I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 2. Om fördelning av nationella fiskemöjligheter.

  2024. Anna Christiernsson, David Langlet, Ulf Bergström. Förvaltningsrättslig Tidskrift 4, 437-462

  Artikel

  I denna artikel, del 2, om rättsliga förutsättningar för att reglera fiske i Sveriges havsområden, behandlas frågan om fördelning av nationella fiskemöjligheter och medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell fördelningsmetod för att främja det småskaliga kust- fisket efter strömming, med hänsyn till krav på likabehandling. I arti- keln diskuteras även åtgärdens ändamålsenlighet vad gäller att uppnå de eftersträvade målen om småskalighet, lokal förankring och fiske för direkt humankonsumtion. Artikeln visar att det föreligger ett relativt stort handlingsutrymme enligt EU-rätten för medlemsstater att besluta om hur nationella kvoter ska fördelas, inbegripet en sådan fördelning som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg för att främja det små- skaliga kustfisket. Av svensk lagstiftning framgår dock inte att hänsynen till det småskaliga kustfisket är överordnat övriga fördelningskriterier och det finns inte heller någon rättslig grund för att återkalla fiskerättigheter med hänsyn till det småskaliga kustfisket. Det saknas vidare ett expli- cit och överordnat fördelningskriterium med hänsyn till miljön, trots att medlemsstater ska sträva efter att ge incitament till fiske med selektiva fiskeredskap eller miljövänligare fiskemetoder samt säkerställa att fiskets påverkan hålls inom ekosystemets gränser. Med hänsyn till hur lagstift- ningen är utformad kan inte heller en ökad tilldelning till den så kallade kustkvoten med säkerhet antas leda till ökad lokal förankring eller ökat fiske för direkt humankonsumtion. För en tydligare rättslig styrning mot uppsatta fiskeripolitiska mål föreslår vi därför införandet av ett överord- nat fördelningskriterium som relaterar till miljön, en tydlig metod för att vikta olika kriterier och en fördelningsmetod som även tar hänsyn till hur fångsten används samt i större utsträckning var fångsten landas. För ökad transparens bör det även övervägas att införa en nationell definition av småskaligt kustnära fiske i svensk lagstiftning, som bättre överensstäm- mer med den rättsliga regleringen och även tydliggör vad som avses med kustnära.

  Läs mer om Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 2. Om fördelning av nationella fiskemöjligheter.

• God ekologisk status i ytvattenförekomster

  2024. Anna Christiernsson, Christina Olsen Lundh.

  Bok

  Syftet med boken är att ge grundläggande kunskaper om miljökvalitetsnormen god ekologisk status, vilka rättsliga skyldigheter som åligger Sverige enligt ramdirektivetför vatten samt hur direktivet har genomförts i den svenska lagstiftningen. I boken ges också en kortfattad beskrivning av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument samt rättsliga möjligheter att ställa krav på verksamheter och åtgärder för att säkerställa att miljökvalitetsnormer följs.

  Boken vänder sig främst till studenter vid olika universitetsutbildningar där miljö- kvalitetsnormer behandlas. Vi tror dock att boken även kan vara användbar för praktiskt verksamma personer som vill ha en mer övergripande förståelse för den rättsliga regle- ringen i Sverige, den EU-rättsliga bakgrunden och rättsutvecklingen.

  Läs mer om God ekologisk status i ytvattenförekomster

• Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 1. Om utflyttning av trålgräns

  2024. Anna Christiernsson, David Langlet, Ulf Bergström. Förvaltningsrättslig Tidskrift (2024 2), 163-182

  Artikel

  Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga ström- mingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artik- lar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlings- utrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlems- staters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta natio- nella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskap- lig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.

  Läs mer om Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 1. Om utflyttning av trålgräns

• Kulturmiljöorganisationer – med rätt att klaga.

  2023. Anna Christiernsson, Melina Malafry. Byggnadskultur 2023 (3), 32-35

  Artikel

  Artikeln ger en kort och populärvetenskaplig beskrivning av kulturmiljöorganisationers klagorätt och utvecklingen i den svenska rättstillämpningen. 

  Läs mer om Kulturmiljöorganisationer – med rätt att klaga.

• Juridiken och praktiken: Energifrågor och hantering av kulturvärden i planering och byggprocesser

  2022. Mia Geijer, Anna Christiernsson, Melina Malafry. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 33-64

  Artikel

  Läs mer om Juridiken och praktiken

• Kulturvärden och miljöorganisationers klagorätt

  2022. Malafry Melina, Anna Christiernsson. Nordisk miljörättslig tidskrift 2022 (2), 7-31

  Artikel

  Cultural values in the physical environment are explicitly protected by international agreements and their preservation for future generations is specified as a goal of sustainable development. According to Article 9(3) of the Aarhus Convention, environmental organisations have the right to appeal decisions and omissions by authorities relating to the environment. This article examines whether this legal obligation applies in different situations where cultural values in the physical environment may be affected. In order to determine whether such values are covered by this right, the legal concept of the environment is analysed. We then examine how cultural values in the physical environment are protected according to the national law, as well as how rules for environmental organisations’ right of appeal have been implemented and applied by Swedish courts. We conclude that cultural value in the physical environment is an environmental issue in the sense of the Aarhus Convention and thus covered by the right of appeal. In addition, we argue that decisions that “relate to the cultural en- vironment” should be interpreted extensively and that it can be difficult to distinguish cultural values in individual objects from their surrounding envi- ronment and landscape. Decisions that affect individual objects of cultural value can therefore often be covered by the right of appeal according to the Aarhus Convention.

  Läs mer om Kulturvärden och miljöorganisationers klagorätt

• Är naturreservat ett effektivt instrument för att bevara och återställa ekologiskt funktionella landskap?

  2021. Anna Christiernsson. Nordisk miljörättslig tidskrift 2, 7-29

  Artikel

  Protected areas are often considered an important instrument to achieve biodiversity targets. Nevertheless, despite having protected rather large areas of land and water, biodiversity continues to decline, both in Sweden, EU and globally. One explanation is that protected areas are too small and too isolated from each other to ensure ecological processes across the landscape, cross administrative borders. Another explanation is that protected areas often lack effective regulations and thus, to a great extent, could be characterized as so called “paper parks”, as a consequence of inter alia the right to compensation to property owners when ongoing land-use, in the affected part of the property, is substantially impaired. Another explanation could be that the law is not applied in compliance with the intent of the legislator. Since the adoption of the Environmental Code, the knowledge and awareness of the land and the sea as highly interconnected system, with complex patterns both in space and in time, and the need to ensure these spatial linkages across the landscape to ensure biodiversity and ecosystem integrity, has increased rapidly. Increased knowledge and spatial awareness are however insufficient. Knowledge of patterns and processes, at different scales in time and space, and their ecological consequences, must also be taken into account in decisions-making affecting biodiversity on land and in the sea. Where legality is a fundamental legal principle, the design of the legal system, and the laws that constitute it, can be assumed to play a decisive role in steering decision-making, and to achieve biodiversity obligations. Against this backdrop, this article will discuss if and how well the law ensures consideration to spatial linkages across the landscape when protecting land and water areas through nature reserves; the dominant type of area protection on land and in territorial waters in Sweden today. The assessments include both the norms as such and its application, in five counties, and has been conducted by applying both an internal and external environmental law methodological approach, as well as a case-study and semi-structured interviews.

  Läs mer om Är naturreservat ett effektivt instrument för att bevara och återställa ekologiskt funktionella landskap?

• Legal Aspects on Cultural Values and Energy Efficiency in the Built Environment—A Sustainable Balance of Public Interests?

  2021. Anna Christiernsson, Mia Geijer, Melina Malafry. Heritage 4, 3507-3522

  Artikel

  Improved energy efficiency and increased use of renewables within the building stock is crucial to ensure the achievement of international and national climate goals, such as bringing about a carbon neutral society. The existing buildings needs to be retrofitted and heated by renewable energy sources. However, this may lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values within the built environment. The design of the legal system can be assumed to have a decisive role in well-developed Rechtsstaats in how these conflicts are handled. One important criterion for the achievement of overall sustainability objectives is that the legal system as a whole is coherent and without deficits, loopholes, and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. This article presents and elaborates on deficits in the legal system and its application, in particular within the land use planning and building legislation and the heritage protection law, in handling the conflicts between reaching energy goals while preserving heritage values and achieving a sustainable development. The important deficits identified include the lack of legal requirements on the adoption of holistic approaches and the assurance of adequate knowledge in the planning and building processes. The analyses have been carried out through interdisciplinary cooperation within the research project Law, Sustainable Energy Use and Protection of Heritage (RECO), funded by the Swedish Energy Agency.

  Läs mer om Legal Aspects on Cultural Values and Energy Efficiency in the Built Environment—A Sustainable Balance of Public Interests?

• Energy efficiency, cultural heritage values and the law – conflicts and potential solutions

  2021. Anna Christiernsson, M. Geijer, M. Malafry. IOP Conference Series 863

  Artikel

  The housing and service sector account for nearly 40 percent of the total energy usage in the European Union (EU). Improving energy efficiency in the building stock is therefore of vital importance to ensure climate goals. However, increasing the energy efficiency of existing buildings can lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values of the built environment. How this conflict is handled in practice will depend on the design of the legislation and ultimately, the legal system. Not only is legislation on the protection of cultural values necessary, the legal system as a whole must be coherent and without deficits, loop-holes and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. Results of an interdisciplinary research project assessing the effectiveness of the Swedish legal system in reaching energy goals while preserving heritage values, show that meeting sustainability goals are jeopardized by not applying the law in accordance with the intent of the legislator. This paper elaborates on the deficits identified and how they can be improved in order to handle sustainability conflicts.

  Läs mer om Energy efficiency, cultural heritage values and the law – conflicts and potential solutions

• Inconsistencies in How Environmental Risk Is Evaluated in Sweden for Dumping Dredged Sediment at Sea

  2021. Peter Bruce (et al.). Frontiers in Marine Science 8

  Artikel

  Millions of tons of dredged sediment are dumped at sea annually. International conventions limit dumping when there is a risk of adverse ecological effects, for example if the sediment is contaminated. However, the perception of risk differs substantially among stakeholders and in Sweden there is a lack of guidelines for how to address such risk. In the current study, we examined exemptions to the Swedish ban on dumping at sea, to explore the extent of dumping and how ecological aspects were considered in the evaluation of risks. We analyzed data from all cases granted exemption by county administrative boards and all court cases considering exemption to the ban from the beginning of 2015 to June 2020. We found that while dumping is the least common alternative management method for dredged sediment in total number of cases (98/792), dumping is the main method in terms of volume (30.8/38.2 million m3). When considering exemptions, the courts mainly evaluated the risk of exposure to contaminants and resuspended sediment for the environment adjacent to the dumpsite. The risks from contaminants were characterized based on various lines of reasoning, mainly relying on reference values not based on a scientific correlation to environmental risk. We argue that the evaluations were not in line with current regulations and international conventions as they insufficiently accounted for the ecotoxicological risk of the dumped sediment. These issues are potentially similar in other Baltic Sea countries, where there is a similar dependency on binary chemical limit values.

  Läs mer om Inconsistencies in How Environmental Risk Is Evaluated in Sweden for Dumping Dredged Sediment at Sea

• Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald

  2021. Anna Christiernsson. Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor, 291-299

  Kapitel

  Kapitlet ger en bred översikt över rättsliga instrument och angreppsätt för att bevara biologisk mångfald. Exempel från internationell rätt, EU-rätt och svensk rätt ges. I kapitlet beskrivs också hur de olika administrativa nivåerna förhåller sig till varandra samt rättsliga förutsättningar för att få till effektiva regler till skydd för biologisk mångfald, också i gränsöverskridande sammanhang. I kapitlet ges några exempel på brister i dagens rättssystem samt förslag på hur dessa brister kan åtgärdas. Kapitlet är baserat på forskning om biologisk mångfald som bedrivits inom det miljörättsliga forskningsfältet. 

  Läs mer om Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald

• Dispens från förbud att skada naturen

  2021. Charlotta Zetterberg (et al.).

  Rapport

  Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur reglerna om dispens från naturreservat, strandskydd, artskydd och det generella biotopskyddet tillämpas av länsstyrelser och (när det gäller strandskydd) kommuner. Ambitionen är att dra slutsatser om vad som främjar eller hindrar måluppfyllelse och rättssäkerhet i dispensbesluten och att ge rekommendationer om hur styrmedlen kan förbättras. En sammantagen bild av vår undersökning visar att beviljandegraden är hög vilket inte ligger i linje med själva dispensinstitutets syfte att utgöra ett undantag från en huvudregel och inte heller i linje med uttalanden i förarbeten om att prövningarna ska vara restriktiva. Studien visar för samtliga dispenstyper att det föreligger en stor variation i dispensbesluten såväl mellan länen som inom länen när det gäller hur en viss fråga hanteras, något som är svårförenligt med principer om likabehandling, konsistens och förutsebarhet. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är avgörande att myndigheter i olika delar av landet, men också olika handläggare inom en och samma myndighet, behandlar lika fall på lika sätt (1 kap. 9 § RF). För att enskilda och andra berörda ska kunna förstå hur myndigheter har kommit fram till ett beslut får det ses som centralt att besluten är tydliga och transparanta. Den genomförda granskningen visar dock att det ofta är svårt att förstå hur bedömningar har genomförts samt på vilket underlag. Som påtalas i ett av delprojekten förefaller det som om vissa källor och hänvisningar på ett närmast slumpartat sätt har tagits med i besluten. Otydliga beslut är problematiska av rättssäkerhetsskäl och särskilt med beaktande av möjligheterna att överklaga beslut. Besluten bör därför i högre grad utformas så att det framgår vilket underlag besluten baseras på. I vägledningar till myndigheter kan förtydliganden göras i olika avseenden, t.ex. om vilken roll de allmänna hänsynsreglerna spelar i dispensprövningen, att kompensationsåtgärder krävs vid dispens från naturreservatsföreskrifter och att naturvärdesbedömningen sker utifrån kunskap om förhållandena i det aktuella området. Det kan innebära att besök på platsen bör ske oftare än idag. I vägledningar kan också beslutshanteringen harmoniseras och förtydligas så att den blir förutsebar och därmed mer rättssäker för olika intressenter, inte minst verksamhetsutövare. Det borde överhuvudtaget inte vara svårt att i vägledningar upprätta checklistor som beslutsfattare kan använda för att kontrollera att viktiga beslutsgrunder inte förbises. Av dispensbesluten framgår sällan att hänsyn tas till indirekta och kumulativa effekter. Med hänsyn till det stora antalet dispenser som beviljas är det rimligt att anta att den sammanlagda påverkan på naturvärden därför kan vara betydande. Utvecklandet av en landskapsplanering kan vara ett lämpligt instrument för att hantera denna brist. Planer kan ha flera viktiga funktioner. En är att ta fram och analysera information som beaktar ekologiska samband i ett större geografiskt område. En annan är att på ett tidigt stadium hantera potentiella intressekonflikter, göra prioriteringar och klargöra mål. Allt detta är till fördel vid efterföljande beslut om exempelvis dispens enligt 7 kap. MB. Förutsebarheten (rättssäkerheten) ökar.

  Läs mer om Dispens från förbud att skada naturen

• Strandskyddsutredningen och havsmiljömålen

  2021. Anna Christiernsson.

  Övrigt

  Strandskyddet, som gäller generellt vid Sveriges kuster, insjöar och vattendrag, är ett ständigt aktuellt och kontroversiellt ämne. Över tid har många utredningar och många regelförändringar genomförts. Nyligen presenterades återigen förslag på omfattande regeländringar med syfte att skapa ett än mer differentierat strandskydd, med hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet (SOU 2020:78, Tillgängliga stränder – Ett differentierat strandskydd). I artikeln beskrivs och diskuteras några av utredningens förslag med utgångspunkt i Sveriges internationella och EU-rättsliga åtaganden att skydda havets ekosystem.

  Läs mer om Strandskyddsutredningen och havsmiljömålen

• Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald

  2021. Anna Christiernsson. Biodiverse 26 (3), 18-19

  Artikel

  Det rättsliga skyddet av den biologiska mångfalden behöver stärkas. Vilka är de rättsliga utmaningarna på miljöområdet, och vilka vägar framåt finns det?

  Läs mer om Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald

• Grön infrastruktur i havet

  2020. Antonia Nyström Sandman (et al.).

  Rapport

  Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Forskningsprojektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.

  Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.

  Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.

  Läs mer om Grön infrastruktur i havet

• Skydd av kulturvärden vid fönsterbyte

  2020. Anna Christiernsson, Melina Malafry, Edith Lalander Malmsten.

  Övrigt

  Fönsterbyte är numera en bygglovsbefriad åtgärd, trots negativ påverkan på kulturvärden, så länge ändringen inte är märkbar för ”gemene man” och antikvarisk kompetens har inte längre någon betydelse i prövningen av vad som utgör en förvanskning. Så har två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen i november 2019 tolkats av rättstillämpande myndigheter och fastighetsägare. I denna analys förklarar vi varför vi tror att detta är en feltolkning, hur avgörandena bör tolkas samt vad lagstiftaren kan göra för att ytterligare minska risken för förlust av kulturvärden.

  Läs mer om Skydd av kulturvärden vid fönsterbyte

• Is the Swedish Brown Bear Management in Compliance with EU Biodiversity Law?

  2019. Anna Christiernsson. Journal for European Environmental & Planning Law 16 (3), 237-261

  Artikel

  As with many biodiversity laws, the Habitats Directive allows for exemptions. While it can be argued that flexibility is necessary for handling dynamic ecosystems, the associated lack of legal clarity on the room to derogate can risk impairing both the effectiveness and the uniform application of EU-law. This study aims at clarifying the conditions to derogate from the strict protection of species under Article 16(1)(e), a provision which has been interpreted to provide a legal basis for hunting species with a favourable conservation status in several Member States. One such controversial case is the hunting of brown bears in Sweden. The Swedish brown bear management will thus be used as an illustrative example to discuss Member States’ discretion to derogate under Article 16(1)(e).

  Läs mer om Is the Swedish Brown Bear Management in Compliance with EU Biodiversity Law?

• When is it legal to hunt strictly protected species in the European Union?

  2019. Yaffa Epstein (et al.).

  Artikel

  In the European Union (EU), the Habitats Directive bans the killing of strictly protected animal species. The killing of individual animals may nevertheless be allowed when there is no satisfactory alternative and doing so would not be detrimental to the maintenance of species populations at favorable conservation status for one of five enumerated reasons. This exception has been used by national authorities to allow hunting, frequently triggering litigation. Here, we review several contested aspects of the provisions allowing exceptions from strict protection, particularly those in the controversial Article 16(1)(e), in order to clarify Member States' discretion in allowing hunting. Correctly interpreting these provisions is necessary to ensure species are protected at the level intended by the Habitats Directive, and that their conservation status is improved or maintained. Our review suggests that it would be very difficult for national authorities to allow the hunting of strictly protected species while complying with EU law.

  Läs mer om When is it legal to hunt strictly protected species in the European Union?

Visa alla publikationer av Anna Christiernsson vid Stockholms universitet