CBI-200035937
Kecklund, G., Ekstedt, M., Åkerstedt, T., Dahlgren, A., & Samuelson, B. (2001). The effects of double-shifts (15.5 hours) on sleep, fatigue and health. Journal of Human Ergology, 30(1–2), 53–8.
Book Chapters
Tucker, P., Beckers, G.J.D., Dahlgren, A., & Geurts, S. (2023). Non-standard Working Arrangements. In M. Peeters, J. de Jonge, & T. Taris (Eds.), An Introduction to Contemporary Work Psychology.
Dahlgren, A., & Eriksson, M. (2019). Arbetsmiljö och patientsäkerhet – individens och arbetsgivarens ansvar. In M. Ekstedt, & M. Flink (Eds.), Hemsjukvård. Olika perspektiv på trygg och säker vård. Liber förlag. ISBN. 978-91-47-11277-7
Taris, T., Beckers, D., Dahlgren, A., Geurts, S., & Tucker, P. (2007). Overtime work and well-being: Prevalence, conceptualization and effects of working overtime. In J. Houdmont (Ed.), Occupational Health Psychology: European Perspectives on Research, Education and Practice (pp. 21–41). ISMAI Publishers.
Reports and monographs
Dahlgren, A., Öster, K., Söderström, M., Epstein, M., & Brulin, E. (2023). Forskningsöversikt över korta vilotider samt rekommendationer för säker och hälsosam arbetstidsförläggning - Ändrade regler för dygnsvila inom kommun- och regionsektorn (Rapport 2023:11).
Rudman, A., Melander, S., Lindström, V, Falk, L., Hörberg A., Ehrenberg, A., Wallin, L., Rasoal, D., Dahlgren, A., Boström, A.M., Gustavsson, P., & Dahl, O. (2022). Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling. (Rapport 2022:4). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Dahlgren, A., & Söderström, M. Handbok i återhämtning. Fulltext
Hernandez, I., Rudman, A., & Dahlgren, A. (2022). Arbetsmiljö och arbetstider under Covid-19 pandemin. (Rapport 2022:2). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Öster, K., Westerlund, S., Dahlgren, A., & Söderström, M. (2021). Hälsa, säkerhet och återhämtning vid korta vilotider - Beskrivning av rekrytering och enkätresultat från baslinjen i en interventionsstudie inom forskningsprojektet Korta vilotider. Rapport 2021:1. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Dahlgren, A., Epstein, M., Rudman, A., & Söderström, M. (2020). Återhämtningsprogrammet Bädda för Kvalitet – proaktiva strategier för återhämtning i främjande av hälsa och arbetsprestation. Vetenskaplig slutrapport till AFA Försäkring (drnr 150024). Rapport 2020:3. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Dahlgren, A., Reinius, M., Epstein, M., Rudman, A., Gustavsson, P., & Söderström, M. (2020). Arbetstider, återhämtning, hälsa och säkerhet bland nyutexaminerade sjuksköterskor Beskrivning av rekrytering och enkätresultat från baslinjemätningen i projektet Bädda för Kvalitet. (Rapport 2020:2). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Söderström, M., Epstein, M., & Dahlgren, A. (2020). Återhämtningsprogrammet Bädda för Kvalitet: Innehåll, upplägg och utvärdering. (Rapport 2020:4). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Rudman, A., Hörberg, A., Dahlgren, A., & Gustavsson, P. (2020). Hälsa ett decennium efter karriärstart: Långtidsuppföljning av LUST-studien. Vetenskaplig slutrapport till AFA Försäkring (dnr 150284). Rapport B2020:12. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Juréhn, I., Lidström, E., Annell, S., Inzunza, M., Rudman, A., Dahlgren, A., Agrenius, B., & Gustavsson P. (2020). Förekomst, utveckling och konsekvenser av emotionella krav för nya professionella inom kontaktyrken – en longitudinell studie av relaitonen mellan emotionella krav och upplevelser av stress. Rapport B2020:1. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Rudman, A., Dahlgren, A., Frögéli, E., Reinius, M., Skyvell Nilsson, M., Göransson, K., Sjöström-Bujacz, A., & Gustavsson P. (2019). Sjuksköterskor 10 år efter examen. Karriär och hälsa. En uppföljning av LUST-undersökningen. Skriftserie B2019:1
Rudman, A., Agrenius, B., Sjöström-Bujacz, A., Dahlgren, A., Arborelius, L., Frögéli, E., & Gustavsson, P. (2018). Hälsa ett decennium efter karriärstart: Teknisk rapport för datainsamlingen LUST II (oktober 2017 – januari 2018). Skriftserie C2018:1.
Epstein, M., Dahlgren, A., Söderstöm, M., & Rudman, A. (2018). Schemaläggning i vården: schemaläggares och nyutexamnierade sjuksköterskors perspektiv. Skriftserie B:2018:2.
Frögéli, E., Högman, N., Aurell, J., Rudman, A., Dahlgren, A., & Gustavsson, P. (2017a). An Intensive prospective study of newly registered nurses’ experiences of entering the profession during 2015. Report B 2017:4.
Frögéli, E., Högman, N., Aurell, J., Rudman, A., Dahlgren A., & Gustavsson, P. (2017b). An Intensive prospective study of newly registered nurses’ experiences of entering the profession during 2016. Report B 2017:3.
Gustavsson, P., Frögéli, E., Dahlgren, A., Lövgren, M., & Rudman, A. (2015). Nya sjuksköterskors exponering för höga arbetskrav, låg kontroll och lågt stöd under sina första tre år i yrkeslivet. Skriftserie B NR 2015:1.
Dahlgren, A. (2006). Work stress and overtime work – effects on cortisol, sleep, sleepiness and health. Doctoral Thesis in Psychology. Stockholm University.
Kecklund, G., Dahlgren, A., & Åkerstedt, T. (2002). A study on self determined work hours: how does influence of work hours affect stress, health and well-being? Stress Research Reports No 305, -73p. (Swe).
Ekstedt, M., Kecklund, G., Dahlgren, A., Åkerstedt, T., & Samuelson, B. (2001). Could double shifts be an acceptable shift schedule? – Effects on stress, recovery and health. Stress Research Reports, No 301, -94p. (Swe).
Published conference proceedings
Epstein, M., Söderström, M., Eriksson, A., Harris, A., & Dahlgren, A. (2025). How to Support First-Line Healthcare Managers in Promoting Both Their Own and Employees’ Sleep and Recovery: A Qualitative Interview Study. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812739
Öster, K., Söderström, M., Tucker, P., Axelsson, J., & Dahlgren, A. (2025). Quick Returns – Effects on Sleep, Sleepiness and Cognitive Performance. An Experimental Field Study. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812750
Söderström, M., Renman, S., Ullman, L., & Dahlgren, A. (2025). HR Representatives’ Experiences of the Implementation of New Working Time Rules Guaranteeing Healthcare Employees Eleven Hours of Rest Between Shifts. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812756
Tucker, P., Epstein, M., & Dahlgren, A. (2025). Do the Characteristics of Participatory Scheduling Arrangements Affect the Quality of the Schedules that are Produced? Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812741
Tucker, P., Öster, K., Söderström, M., Harris, A., Ropponen, A., & Dahlgren, A. (2025). A Change in Working Hour Legislation Banning Quick returns in Sweden – from the Perspective of Employees in Elderly-Care. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812751
Dahlgren, A., Öster, K., Axelsson, J., Larsson, A., Ghafouri, B., & Hadrevi, J.L. (2025). Effects on Blood Markers for Stress, Metabolism and Inflammation in Nurses Working Quick Returns (<11h Between Shifts) – and Experimental Field Study. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812742
Öster, K., Söderström, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2025). Quick Returns, Sleep, Sleepiness and Stress – A Field Study Investigating the Intra-Individual Effects on Objective Sleep and Diary Data. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812692
Dahlgren, A., Öster, K., Epstein, M., Tucker, P., & Söderström, M. (2025). A Proactive Intervention Supporting New Nurses’ Strategies for Sleep and Recovery When Starting Shiftwork: Results from A Randomized Controlled Trial. Sleep Science, 18(S02): 1–40. doi: 10.1055/s-0045-1812744
Söderström, M., Epstein, M., Rudman, A., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2024). Promoting sleep and recovery among new nurses in relation to work stress and shift work: A process evaluation of a proactive intervention. In Journal of Sleep Research, 33.
Olofsgard, F. J., Ran, C., Soderstrom, M., Steinberg, A., Waldenlind, E., Sjostrand, C., Dahlgren, A., Belin, A. C. (2024). Investigating insomnia and burnout in a cluster headache cohort. In Journal of Sleep Research, 33.
Dahlgren, A., Öster, K., Tucker, P., Epstein, M., & Söderström, M. (2024). A proactive group-based programme for sleep and recovery in newly graduated nurses: Results from a randomized controlled trial. In Journal of Sleep Research, 33.
Dahlgren, A., Epstein, M., Reinius, M., Giustavsson, P., & Söderström, M. (2019). Teaching strategies for sleep and recuperation to new nurses who are starting shiftwork: can it mitigate fatigue and ill-health? Results form a randomized contrilled trial. Sleep Science, 12, Suppl. 3,8.
Dahlgren, A., Tucker P., Gustavsson, P. & Bujacz, A. (2019). Longitudinal study of nurses quick returns and self rated stress when entering working life. Sleep Science, 12, Suppl. 3, 31.
Sjöstrom-Bujacz, A., Tucker P., Dahlgren, A., Gustavsson, P. & Rudman, A. (2019). Tracking the psychosocial working conditions of shiftworking and non-shiftworking nurses across early to mid-career. Sleep Science, 12, Suppl. 3, 65.
Dahlgren, A., Epsteing, M., Söderström, M., & Tucker, P. (2017). Nurses’ strategies for managing sleep when starting shift work – implications for interventions targeting sleep behaviours in a shift work population. Sleep Medicine, 40 (supl 1), e73.
Donofrio, P., Dahlgren, A., Barnett, M., Lutzhoft, M., Kircher, A., Gillberg, M., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2012). The effects of a 6 h on/6 h off maritime watch system on sleep. Journal of Sleep Research, 21, 268–269.
Leeuwen, W.M.A. van, Kircher, A., Dahlgren, A., Lutzhoft, M., Barnett, M., & Kecklund, G. (2012). Sleep and sleepiness while on watch in a simulated '4 h on/8 h off' maritime watch system. Journal of Sleep Research, 21, iss. Suppl. 1, 331.
Dahlgren, A., Van Leeuwen, W., Kircher, A., Lutzhoft, M., Barnett, M., Kecklund, G., Akerstedt, T. (2012). Sleep and fatigue in bridge officers working 6 h on and 6 h off - a simulator study. Journal of Sleep Research, 21, 331–331.
Van Leeuwen, W., Kecklund, G., Dahlgren, A., Kircher, A., Lutzhoft, M., Barnett, M., & Åkerstedt, T. (2012). Fatigue, Sleepiness And Sleep In Maritime Watch Systems : A Series Of Simulator Studies. Sleep, 35, A203–A203.
Tucker, P., Osborne, M., Dahlgren, A., Davies, G., Ebden, P., & Folkard, A. (2008). The impact of shiftwork on junior doctors’ sleep. Alertness, performace and well-being: a questionnaire survey. Journal of Sleep Reserach, 17, 122–123.
Dahlgren, A., Kecklund, G., Theorell, T., & Åketstedt, T. (2008). Day to Day variation in saliva cortisol – relation with sleep, stress and self rated health. Journal of Sleep Reserach, 17, 118–118.
Dahlgren, A. (2005). Effects on sleep and fatigue of long work hours. Sleep, 28, A353–A353.
Tucker, P., Davies, G., Dahlgren, A., Macdonald, I., Blagrove, M., Hutchings, H., & Ebden, P. (2005). Circadian adaption in shift-working hospital doctors. Sleep, 28, A66–A66.