Stockholms universitet

Ann-Sofie BergmanUniversitetslektor, docent

Om mig

Docent i socialt arbete och socionom.

Min forskning är inriktad mot socialt arbete med barn och unga, barn som anhöriga samt våld i nära relationer.

Peer-review granskade vetenskapliga artiklar

  1. Engwall, Kristina, Bask, Miia, Bergman, Ann-Sofie, Järkestig Berggren, Ulrika (2024). Matching process concerning children with disabilities in family foster care. Child & Family Social Work. https://doi.org/10.1111/cfs.13201
  2. Bergman, Ann-Sofie, Bask, Miia, Engwall, Kristina, Järkestig Berggren, Ulrika (2024). Factors associated with stability for children in family foster care: A study of case files in six municipalities in Sweden. Child & Family Social Work. https://doi.org/10.1111/cfs.13176
  3. Bergman, Ann-Sofie, Arnesson, Kerstin, Järkestig Berggren, Ulrika (2023). ”Andra ögon idag?”  ̶   Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar om våldsutsatthet. Socialvetenskaplig Tidskrift, 30(3): 739–758.
  4. Arnesson, Kerstin, Järkestig Berggren, Ulrika, Bergman, Ann-Sofie (2023). ”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet”: En studie om privata konsulters som genomför barnavårdutredningar inom svenska socialförvaltningar. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 29(2), 26–44.
  5. Bergman, Ann-Sofie & Järkestig Berggren, Ulrika (2022). Records of personal assistance applications reveal young carers: Viewed from the rights of the child. Children & Society. https://doi.org/10.1111/chso.12607
  6. Bergman, Ann-Sofie, Arnesson, Kerstin & Järkestig Berggren, Ulrika (2022). Child protection investigations by private consultants or municipally employed social workers: What are the differences for children? Journal of Social Work. doi:10.1177/14680173221109710
  7. Järkestig Berggren, Ulrika & Bergman Ann-Sofie (2022). Whether Disabled Parents Receive Personal Assistance for Parenting and the Consequences for Children—An Interview Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19(6):3330. https://doi.org/10.3390/ijerph19063330
  8. Järkestig Berggren, Ulrika, Arnesson, Kerstin, & Bergman, Ann-Sofie (2021). The take-off for private consultants in child protection investigations—How did Sweden get here?" The British Journal of Social Work. DOI: 10.1093/bjsw/bcab053
  9. Arnesson, Kerstin, Bergman, Ann-Sofie & Järkestig Berggren, Ulrika (2021). Ett nödvändigt ont: En kartläggning av omfattningen av privata aktörer som genomför barnavårdsutredningar i Sverige. Socialvetenskaplig Tidskrift, nr 2, s. 129-144.
  10. Bergman, Ann-Sofie, Melin Emilsson, Ulla & Järkestig Berggren, Ulrika (2020). Persons with certain functional impairments apply for parenting support: A study of personal assistance assessments in Sweden. Nordic Social Work Research
    DOI: 10.1080/2156857X.2020.1756387
  11. Järkestig Berggren, Ulrika, Bergman, Ann-Sofie & Melin Emilsson, Ulla (2019). Strategies of austerity used in needs assessments for personal assistance - Changing Swedish social policy for persons with disabilities. European Journal of Social Work, DOI: 10.1080/13691457.2019.1639627
  12. Rejmer, Annika & Bergman, Ann-Sofie (2019). Barnkonventionens implementering i svensk lagstiftning och praktik – barns bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter vid vårdnadstvister. Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, Vol. 37, nr 3–4, s. 69-84.
  13. Bergman, Ann-Sofie & Eriksson, Maria (2018). Supported visitation in cases of violence: political intentions and local practice. International Journal of Law, Policy and the Family, 32, no. 3 (2018): 374-93. DOI: 10.1093/lawfam/eby011
  14. Järkestig Berggren, Ulrika, Bergman, Ann-Sofie, Eriksson, Maria & Priebe, Gisela (2018). Young carers in Sweden: A pilot study of care activities, view of caring and psychological wellbeing. Child & Family Social Work. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/cfs.12614
  15.  Bergman, Ann-Sofie, Ulf Axberg & Elizabeth Hanson (2017). When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers. BMC Palliative Care, vol. 16, 1-15. DOI: 10.1186/s12904-017-0223-y.
  16. Bergman, Ann-Sofie & Annika Rejmer (2017). Parents in child custody disputes: Why are they disputing? Journal of Child Custody, 14(2-3),134-150 DOI: 10.1080/15379418.2017.1365320.
  17. Bergman, Ann-Sofie & Annika Rejmer (2017) ”Det är klart att barnen blir lidande”: om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist. Socialmedicinsk Tidskrift, 94(4), 437–446. ISSN:0037-833Xf.
  18. Bergman, Ann-Sofie (2016). ”In a proper home”: Foster children’s needs and foster parent’s suitability during the twentieth century, Journal of Family History, 41(2), 176-191. DOI: 10.1177/0363199016635493.
  19. Johansson, Mairon & Ann-Sofie Bergman (2014). Mirakel inom äldreomsorgen? ­Idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken, Socialvetenskaplig Tidskrift, 2014:1, 67–84. ISSN 1104–1420.
  20. Bergman, Ann-Sofie (2012). När föräldrarna inte räcker till: anlitade och lämpliga fosterföräldrar under 1900-talet, Barn: Forskning om barn og barndom i Norden. 2012:4, 89-107. ISSN 0800-1669.

Monografier

  1. Bergman, Ann-Sofie (2011). Lämpliga eller olämpliga hem? Fosterbarnsvård och fosterhems-kontroll under 1900-talet. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet. ISBN: 978-91-86983-11-6.
  2. Bergman, Ann-Sofie (2007). Ett gott hem?: Normer för en lämplig fosterbarnsplacering: barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935. Licentiatavhandling. Växjö: Växjö universitet. ISSN 1652-8573; Nr 3:2007.

Antologier avsedda som läromedel

  1. Bergman, Ann-Sofie & Jacobsson, Maritha (2023). Samarbetssamtal vid oenighet om barn. I Medling vid konflikter som rör barn och unga: i familjen, i skolan och vid brott. [red] Eva Fromholz; Lottie Wahlin. Stockholm: Norstedts Juridik AB, s. 65–90.
  2. Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2015). Stöd till barn när en förälder avlider, i (red.) Järkestig Berggren, Ulrika, Lennart Magnusson & Elizabeth Hanson, Att se barn som anhöriga: Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2015:6. ISBN: 978-91-87731-26-6.
  3. Bergman, Ann-Sofie & Lisbeth Sandvall (2013). Pedagogiska och praktiska reflektioner kring utvecklandet av kursutbudet inom socionomprogrammet – två exempel, i (red.) Hegender, Henrik & Martin Stigmar. Universitetspedagogik i praktiken: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling. Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet. Libris-Id:14839778.

Övriga vetenskapliga arbeten

  1. Eriksson, Maria, Robertsson, Karin & Bergman, Ann-Sofie (2024). Specialiserade team vid våld i nära relation: En studie i tre kommuner. Marie Cederschiöld Högskola. Arbetsrapport 103.
  2. Pringle, Keith, Bergman, Ann-Sofie & Eriksson, Maria (2023). More trouble in a welfare paradise: Sweden’s problematic welfare policy and practice response to the pandemic. Ottmann, G., & Noble, C. (eds) Post-Pandemic Welfare and Social Work: Reimaging the 'New Normal''. London: Routledge.
  3. Eriksson, Maria, Bergman, Ann-Sofie, Ekström, Veronica & Robertsson, Karin (2021). Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad. Ersta Sköndal Bräcke högskola.
  4. Järkestig Berggren, Ulrika, Bergman, Ann-Sofie & Melin Emilsson, Ulla (2021). Personlig assistans och föräldraskap: Barnperspektiv i personlig assistans. Forskarrapport 2021:1. Försäkringskassan.
  5. Bons, Tomas & Bergman, Ann-Sofie (2020). Konflikt och försoning - ett arbetssätt vid familjerättsliga konflikter: En studie av process och effekt. FoU Södertörn, Rapport 174/20. ISBN 1403-8358.
  6. Bergman, Ann-Sofie & Sandahl, Christina (2020). Umgänge ur barnens perspektiv: Erfarenheter av kontakt med anhöriga för barn som bor i familjehem. FoU Södertörn, Rapport 175/20. ISBN 1403-8358.
  7. Bergman, Ann-Sofie & Sandahl, Christina (2020). En bok för barn som bor i familjehem: Råd för ett bra umgänge. FoU Södertörn.
  8. Bergman, Ann-Sofie, Sandahl, Christina, Mellberg, Carina, Engwall, Kristina & Carlson, Per (2018). Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv. FoU Södertörn och Södertörns högskola. Rapport 160/18. ISBN 1403-8358.
  9. Bergman, Ann-Sofie (2017). Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial ”Hanna & Theo”. FoU Södertörn, Rapport 159/17. ISBN 1403-8358.
  10. Bergman, Ann-Sofie (2016). Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn.
  11. Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2016). Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2016:5. ISBN: 978-91-87731-45-7.
  12. Bergman, Ann-Sofie & Mairon Johansson (2015). Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd. Linnéuniversitetet: Rapport i socialt arbete 2015:2. ISBN: 978-91-87925-70-2.
  13. Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014). Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekter av metoder för stöd till barn. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2014:1. ISBN: 9789187731129.
  14. Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014). Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av kunskapsöversikt 2014:1. Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Libris-Id:18454683.
  15. Bergman, Ann-Sofie (2014). Mötet mellan lokala och regionala fosterbarnsinspektörer i Kronobergs län. Sköld, Johanna & Ingrid Söderlind, Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850–2000. Stockholm: Carlssons. ISBN: 9789173316354.
  16. Bergman, Ann-Sofie & Mairon Johansson (2012). Utvärdering av projektet ”Hela Arbetslivet”: om kompetens, hälsa och ledarskap. Växjö: Linnéuniversitetet, Rapport i socialt arbete 2012:2. ISBN:9789186983819.

Populärvetenskapliga texter

  1. Bergman, Ann-Sofie & Järkestig Berggren, Ulrika (2023). Barn tvingas bli omsorgsgivare – när välfärden brister. Socialpolitik. Barn tvingas bli omsorgsgivare – när välfärden brister – SocialPolitik

Forskning

Pågående forskningsprojekt:

2021-2023, "Matchning i praktiken - om konsten att hitta rätt hem till rätt barn vid familjehemsplacering". Finansiering: Forte. Projekt tillsammans med docent Ulrika Järkestig Berggren, professor Maria Eriksson, docent Kristina Engwall och docent Miia Bask. Projektledare: Ann-Sofie Bergman.

2020-2022, "Specialiserade team som organisatorisk lösning i arbetet mot våld i nära relation". Finansiering: Forte. Projektledare: Professor Maria Eriksson, Marie Cederschiöld högskola.

2020-2024, "Utveckla, testa och implementera en metod för bedömning av barns omsorgsansvar i socialtjänstens barnavårdsutredningar". Finansiering: Forte. Projekt tillsammans med docent Ulrika Järkestig Berggren, docent Kerstin Arnesson, docent Mats Anderberg och fil dr Johanna Thulin. Projektledare: Ulrika Järkestig Berggren, Linnéuniversitetet.

2023-2025, "Kraft att gå vidare: En intervention för att stärka kvinnor utsatta för våld i nära relationer". Finansiering: Forte. Projektledare: Freddie Lymeus, Uppsala universitet.

Avslutade forskningsprojekt:

2018-2021, ”Barnavårdsutredning i privat regi – förekomst, organisering och betydelse för praktiken”. Finansiering: Forte. Projekt tillsammans med docent Ulrika Järkestig Berggren och docent Kerstin Arnesson, Linnéuniversitetet, samt professor Titti Mattsson, Lunds universitet.

2017-2020, ”Personlig assistans och föräldraskap”. Finansiering: Försäkringskassans forskningsfond. Projekt tillsammans med docent Ulrika Järkestig Berggren, Linnéuniversitetet och professor Ulla Melin Emilsson, Lunds universitet.

2018, "Familjehemsplacerade barns umgänge och kontakt med anhöriga". Finansiering: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

2015, ”Stöd i hemmet till barnfamiljer: ungas berättelser om erfarenheter av en barnavårdsinsats”. Finansiering: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

2014, ”Hemma-hos-insats för barnfamiljer – förekomst, variation och innebörd”. Finansiering: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Projekt tillsammans med Mairon Johansson, Linnéuniversitetet.

2014, ”Utveckling av instrument för att kunna identifiera och stödja barn som har omsorgsansvar i sin familj”. Finansiering: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Projekt tillsammans med Ulrika Järkestig Berggren, Linnéuniversitetet, Maria Eriksson, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Gisela Priebe, Lunds universitet.

Avhandlingsprojekt:

2008, licentiatavhandling, Växjö universitet. Ett gott hem: normer för en lämplig fostebarnsplacering.

2011, doktorsavhandling, Linnéuniversitetet. Lämpliga eller olämpliga hem: fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet.

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Whether Disabled Parents Receive Personal Assistance for Parenting and the Consequences for Children—An Interview Study

    2022. Ulrika Järkestig Berggren, Ann-Sofie Bergman. International Journal of Environmental Research and Public Health 19 (6)

    Artikel

    Personal assistance, since its implementation in 1993, has been shown to provide support for persons with severe functional disabilities in their everyday life, ensuring inclusion in societal roles such as working life. Personal assistance (PA) may also provide support in parenting; however, with the right to PA becoming increasingly questioned in Sweden, parents with disabilities have varying experiences of receiving support for their role as parents. Experiences also differ in regard to how access to a personal assistant is important to their child’s daily life. The aim of this article is to shed light on the meaning of PA for parents and children in everyday life, especially when PA is reduced or even withdrawn. Eleven parents who have had or presently have PA were interviewed. The results show that parents describe that PA help them to fullfil their parental roles although the support could be more flexible to the needs of parents and their children. In situations when PA has been denied, children are negatively impacted and some children act by taking on responsibilities for the care of their parent. In conclusion; childrens’ perspective of their family life needs to be taken in consideration when assessing the rights to PA.

    Läs mer om Whether Disabled Parents Receive Personal Assistance for Parenting and the Consequences for Children—An Interview Study
  • Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad

    2021. Maria Eriksson (et al.).

    Rapport

    I föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad. Utvärderingen har genomförts av en grupp forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och har pågått under 2020 och 2021. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka vilken betydelse RVC har för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Studien fokuserar på fyra olika områden: 1) Resultat, 2) Arbetet som bedrivs vid RVC i jämförelse med ordinarie arbete i respektive stadsdelsförvaltning, exempelvis när det gäller bemötande eller lämpliga och tillräckliga insatser, 3) Organisation, och 4) Kostnader. Studien har genomförts genom en kombination av metoder och rapporten bygger på sex olika dataset: 1) Dokument och statistik rörande RVC:s brukare och arbete, inklusive underlag om ekonomiska förutsättningar; 2) Självskattningar av traumasymptom hos RVC:s våldsutsatta brukare; 3) Tematiskt strukturerade intervjuer med personal vid RVC respektive stadsdelsförvaltningarnas myndighetsutövande enheter, här benämnda relationsvåldsteam (RVT); 4) Enkät till personal påRVC respektive stadsdelsförvaltningarnas relationsvåldsteam (RVT) om hur samverkan mellan RVC och övriga delar av socialtjänsten fungerar; 5) Tematiskt strukturerade intervjuer med brukare vid RVC, 6) RVC:s brukarundersökning.

    Läs mer om Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad
  • Records of personal assistance applications reveal young carers: Viewed from the rights of the child

    2022. Bergman Ann-Sofie, Ulrika Järkestig Berggren. Children & Society

    Artikel

    The aim of this article is to investigate how children's care responsibility is recognised in records of personal assistance carried out by the Swedish Social Insurance Agency (SSIA). The article consists of document analysis, examining how caring activities are made visible in the records, and professionals' views and actions regarding responsibilities placed on children. Data consist of 100 cases randomly selected from the SSIA register amongst applicants with children, focusing on parents' descriptions of their needs, the public officials' assessments, and statements from professionals. Recurring themes related to young carers were developed.

    Läs mer om Records of personal assistance applications reveal young carers: Viewed from the rights of the child
  • Child protection investigations by private consultants or municipally employed social workers: What are the differences for children?

    2022. Ann-Sofie Bergman, Kerstin Arnesson, Ulrika Järkestig Berggren. Journal of Social Work

    Artikel

    Summary

    In Sweden, a practice has developed where the social services have started to hire private consultants in child protection investigations. This article analyses and compares the handling of child protection investigations carried out by private consultants and municipally employed social workers with regard to the reasons for the reports, the investigations, the assessments, and the decisions taken about interventions. The concepts funnel and filtering and children's participation are used in the analysis. The study has a mixed-methods design, where qualitative and quantitative data and analysis are combined and integrated. Data consists of 120 case files regarding the social service's handling of investigations as well as interviews with managers of social service departments.

    Findings

    The results show several differences in the handling of child protection investigations carried out by social workers and private consultants in the municipalities studied. The private consultants worked to a greater extent with investigations that were initiated due to concerns about violence. Investigations conducted by consultants contained less information and specifically concerning children's perspective. These children also received interventions to a lesser extent than children assessed by the municipal social workers.

    Application

    The study indicates that from a child’s perspective, it matters whether a municipally employed social worker or a private consultant performs an investigation. Consultants generally work temporarily in a workplace, and it may therefore be more difficult to establish a trusting relationship with the children, which can be a barrier to children's participation and the implementation of a child’s perspective.

    Läs mer om Child protection investigations by private consultants or municipally employed social workers: What are the differences for children?
  • More trouble in a welfare paradise: Sweden's problematic welfare policy and practice response to the pandemic

    2023. Pringle Keith, Ann-Sofie Bergman, Maria Eriksson. Post-Pandemic Welfare and Social Work, 123-134

    Kapitel

    The chapter explores the apparent contradiction between Sweden’s pre-eminent international welfare reputation and its strikingly limited welfare response to the pandemic. We survey the Swedish welfare impact within two domains: first, the domain of public and social policies during the pandemic and their impact on the welfare of citizens; second, the domain of social work practice and its impact within two fields – disability and gendered violence to women. Finally, we ask how far international social work can learn about its future trajectory from the Swedish experience.

    Läs mer om More trouble in a welfare paradise
  • ”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet”: En studie om privata konsulters som genomför barnavårdutredningar inom svenska social förvaltningar

    2023. Kerstin Arnesson, Ulrika Järkestig Berggren, Ann-Sofie Bergman. Arbetsmarknad & Arbetsliv 29 (2), 26-44

    Artikel

    I artikeln fördjupas kunskapen om den privata konsultens väg in i arbetet som konsult, tiden som konsult och väg ut mot andra uppdrag. Resultatet visar att vägen in och vägen ut, utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv, vilar på samma restriktioner, det vill säga brist på makt och inflytande och krav på samordning. Tilläggas kan en önskan om frihet som sedan övergår till en längtan efter trygga anställningsvillkor. För studiens respondenter blev tiden som konsult ett tillfälligt mellanrum och det är viktigt att det blir så även för socialförvaltningar. Risken finns dock att det blir en mer permanent lösning på svåra situationer.

    Läs mer om ”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet”
  • ”Andra ögon idag?”: Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar om våldsutsatthet

    2023. Ann-Sofie Bergman, Ulrika Järkestig Berggren, Kerstin Arnesson. Socialvetenskaplig tidskrift 30 (3), 739-758

    Artikel

    Social work involving child protection investigations is extensive within social services. The largest proportion of investigations are initiated due to reports of concern. Between the years 2010 and 2021, national statistics indicates that reports of concern increased by 200 percent. This article analyses the social services’ handling of child protection investigations initiated due to concerns about violence. The article is part of a larger study of privatisation in child protection investigations in six municipalities, with comparisons between investigations carried out by municipally employed social workers and private consultants. A high proportion of the investigations examined were initiated due to concerns about violence. The article analyses child protection investigations regarding 70 children, where the reports of concern contain information about violence, either concern about violence against the child or concern that the child experienced violence in close relationships. The article is based on qualitative and quantitative content analyses of the investigations and interviews with professionals. The results show that violence could tend to disappear in the documentation during the investigation process. The investigator could reformulate the questions that guided the investigation and reformulate the statements about violence from one person (father) towards another person (mother) into parental “conflicts”. Instead of a focus on violence, the focus of the investigation could be directed towards the parents’ own problems or the child’s behaviour. One explanation could be that, according to the reports of concern, children who were exposed to violence did not always have the opportunity to express themselves in safe and secure ways during the investigation process. The study shows differences between investigations carried out by private consultants and employed social workers in terms of children’s participation and the extent to which investigations led to any intervention.

    Läs mer om ”Andra ögon idag?”
  • Factors Associated With Stability for Children in Family Foster Care: A Study of Case Files in Six Municipalities in Sweden

    2024. Ann-Sofie Bergman (et al.). Child & Family Social Work

    Artikel

    Stability is vital for the development, health and relationships of children in family foster care. Instability can lead to social and school issues, low self-esteem and diminished trust in caregivers. This article examines the risk and protective factors for stability for these children. Data, drawn from case files in six municipalities (n = 116), combine qualitative and quantitative analyses for a comprehensive understanding. Twenty children from each municipality were selected, with 10 in stable placements (lived in one family foster home for over a year) and 10 in unstable placements (lived in at least two different family foster homes). Quantitative results highlight the importance of factors like familiar placements, a child's age at the time of placement, behavioural challenges and the number of children in the foster home. Stable placements were more common in homes with fewer children (including foster and biological children). Qualitative findings show that in some instances, breakdowns in foster care placements could not be foreseen, often arising from stressful events within the foster family's life after the child's placement. Additionally, we observed that breakdowns sometimes resulted from foster parents lacking the necessary resources to address the child's requirements, particularly in cases involving children with behavioural challenges or extensive needs.

    Läs mer om Factors Associated With Stability for Children in Family Foster Care
  • Specialiserade team vid våld i nära relation: en studie i tre kommuner

    2024. Maria Eriksson, Karin Robertsson, Ann-Sofie Bergman.

    Rapport

    I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492).

    Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.

    Läs mer om Specialiserade team vid våld i nära relation
  • Matching Process Concerning Children With Disabilities in Family Foster Care

    2024. Kristina Engwall (et al.). Child & Family Social Work

    Artikel

    Children with disabilities are over-represented in foster care and exposed to more disruptions. This is unfortunate because theyneed long-term relationships and predictability, as well as access to special schools and health care. Disruption can be the resultof a poor match between the child and the foster family. In this article, we focus on the matching process in relation to childrenwith disabilities. Zeijlmans et al. describe matching as the process by which social workers move from principles of good matching to realistic matching, depending on existing premises. Using their model, we analyse the matching process for children withdisabilities in Sweden. The study is based on 31 individual interviews and six group interviews with social workers and socialwork managers. They describe how they take into account the family climate, family composition and prior knowledge and/orexperience of disability in the foster home. However, disruptions occur even when these conditions are met. Stable placementsseem to be more related to the fostered child's progress when the family's efforts are rewarded. We also address the complexissue of what disability actually means in the context of foster care, given the interrelatedness of trauma, maltreatment andimpairment.

    Läs mer om Matching Process Concerning Children With Disabilities in Family Foster Care
  • Matching in practice: how to find the right family foster home for the right child

    2024. Ann-Sofie Bergman (et al.). European Social Work Research, 1-16

    Artikel

    The concept of matching refers to the process of selecting a family foster home to fit an individual child in placement. Matching is important for the quality of care, as the carers need the necessary resources to meet the child’s needs. Failure in matching can have negative consequences, such as a ‘breakdown’. The aim of this article is to explore the social workers’ practice when matching children and foster carers to ensure the children will receive good care and avoid a placement change. The article uses a qualitative approach and is based on interviews with 31 participants. Social workers and managers at municipal social services, as well as consultants, were interviewed about their work. The professionals reflected on what aspects they perceive as most important in matching and what challenges they encounter that complicate the process. Narratives of successful matches often focused on the characteristics, competence and experience of the foster carers to meet the needs of the children. Some of the challenges highlighted were time pressure and a lack of family foster homes to choose from. This means that professionals have to compromise and prioritise what is most important in relation to the needs of the child.

    Läs mer om Matching in practice: how to find the right family foster home for the right child

Visa alla publikationer av Ann-Sofie Bergman vid Stockholms universitet